Rosetog årets ord i Norge

Text:

[[{”type”:”media”,”view_mode”:”media_original”,”fid”:”1445″,”attributes”:{”alt”:””,”attributes”:” media-image ”,”class”:”media-image”,”title”:””,”typeof”:”foaf:Image”,”wysiwyg”:”1″}}]]

Nyord säger ofta mycket om tiden vi lever i. Förra året utsåg norska Språkrådet askefast/oskefast till årets ord. Även i Sverige gjorde Eyjafjallajökulls utbrott avtryck i Språkrådets nyordslista, där bland annat askmoln, inaskad och askänka fanns med.

I år är det terrorn som har präglat det norska samhällsklimatet. Massakern på Utøya och bombdådet i Oslo krävde 77 människors liv. Efter attentaten visade befolkningen sin avsky inför våldet och sin sorg över dödsoffren genom rosetog (’roståg’), där rosorna lika mycket symboliserade en förhoppning om en mer kärleksfull framtid som en hedersbetygelse åt offren.

Språkrådet skriver i en motivering till valet att rosetog kanske inte kommer att leva kvar i allmänspråket, men att det kommer att leva vidare i skildringarna av sommarens terrordåd.

Händelserna riktade strålkastarljuset mot de högerextrema miljöer Anders Behring Breivik rört sig i på nätet. Ett annat ord som Språkrådet lyfter fram är kontrajihadisme (’kontrajihadism’), en rörelse som Anders Behring Breivik själv såg sig som en del av.

Andra ord Språkrådet tar upp påminner om att det inte bara finns ett nära släktskap mellan de svenska och norska språken, utan också att vi ofta talar om samma saker på liknande sätt. Språkrådet nämner exempelvis nettbrett (’surfplatta’), sjasminrevolusjon (’jasminrevolution’) och eurokrise (’eurokris’). En företeelse har dock drabbat Norge betydligt hårdare än Sverige – smørkrisen (’smörkrisen’).

Anders

Foto: Henrik Lied