Utsläppen från flygtrafiken är stora – enligt vissa debattörer så stora att den som tar flyget bör skämmas. I debatten används nu ordet flygskam om fenomenet.

Allt fler svenskar reser allt oftare till utlandet med flyg. Den senaste tiden har det moraliska i resandet diskuterats. Somliga hävdar att utsläppen från flygtrafiken är så stora att det närmast är en skyldighet att välja transportmedel som inte utgör en lika stor belastning för miljön.

Flygskam är något vissa säger sig känna inför egna resor. Men hållbarhetsforskaren Cecilia Solér skriver i Dagens Nyheter att det knappast är någon majoritet som förknippar resandet med skam:

Marknaden som normgivare har i vår tid ersatt moraliska institutioner som kyrkan och klassamhället och flygresan har kommit att bli en del av vilka vi är i enlighet med normaliserade och idealiserade identiteter. Jag tror att flygskam endast är något som en liten (exklusiv) del av befolkningen känner.

I Dagens Nyheter skriver Sverker Lenas att resandet för många har blivit en livsstil. Därför är det sannolikt också svårt att få många att nobba flyget:

Om den flygande svensken förut hade klimatångest, i väntan på att grönt flygbränsle snart skulle vara uppfunnet, tycks känslan nu ha förbytts till flygskam över en livsstil som han inte förmår förändra.

En som själv känner flygskam är Eva Axelsson. Men hon berättar i Eskilstuna-Kuriren om hur hon tänker bort den i samband med resor:

För egen del har jag plågats av flygskam i många herrans år, långt innan ordet var uppfunnet. Men har det hindrat mig ifrån att flyga? Nix pix. Precis som alla andra har jag tyckt att just jag haft en alldeles utomordentligt extraordinär anledning till att kliva ombord.

Flygskam är belagt i svenskan sedan 2017.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Får det lov att vara en smunkla eller en klunk semmelsoda? Det är några av de senaste bidragen till semmelfrossandet – och till nyordsskörden.

Kreativiteten fortsätter att jäsa bland svenska konditorer. Med uppfinningsglädjen kommer också en lika strid ström av nya benämningar på olika typer av semlor. Det blir också allt vanligare att livsmedel med semmelsmak lanseras. Hur många av dessa – såväl nyord som semmelvarianter – som faktiskt överlever får framtiden utvisa.

Några av de varianter som dykt upp i år är smunkla och semmelsoda. En smunkla är, som namnet antyder, en hybrid mellan munk och semla. Det handlar om en vaniljmunk som fått locket bortskuret och fyllts med grädde. Semmelsoda är en läsk med semmelsmak.

Andra nya varianter som det gått att sätta tänderna i under de senaste åren är bland annat bagelsemla, chokladsemla, drottningsemla, elvissemla, falukorvssemla, freaksemla, french toast-semla (kallas även fattiga riddare-semla), guldsemla, hemla, karlsbadersemla, kebabsemla, korv med bröd-semla, lussesemla, långsemla (även semmellängd), marängsvissemla, muffla, nachosemla, nutellasemla, pirogsemla, prinsessemla, raw food-semla (även råsemla), regnbågssemla, räksemla, semmelbakelse, semmelburgare, semmelcrêpe, semmeléclair, semmelglass, semmelkladdkaka, semmelsmoothie (även semoothie), semmelpizza, semmeltortilla, semmeltårta, syltsemla, tacosemla, vaniljkrämssemla, vinsemla, våffelsemla, wienersemla och wrapsemla (även semmelwrap).

I Språktidningen 2/2018, som börjar delas ut till prenumeranter i dag, diskuterar terminologen Henrik Nilsson vad som egentligen kan kallas för en semla. Kan den se ut hur som helst och innehålla vad som helst? Och professor Jenny Larsson ger sig av på en språklig tidsresa där hon spårar ordet semlas ursprung.

Anders

Foto: Anders Svensson

0 kommentarer

Läkaren har flyttat in i mobiltelefonen. Nu kan patienter ”träffa” läkaren genom virtuella vårdcentraler. Sådana läkare kallas webbläkare, nätläkare och mobilläkare.

Den senaste tiden har flera olika läkartjänster lanserats där patienter får kontakt med läkare eller sjuksköterskor genom en app eller över nätet. Flera av dessa tjänster marknadsför sig som virtuella vårdcentraler. Vid årsskiftet tog ett sådant företag över en vårdcentral i Vingåker. Dagens Medicin rapporterade då om hur digitala vårdbesök skulle bli gratis.

Syftet med tjänsterna är att göra det lättare att komma i kontakt med läkare. De som arbetar som webbläkare, nätläkare och mobilläkare hinner ”ta emot” fler patienter. Men det finns frågetecken kring förändringarna. Läkartidningen berättade nyligen om en utvärdering som gjorts i Region Jönköpings län:

Granskningen visade att nätläkarna i en klar majoritet av fallen ställt diagnoser på felaktiga grunder. Och i många sådana felaktiga fall hade patienterna fått antibiotika.

I en ledare i Expressen diskuteras för- och nackdelar med systemet:

Bör nätläkare få sjukskriva människor som de aldrig har träffat, till exempel? Tja, om man kan visa upp världens mest influensamosiga nuna i mobilen kanske det är vettigare att man sjukskrivs den vägen än går till en vårdcentral och hostar ner sina medmänniskor. Mer otydliga tillstånd ter sig däremot olämpliga att sjukskriva för via telefon, i en tid då ohälsotalen är höga och måste ner, inte upp.

Norrbottens-Kuriren berättar om hur ett ”besök” hos en webbläkare kan gå till:

Ett besök hos nätdoktorn går i praktiken till så att patienten loggar in med sitt Bank ID, fyller i ett symtomformulär och får sedan ett videomöte med en läkare vid en bestämd tid. Konsultationen tar 10–15 minuter och kostar 250–300 kronor. Bedömer läkaren att personen är i behov av medicin eller vidare vård skrivs ett recept eller en remiss ut. Webbläkarna kan även skriva sjukintyg under förutsättning att ingen fysisk undersökning krävs.

Mobila läkare – som ibland skrivs mobilläkare – har funnits länge. Här rör det sig om läkare som gör hembesök. Den nya typen av mobilläkare är däremot synonym med webbläkare och nätläkare. Sveriges Radio skriver att inte alla försäkringsbolag godkänner besök hos sådana läkare när det kommer till ersättningsfrågor:

Nu varnas för mobilläkare på utlandssemestern.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Kriminalisera blåljussabotage. Det förslaget läggs fram i en utredning om hur just blåljuspersonal och andra utsatta yrkesgrupper ska kunna skyddas. Den som döms för att ha stört eller angripit poliser, räddningstjänstpersonal eller ambulanssjukvårdare riskerar ett långt fängelsestraff.

Stenkastning och vandalisering riktad mot blåljuspersonal (’anställda som arbetar med akuta insatser inom polis, sjukvård och brandkår’) har den senaste tiden fått stor uppmärksamhet. Riksåklagare Anders Perklev har på regeringens uppdrag utrett det straffrättsliga skyddet för blåljuspersonal. Han vill bland annat att brottet blåljussabotage ska skrivas in i brottsbalken.

Den som gör sig skyldig till blåljussabotage hindrar eller attackerar poliser, räddningstjänstpersonal eller ambulanssjukvårdare under utryckning. Enligt förslaget ska inte bara angrepp mot blåljuspersonal falla under blåljussabotage. Även vandalisering av exempelvis utryckningsfordon får samma brottsrubricering.

Att brottet blåljussabotage inte finns i dag innebär inte att det är tillåtet att till exempel kasta sten mot polis under utryckning. I ett pressmeddelande skriver regeringen att syftet är att signalera att denna typ av brott är mycket allvarlig:

Men för att tydliggöra brottets allvar och för att stärka skyddet för blåljuspersonal föreslår utredningen att ett nytt brott, blåljussabotage, införs i brottsbalken. Brottet gör det straffbart att angripa eller störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård på ett sätt som hindrar eller försenar deras arbete. Straffet föreslås bli upp till fyra års fängelse och i grova fall upp till livstids fängelse.

I Dagens Medicin kommenterar Johan Larsson, vice ordförande i Vårdförbundet, utredarens förslag. Han är mycket nöjd:

Det känns bra att vi har blivit tagna på allvar. Våra jurister behöver ju analysera förslagen men det känns lite som en home run, livstids fängelse för blåljussabotage är ju den kraftfullaste signalen som kan ges.

I en ledare i Nya Wermlands-Tidningen välkomnas förslaget. Men det finns också farhågor om att åtgärden i sig inte är tillräcklig:

Det är alldeles utmärkt att vi nu markerar hur allvarligt samhället ser på den här typen av brott, men lagskärpningar i sig hjälper inte om det inte också tillförs resurser som gör att man kan gripa och lagföra brottslingarna. En ambulans kommer fortfarande inte att vara skyddad om den åker in i vissa så kallade utsatta områden bara för att det finns en lag om blåljussabotage. Polisen måste ha förmågan att också ta itu med de personer som till äventyrs skulle få för sig att kasta en brandbomb eller sten på ambulansen.

Blåljussabotage är belagt i svenskan sedan 2017.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Skip stop-tåg är på väg att bli en valfråga. I delar av Stockholmsområdet är resenärer missnöjda med de pendeltåg som hoppar över vissa stationer.

När pendeltågstrafiken i Stockholms län nyligen förändrades infördes skip stop-tåg. För att korta restiderna stannar dessa tåg inte på alla stationer. En förhoppning är att pendeltågen på så sätt ska bli ett attraktivare alternativ för personer som reser längre sträckor.

Men alla är inte nöjda. Resenärer från de stationer som hoppas över har klagat. Och det är synpunkter som politiker har snappat upp. Kristdemokraterna tänker enligt ett pressmeddelande gå till val för att avskaffa stora delar av skip stop-trafiken.

Oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg (S) uppger i Nynäshamns-Posten att förändringarna inte genomförts på ett bra sätt. Hon vänder sig mot att vissa stationer har fått sämre turtäthet. Så här skildrar tidningen bakgrunden till missnöjet:

När planerna på att införa skip stop-trafik först presenterades för cirka ett år sedan byggde de på att SL skulle kunna köra 24 tåg per timme genom Citybanan i Stockholm, i stället för dagens 16. Med så många tåg skulle man både kunna införa skip stop-tåg för att förkorta restiden från bland annat Nynäshamn och samtidigt förbättra turtätheten på fler stationer närmare Stockholm.

Kritiken har också fått trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M) att ändra planerna. Stockholm Direkt rapporterar att planer på ytterligare skip stop-tåg nu lagts på is:

Skip stop, alltså att pendeltågen hoppar över vissa stationer för att spara tid åt resenärer, har fått massiv kritik av resenärer. Flera kommunpolitiker i de kommuner som berörs av den förändrade tågtrafiken har också kritiserat lösningen. Inte minst i Huddinge och Botkyrka. Här planerades skip stop-tågen att susa förbi Stuvsta och Tullinge i augusti i år. Men nu backar alltså trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamsons (M). Som det ser ut nu blir det inga skip stop-tåg på Södertäljegrenen som planerat.

Snabbtåg och snabbpendeltåg används ibland i samma betydelse som skip stop-tåg. I Svenska Akademiens ordbok definieras snabbtåg som ’persontåg som stannar vid mycket få stationer’. Nationalencyklopedin skriver att snabbtåg är ’resandetåg som i reguljär trafik kör med en hastighet av 200 km/h eller mer’.

Skip stop-tåg är belagt i svenskan sedan 2010. Användningen har ökat kraftigt under de senaste månaderna.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

En ramekin kan både användas för servering och uppläggning. Denna portionsform dyker allt oftare upp i matlagningsprogram.

Ramekin är belagt i svenskan sedan 2004. Då var det Göteborgs-Posten som gav ett brunchrecept på soliga ägg:

Förvärm ugnen till 200 grader. Rör ihop persilja, skinka och brie i en liten ugnsfast portionsform (ramekin).

Ordet har lånats in i svenskan från engelskan. Där kan det stavas såväl ramekin som ramequin. Till engelskan kom ordet från franskan (ramequin), där det i sin tur ska ha lånats in från flamländskans rammeken.

En ramekin är en liten serveringsform. Innehållet är avsett för en person. Ibland används kokottform i samma betydelse.

Traditionellt används en ramekin för att tillaga en portion av en maträtt – ofta i ugn. Så här beskrivs den typen av användning i ett recept från I form:

Dragon är drottningen av alla örtkryddor i Frankrike. Dragon trivs mycket bra ihop med ägg och testa gärna t ex oeuf en cocotte, där du vispar ett ägg med lite vispgrädde (1 msk) och gräddar i en ramekin smord med smör. Här är dragon ett måste – precis som i bearnaisesås!

Men en ramekin kan också användas vid själva uppläggningen av en maträtt. För att det som serveras ska få en aptitlig form kan det placeras i en ramekin. Den vänds därefter så att innehållet hamnar på tallriken i samma form som det fick av ramekinen. Här hamnar alltså inte ramekinen på tallriken. Elle berättar om hur den kan användas på detta sätt:

Rosta brödet på båda sidorna i ugnen. Forma tartar-bitar av köttet direkt på tallrikarna med hjälp av en ramekin eller liten pajform. Strö över parmesan och gratinera snabbt runtom med en gasolbrännare.

I restaurangbranschen har ramekin använts länge. Men det är först på senare år som ordet har börjat bli en del av allmänspråket. I Expressen beskrivs hur en ramekin kan användas:

Ramekin kallas den här lilla formen på köksfranska, förr kallades den kokott eller suffléskål. Perfekt för till exempel crème brûlée eller sufflé, eller till en liten rabarberpaj.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Pyramidmattor kan inte bara rädda liv. De är dessutom samhällsekonomiskt lönsamma eftersom de minskar förseningarna i tågtrafiken. I en utredning föreslår därför Trafikverket att pyramidmattor ska användas på fler ställen där personer genar över spåren.

Personer som genar över järnvägsspår är ett stort problem. Olycksrisken gör att tågtrafiken måste stå still tills personerna har lämnat spårområdet. Enligt Trafikverket kostar de förseningar som uppstår omkring 80 miljoner kronor om året.

Ett sätt att minska problemet är pyramidformade gummimattor, så kallade pyramidmattor. Mattorna gör det betydligt svårare att gå över spåren. De har testats på flera ställen i landet där det ofta är personer som tar vägen över spåren. Efter att pyramidmattorna kommit på plats minskade spårspringet med 38 procent.

Sveriges Radio beskriver hur mattorna fungerar:

I försöket lades pyramidmattor ut på sex platser i landet. Mattorna liknar en äggkartong, de är gjorda av återvunna bildäck och täckta av omkring 1,5 decimeter höga pyramider, och är alltså svåra att gå på.

Pyramidmattor har i andra länder visat sig vara mycket effektiva. Kalmar Läns Tidning rapporterar om ett svenskt försök:

Trafikverket har monterat pyramidformade gummimattor vid korsningen mellan järnvägsspåren och Tullbrogatan vid Slottsallén i Kalmar. Pyramidmattorna ska förhindra att personer genar från korsningen i riktning mot stationen. Att vistas i spårområdet är livsfarligt och dessutom förbjudet, och orsakar årligen många timmars förseningar i tågtrafiken. Försök med liknande gummimattor i andra europeiska länder har minskat genandet med upp till 98 procent.

Pyramidmatta är belagt i svenskan sedan 2016.

Anders

Foto: Torbjörn Bergkvist/Trafikverket

0 kommentarer

Temsning kan ge viktig information i brottsutredningar. Den berättar mot vilken mast en mobiltelefon är uppkopplad mot vid en viss tidpunkt.

Information från mobiltelefoner har ofta avgörande betydelse i utredningar av brott. Även när telefonen inte används kopplar den – om den inte är avstängd – upp sig mot master. Den kan alltså ge information om var en person befinner sig och hur personen rör sig.

Metoden kallas temsning. Den har använts bland annat i rättegången mot den så kallade Arbogakvinnan. I tingsrätten dömdes hon till livstids fängelse för mord, mordförsök och anstiftan till mord. Fallet prövas nu i hovrätten.

Så här rapporterar Sveriges Radio om ny bevisning från åklagarsidan:

Den 42-åriga kvinnan har tydligt uppgett att hon var i inne i sommarstugan då hon skickade meddelanden med sin mobil under mordkvällen. Men en ny temsning indikerar, enligt åklagare Jessica Wenna, att kvinnan inte kan ha varit i huset då hon skickade sina sms, utan att hon i själva verket var i vattnet vid sommarstugan.

Även Expressen berättar om samma undersökning:

I augusti utfördes en ny så kallad temsning av sommarstugefastigheten och den närliggande miljön. Metoden innebär att man går igenom bit för bit av platsen för att avgöra vilken mobilmast en telefon kopplar upp sig till utifrån vilken position man befinner sig på.

Enligt Computer Sweden kan temsning vara bildat till test mobile systems, en teknik just för positionsbestämning.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Den som har grit är utrustad med en stark drivkraft. Grit beskrivs som en egenskap som har stor betydelse för att lyckas med en uppgift.

Inom psykologin har det den senaste tiden talats mycket om grit. Den som gjort grit till ett modeord är forskaren Angela Duckworth. Hon har genom studier kunnat visa att faktorer som talang och gener inte räcker för att förklara varför vissa personer når framgång. I stället har Angela Duckworth identifierat grit som en avgörande egenskap. Det handlar om att vara utrustad med drivkraft och ihärdighet för att nå långsiktiga mål.

Svenska Dagbladet berättar om Angela Duckworths forskning. Där diskuteras begreppet grit:

Grit kan översättas med driv eller jävlar anamma och är en speciell blandning av passion och uthållighet. Det finns tydliga kännetecken på en person med grit.

Grit är i detta avseende belagt i svenskan sedan 2014. Användningen har ökat kraftigt under 2017. Redan 2014 skrev en lärare i ett blogginlägg om hur grit skulle kunna användas i skolan:

Jag tänker att vi kan omsätta grit på våra elever genom att få dem mer motiverade och målmedvetna och därigenom öka deras grit. Jag tror att ”gritten” går att stimulera så länge en person är benägen att göra förändring.

I Forskning & Framsteg diskuterar hjärnforskaren Torkel Klingberg tillämpningen av grit i undervisningen:

Grit betraktas som ett personlighetsdrag, som är relativt stabilt över tid. På så sätt skiljer det sig från motivation som avser en speciell situation, aktivitet eller uppgift. Grit är nära relaterat till det personlighetsdrag som kallas conscientiousness, eller på svenska: samvetsgrannhet. Det är ett av de fem grundläggande personlighetsdragen och innebär att vara noggrann, ordningsam, plikttrogen och organiserad.

Anders

Illustration: Istockphoto

1 kommentarer

Över hela världen träder kvinnor fram och berättar om övergrepp. Berättelserna samlas under hashtaggen #metoo. De som nu redogör för sina upplevelser kallas ibland #metoo-kvinnor.

De senaste tre veckorna har präglats av hur offer för allt från sexuella trakasserier till våldtäkter berättat offentligt om övergreppen och förövarna. Det var då som skådespelaren Alyssa Milano (bilden) uppmanade kvinnor att inte längre tiga om dessa händelser. Hon gjorde det på Twitter där hon bad personer dela med sig av sina erfarenheter genom att skriva me too. Uppmaningen fick genom hashtaggen #metoo ett enormt genomslag.

Inte minst i Sverige var det många kvinnor inom mediebranschen som avslöjade manliga kollegor. Även här handlade det om allt från olämpliga kommentarer till våldtäkter.

De personer som träder fram kallas alltså ibland #metoo-kvinnor. Så här beskriver en ledarskribent fenomenet i Södermanlands Nyheter:

#metoo-rösterna verkar ha förvånat många män men för kvinnor var det knappast en överraskning att det är så pass många som har blivit utsatta för något. Bakom varje # metoo-kvinna finns minst en man som begått ett övergrepp. Kvinnor har länge vetat att en våldtäktsman inte är uppenbar. Det kan vara snälla killen i klassen, på krogen eller på jobbet. Det är inte alla män – men det är för många män och det är nästan enbart män.

I Expressen kommenterar Clara Lidström reaktionerna på uppropet:

Nu klagar vissa män på att de känner sig osäkra på spelet mellan man och kvinna. Att alla dessa neurotiska #metoo-kvinnor begränsar dem. Välkommen till vår värld! Vi kvinnor är redan osäkra på det sociala spelet. Men medan din rädsla handlar om oro för att uppfattas som plump eller sexistisk är vi rädda för våra liv. Vi begränsar oss i de kläder vi bär, var vi vistas ute på kvällen, hur vi interagerar med män och hur mycket vi dricker. Nej – alla män begår inte övergrepp. Men hur ska vi kunna se skillnad? Vi måste vara på vår vakt.

Anders

Foto: Luigi Novi/Wikimedia Commons

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord