Snigelpost – en retronym med historia

Text:

[[{”type”:”media”,”view_mode”:”media_large”,”fid”:”1417″,”attributes”:{”alt”:””,”attributes”:” media-image ”,”class”:”media-image”,”title”:””,”typeof”:”foaf:Image”,”wysiwyg”:”1″}}]]

Ett av nyorden i senaste numret av Språktidningen är retronym, ett ord som uppstår när ny teknik gör äldre ord otydliga. Ett exempel som nämns är snigelpost, som i Svenska Akademiens ordlista definieras som ”skämtsam beteckning på vanlig post i motsats till elektronisk”. Men en läsare har hört av sig och menar att ordet snigelpost har funnits långt innan vi började mejla:

”Jag pratade om retronymer med en gammal journalist. Snigelpost tyckte han inte var ett nytt ord. Redan på 70-talet använde de ordet för internposten på Sv.D, Det gick nämligen väldigt långsamt ibland när vaktmästarna skulle leverera.”

Visst har ordet snigelpost hängt med ett tag. Jag tycker mig själv minnas att jag då och då hört ordet längre tillbaka som en benämning på försändelser som kommit på villovägar och därför delats ut långt efter att de skickats.

De första pressbeläggen är visserligen från 1995 (vilket inte säger så mycket – det var runt den tiden som många dagstidningstexter började att sparas digitalt) och där används snigelpost just som en motsats till snabb e-post. Även om det är först på senare år som e-post och snigelpost blivit motsatser skickades det förmodligen en hel del snigelpost även innan mejlandet slog igenom som kommunikationsform. Det nya är dock att all ”vanlig” post i dag kan betraktas som snigelpost, inte bara sådan som delas ut senare än väntat.

Anders

Foto: Istockphoto