Samma gester hos människa och schimpans

Inga andra varelser är så nära släkt med människan som bonobon och schimpansen. I unga år påminner dessutom våra sätt att kommunicera om varandra. Det visar en amerikansk studie publicerad i Frontiers in Comparative Psychology.

Schimpansen och bonobon (som även kallas dvärgschimpans) sägs ha omkring 99 procent av sina gener gemensamma med människan. Bägge arterna lever i Afrika, och bägge är klassade som hotade. Den schimpans och den bonobo som deltog i testet har lärt sig lexigram, en symbol som representerar ett objekt eller en tanke.

Amerikanska forskare har studerat bonobons och schimpansens språkliga utveckling och jämfört den med människans. Studien visar att gester av samma typ och betydelse inledningsvis dominerar hos alla tre. Ju äldre de blir, desto fler ord använder människan och desto fler lexigram använder schimpansen och bonobon. Men människans utveckling går betydligt snabbare och det talade språket blir snart dominerande. Hos både schimpansen och bonobon ökar visserligen antalet lexigram, men gesterna har fortsatt övertaget.

Alla tre hade flera gemensamma gester, som att sträcka sig efter objekt, att peka med fingret eller nicka med huvudet och att sträcka upp armarna för att bli buren. Gesterna bedömdes vara kommunikativa, vilket innebär att de var inriktade på en viss mottagare. För att signalera detta krävs att gesten åtföljs av ögonkontakt, ljud eller ett beteende med syftet att väcka uppmärksamhet. Människans gester kombinerades ofta med ljud medan bonobon och schimpansen sällan agerade på samma sätt.

Forskarna anser att studien visar hur människan kan ha erövrat språket och att resultaten understryker gesternas vikt för språkutvecklingen. Dessutom pekar den ut hur människans utveckling skiljer sig från de närmaste släktingarna.

Anders