Keto är en diet som får allt fler förespråkare. Syftet med ketogen kost är att maximera fettförbränningen.

Dieten LCHF är populär sedan flera år tillbaka. Den som följer denna diet har ett högt intag av fetter och ett lågt intag av kolhydrater. Keto beskrivs ofta som en renodlad och sträng version av LCHF. Inte sällan är det personer som vill bygga muskler som äter ketogen kost.

Keto är alltså en kortform för ketogen. Dieten syftar till att bilda ketoner, som är en nedbrytningsprodukt av fettsyror. Läkare har bland annat varnat för riskerna för barn som har diabetes att följa en diet med mycket fetter och lite kolhydrater.

Aftonbladet berättar att skådespelaren Alicia Vikander åt ketogen kost inför inspelningen av filmen Tomb raider:

En ketogen kost, eller keto, är en mycket strikt variant av LCHF. Syftet med dieten är att maxa fettförbränningen.

Göteborgs-Posten skriver att en avgörande skillnad jämfört LCHF är att den som följer en ketogen diet får i sig mindre protein:

Mycket få kolhydrater och mycket fett. Dieten känns igen från de senaste årtiondenas omstridda bantningskurer, Atkins och LCHF (low carb, high fat). Den ketogena dieten kan liknas vid en strikt variant av samma idé.

I Allas beskrivs dieten på ett liknande sätt:

Du kanske har hört talas om det som heter ketogen diet? LCHF (låg mängd kolhydrater, hög halt fett) är allmänt känt i dag och ketogen diet är att gå ett steg längre. Här äter man ytterst minimalt med kolhydrater, mer av proteiner och mest av fett.

I svenskan har det talats om ketogen kost sedan 2003. Ofta nämns denna typ av kost i samband med LCHF. Det är först i år som keto och ketogen kost har börjat beskrivas som en diet som på vissa punkter skiljer sig från LCHF.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Karoshi är att dö av överansträngning på arbetsplatsen. Ordet används nästan enbart om japanska förhållanden. Varje år beräknas hundratals japaner arbeta ihjäl sig.

I slutet av 1970-talet ska det ha börjat talas om karoshi (’överarbetsdöd’) i Japan. Fenomenet uppmärksammades på allvar första gången 1982 när det utkom en bok om fenomenet. Under det ekonomiska uppsvinget under 1980-talet kom fler och fler rapporter om hur unga och till synes friska personer plötsligt avled. Gemensamt för dem var att de tillbringade nästan all sin vakna tid på arbetsplatserna.

Karoshi brukar beskrivas som ett resultat av starka band mellan anställda och arbetsgivare. Denna lojalitet ger upphov till stress och rädsla för att svika eller misslyckas. Kraven på att prestera leder i sin tur till långa arbetsdagar. Det är dessa faktorer som sägs ligga bakom karoshi.

Dödsorsaken är ofta hjärtsvikt eller hjärtattack. Anhöriga kämpar inte sällan för att få karoshi erkänd som bakomliggande orsak för att kunna få ersättning från arbetsgivaren.

I svenskan är karoshi belagt sedan 1989. Efter att då och då ha använts om japanska förhållanden har ordet blivit vanligare de senaste åren. Även om det blivit mer etablerat brukas det alltjämt nästan enbart om Japan.

Dagens Nyheter rapporterar om ett nytt fall av karoshi som väckt debatt i landet:

Efter 159 timmars övertid på en månad föll 31-åriga journalisten Miwa Sado ihop och dog i hjärtsvikt. Det är ett nytt fall av så kallad karoshi som avslöjas – japaner som arbetar tills de stupar.

Dagens Media berättar att vd:n för reklambyrån Dentsu avgick sedan ett självmord klassats som karoshi. Den sista tiden ska den anställde bara ha sovit tio timmar i veckan:

Förra månaden gjorde offentliga myndigheter i Japan en räd mot flera Dentsu-kontor som del av en pågående undersökning av fenomenet ”karoshi”. Undersökningen rör felrapporteringar av övertid som strider mot det som Dentsu och det japanska facket kommit överens om.

I Kollega intervjuas Yayoi Okamura, biträdande generalsekreterare för en japansk organisation som arbetar för att förbättra villkoren för arbetstagare:

Yayoi Okamura tror att en av de främsta orsakerna bakom karoshi är att antalet obetalda övertidstimmar har ökat i Japan under de senaste decennierna. För att hålla produktiviteten och lönsamheten fortsatt höga, och slippa avskeda trots en dålig makroekonomisk situation, kräver företagen ofta att de anställda jobbar långt utöver den stipulerade ordinarie arbetstiden.

I artiklar ställs ibland frågan om karoshi kan komma till Sverige. Av medierapporteringen att döma rör det sig alltjämt om ett fenomen med stark koppling till Japan.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Allt fler dricker kombucha. De senaste åren har konsumtionen av detta fermenterade te ökat även i Sverige. Nu finns det också inhemsk produktion av drycken.

I Asien tros kombucha ha druckits i ett par tusen år. Drycken är sedan länge populär i bland annat Kina, Korea och Japan. I svensk press omnämns kombucha första gången 1996. Då talas det om kombucha-te. Men det är först under 2010-talet som konsumtionen – och användningen av ordet – tar fart på allvar.

I dag säljs kombucha i allt fler butiker även i Sverige. Inhemska producenter har också dykt upp på marknaden. Kombucha framställs genom fermentering av te, jäst och bakteriekultur. Drycken innehåller naturlig kolsyra. Vanliga smaker är bland annat citron och ingefära.

Tidningen Land berättar om en svensk företagare som börjat framställa kombucha:

Med sig hem fick hon en så kallad scoby, en samling av de specifika mikroorganismer som behövs för att göra kombucha och så började produktionen.

I Metro beskrivs tillverkningsprocessen:

Kombucha är sötat te som får jäsa så att det bildas ättiksyra. Drycken får därför en syrlig smak och en fermenterad karaktär. När drycken jäser bildas det en hinna på ytan som kallas för kombuchasvamp. Kombucha anses ha många hälsosamma effekter.

Genom åren har kombucha ibland beskrivits som en mirakelkur mot allehanda sjukdomar. Det är dock påståenden som bör tas med en rejäl nypa salt. Svenska Dagbladet skriver om dryckens potentiella hälsoeffekter:

Probiotika är snälla, hälsosamma och viktiga bakterier som håller matsmältningssystemet i schack. Och en hälsosam tarmflora är en förutsättning för ett bra immunförsvar. Fermenterad mat som miso, sauerkraut, saltgurka, kimchi, kombucha och allt som är inlagt (som rödbetor och ättika) har extra mycket probiotika i sig. Och som en bonus gör de också underverk för hyn som blir renare och klarare.

Ordets etymologi är osäker. En rad olika teorier cirkulerar om varför drycken kallas just kombucha. I många tänkbara förklaringar nämns kinesiskans ord för ’te’ – 茶 eller chá – som ett sannolikt ursprung.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Små misstag kan leda till att personer med kunskaper som är efterfrågade på arbetsmarknaden tvingas lämna Sverige. Fenomenet kallas kompetensutvisning.

Inom branscher som it och teknik råder ofta brist på personer med rätt kvalifikationer för lediga tjänster. Många företag anställer därför personer som kommer till Sverige från andra länder för att jobba. Trots att behovet inte försvunnit måste vissa ändå lämna landet eftersom de inte får förlängt arbetstillstånd eller uppehållstillstånd.

Skäl till avslag är att regler inte följts till punkt och pricka. Det kan vara en arbetsgivare som glömt betala en försäkring eller tjänstepension eller en anställd som tagit för lite semester.

Reglerna är till för att skydda anställda. Kritiker hävdar nu att nitisk tillämpning av reglerna får motsatt effekt. Det handlar om kompetens som försvinner ur landet – något som försämras svenska företags konkurrenskraft. Så här skriver Svenska Dagbladet:

Förutom att avskräcka efterfrågad arbetskraft från Sverige, kan kompetensutvisningar göra företagen mindre benägna att anställa utländsk arbetskraft.

Nya Wermlands-Tidningen tar upp frågan i en ledare:

IT-experten Usman Asif, som beskrivs som en oersättlig medarbetare av sin arbetsgivare, hotas även han av utvisning på grund av att Migrationsverket anser att han tagit ut för lite semester. Listan med kompetensutvisningar har nu blivit väldigt lång.

I Dagens Nyheter diskuterar Kristina Lindquist ordet kompetensutvisning. Hon anser att det återspeglar ett annat fenomen i samhällsdebatten:

Och de så kallade kompetensutvisningarna är en skandal i mänskliga termer. Men detta fokus på hur vi behandlar lönsamma individer pekar också ut en större tendens, där hela migrationsdebatten tycks ha blivit en fråga om plus och minus. Invandrare beskrivs antingen som en apokalyptisk förlustaffär för Sverige – eller som en ekonomisk tillgång.

Kompetensutvisning är belagt i svenskan sedan juli i år.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Etableringsanställning ska ge fler nyanlända jobb. Ett förslag är att månadslönen blir 16 000 kronor där arbetsgivaren och staten står för hälften var.

Metoder att minska arbetslösheten i Sverige är ett ständigt debattämne. De är också en ständig källa till nyord. För att lansera nya politiska initiativ används ofta nya ord. De senaste åren har det till exempel talats om bland annat utbildningsjobb, instegsjobb och nystartsjobb.

Ett förslag som lanserats i år är etableringsanställning. Syftet är att ge nyanlända en chans att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är att lönen ska vara 16 000 kronor i månaden och att arbetsgivaren och staten delar på kostnaden. Dessutom slopas arbetsgivaravgiften.

Förslaget är omstritt. Vissa hävdar att det är nödvändigt för att hjälpa personer som har små utsikter att hitta jobb. Andra befarar att det leder till lönedumpning. ETC rapporterar om diskussionerna:

Arbetsgivarna och fackförbunden diskuterar just nu en låglönesatsning för att få in de nyanlända på arbetsmarknaden – så kallade etableringsanställningar. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) välkomnar att frågan diskuteras av parterna.

Idén kommer ursprungligen från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. Sveriges Radio berättar att den har presenterats för flera fackförbund:

Förslaget som har lagts fram för bland andra LO-förbunden IF Metall och Kommunal och tjänstemannafacket Unionen kallas etableringsanställning. Det ska vara en del av de befintliga kollektivavtalen, men reglerna om lägstalöner tas bort i upp till tre år för den som är nyanländ eller står långt ifrån arbetsmarknaden.

I dagsläget är det oklart om förslaget blir verklighet. Ordet etableringsanställning började användas under våren.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Slentriankött hamnar på tallriken mest av gammal vana. När det talas om köttindustrins klimatpåverkan är det just denna typ av konsumtion som kritikerna siktar in sig på.

Köttnorm var ett av orden i Språkrådets och Språktidningens nyordslista för 2014. Det handlar alltså om att människor förutsätts äta kött. Det är i regel den som väljer bort animaliska produkter som i olika sammanhang behöver påpeka detta för att inte serveras kött. När det i dag talas det om vegonorm är utgångspunkten den motsatta. Här är helt vegetariska måltider det normala – och det blir i så fall den som också vill ha kött som får bryta normen.

Allt oftare talas det om slentriankött. Den som använder ordet visar sitt ogillande. Slentrian betyder enligt Svenska Akademiens ordlista ’stelnad vana, själlös rutin’.

Det är den här typen av konsumtion som är mest ifrågasatt – inte minst av personer som själva ibland lägger slentriankött på tallriken. Och det är inte bara vegetarianer och veganer som kritiserar slentrianköttet. Många debattörer skriver att de vill fortsätta att ibland unna sig en riktigt god köttbit, men att de gärna hoppar över kött i vardagen. Så här skriver Mattias Svensson i magasinet Neo:

Läxan är densamma om man vill komma billigt undan: Minska på slentrianköttet. De trista, fantasilösa köttmåltiderna som inte ger något mervärde. Som luncherna på stan. Eller för den delen i landets skolor. Det finns en kulinarisk värld bortom köttet som borde upptäckas och bejakas. För sina goda och billiga råvaror om inte annat.

I Upsala Nya Tidning skriver Maria Ripenberg om slentrianköttets negativa miljöpåverkan:

Köttätandet måste ned, vi har inget val. Om man inte vill bli vegetarian kan man satsa på något dyrare kött fast sällan, i stället för dagligt ”slentriankött”. Det är bättre för hälsan också. Rött kött ökar risken för cancer och hjärtkärlsjukdomar – oavsett varifrån det kommer.

Margit Richert berättar i Fokus om hur hon och maken som en konsekvens av ett nyårslöfte nästan blivit vegetarianer:

Bort så med slentrianköttet! Jag vågar inte berätta för maken att vi äter vegetariskt nio av tio måltider, men han har å andra sidan skaffat sig en egen definition av vad som är animalier. Ägg är kött, eftersom man blir mätt av det. Ost och yoghurt är kött eftersom det är gott. Gröna linser är köttfärs eftersom det beter sig liknande, både i sås och i limpa. Svamp är kött eftersom det innehåller umami. Bläckfisk däremot är grönsaker, eftersom det inget smakar. Vitfisk likaså. Kött? Det är fortfarande kött, men väldigt sällsynt.

I Jönköpings-Posten tipsar Maria Friedner om enkla sätt att minska köttkonsumtionen:

Skippa slentriankött: Beställ en Funghi istället för Capricciosa.

Om slentrianköttets dagar är räknade återstår att se. Klart är i alla fall att ordet – som är belagt sedan 2007 – blir allt vanligare.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Receptet på övernattengröt är enkelt. Blanda gryn och vätska och kanske några bär, en handfull nötter eller lite frukt. Ställ därefter övernattengröten kallt och vänta.

De senaste åren har trenden med gröt som inte tillagas utan i stället får stå och dra i kylen fått genomslag även i Sverige. På svenska talas det om övernattengröt, kallgröt eller davosgröt. Ofta görs den i en burk kvällen innan så att den lätt kan tas med på morgonen.

Denna maträtt lanserades redan i början av 1900-talet av schweizaren Maximilian Bircher-Brenner. På tyska kallas den Bircher Müsli. Ingredienserna var havregryn, nötter, mjölk och äpple. Allt blandades och fick stå kallt i minst två timmar före servering.

På engelska talas det om overnight oats och overnight oatmeal. I det moderna receptet behöver inte basen vara havregryn, utan det kan vara till exempel chiafrön. Den traditionella komjölken byts ofta ut mot exempelvis mandelmjölk eller havremjölk. Och gröten kan kompletteras med mängder av olika frön, nötter, bär och frukter. Även zucchini är populärt.

Benämningarna övernattengröt och kallgröt berättar båda om tillberedningen. Så här beskriver en av Må Bras bloggare hur hon upptäckte rätten:

Men så fikade jag på Espresso House med grymma fotografen Sara Arnald förra veckan – och tog gröt till kaffet. Jag vet, det låter helt galet men det var inte vilken gröt som helst. Kall. Gjord på kokosdryck och med blåbär i botten. Jag hade helt missat det där med overnight oats. Eller på svenska rätt och slätt – övernattengröt. Men ser ju när jag googlar på det att det varit hett ett tag.

En av Vasabladets bloggare berättar om hur hon började äta övernattengröt:

Jag har testat på övernattengröt en gång tidigare och då var det inte någon hit. Men min kompis Maria sa att hon älskar sin version med bland annat apelsin och äppel, och det lät ju fräscht så jag måste testa igen. Och tur att jag gjorde det. För nam så gott det var i morse. Och jag hölls mätt länge. Inte alls som av vanlig havregyrnsgröt som gör mej hungrig igen efter någon timme. Det här tänker jag faktiskt göra ikväll igen.

Även kallgröt används alltså om samma fenomen. Expressen rapporterar att rätten kommit till Sverige via USA:

Sannolikt på grund av vår fäbless för allt amerikanskt har rätten fått behålla sitt engelska namn, men mer och mer syns faktiskt den svenska översättningen ”kallgröt”. För det är nämligen just vad det handlar om: overnight oats är kort och gott kall, eller okokad, havregrynsgröt.

Ursprunget till davosgröt, en benämning som också förekommer, är däremot osäkert. Maximilian Bircher-Brenner var inte verksam i Davos. Staden Davos i de schweiziska Alperna är dock Europas högst belägna och plats för många skidtävlingar. I det svenska skidlandslaget är det många som äter denna rätt till frukost. Kanske är det därifrån davosgröt härstammar.

En bloggare skriver så här om första mötet med davosgröt:

Jag läste i senaste tidningen Mama om Davosgröt, en gröt som skidlandslaget tydligen brukar ladda med till frukost. Nyfiken som jag är var jag ju tvungen att prova detta. Igår kväll rörde jag ihop 1 dl fiberhavregryn med 2 dl naturell yoghurt i en skål och ställde i kylen. I morse kände jag på konsistensen och spädde med lite mer yoghurt. Sedan åt jag denna davosgröt till frukost tillsammans med banan, kanel, krossade linfrön, solrosfrön och torkade äppelbitar.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den som blir doxad får personlig information publicerad på nätet. Inte sällan är konsekvensen av att ha blivit doxad en rad hotfulla och otrevliga samtal och mejl.

Verbet doxa är inlånat från engelskan. Engelskans dox är bildat till docs, kortformen av documents. Den som doxar någon röjer känsliga uppgifter från dokument som allmänheten i regel inte har tillgång till. Det kan röra sig om olika typer av personuppgifter, telefonnummer, hemadresser, brottsregister och liknande.

Det behöver inte vara olagligt att doxa. Den information som avslöjas kan ha samlats in från olika offentliga källor. Även om publiceringen kan orsaka obehag behöver inte heller den vara brottslig.

Men spridningen av uppgifterna kan ha otrevliga konsekvenser för den som blir doxad. Metoden kan användas för att hämnas. Ofta är det andra än den som doxar som betraktar publiceringen av uppgifterna som en uppmaning att trakassera den som blivit doxad.

I svenskan används doxa i informellt språk. Så här rapporterar Feber om en nyhet som började med ett inlägg på Twitter från USA:s president Donald Trump:

CNN hotar att doxa gif-animatör – Kan hänga ut snubben som gjorde Trump vs. CNN-giffen

I en tråd på forumet Reddit diskuteras fenomenet:

Okej, så sprid ditt namn, din adress och ditt personnummer på stan. Tryck upp 100000 lappar med det och ge till alla du möter, lämna det på offentliga platser och skicka det till alla som tycker illa om dig. Om det är helt ofarligt att bli doxad så är det inga problem.

Doxa finns också som substantiv i svenskan. Begreppet lanserades av sociologen Pierre Bourdieu. Doxa är de vedertagna föreställningar som finns inom en viss kultur och som därför inte kan ifrågasättas inom ramen för just denna kultur.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Att subba är både att prenumerera och att ersätta. Verbet har lånats in i svenskan från engelskan. Än så länge används det främst i informellt språk.

Verbet subba är belagt i svenskan sedan 1749. Men då är betydelsen ’smutsa ner, vara sölig’. Substantivet subba med betydelsen ’ovårdad el. aggressiv kvinna’ har bildats till detta verb.

Det subba som nu hörs allt oftare är – till skillnad från substantivet subba – stilmässigt neutralt, men det används främst i talspråk och i texter av informell karaktär. Verbet har alltså lånats in från engelskan i två olika betydelser.

Engelskans sub är en kortform av såväl subscribe (’prenumerera’) som substitute (’ersätta’). Det som ersätts kan vara allt från övningar under ett träningspass till ingredienser i en måltid:

400m Rodd (egentligen löpning, men jag subbade med rodd)

Pullups (subbade mot rodd då maskinen var för långt bort)

Vanligare är att se subba i betydelsen ’prenumerera’. Ofta är det spel, Youtube-kanaler och olika tjänster på nätet som användarna subbar:

Det är sjukt stora skillnader om man subbar mot att spela F2P. F2P kan bara köra några dungeons/warzones i veckan och inga raids, man kan bara ha 2 gubbar osv. Men det är bra om man vill testa spelet och levla till 50 för hela storyn osv sen kan man subba när man ska börja raida om man vill.

Jag subbade för din personlighet och jag kände verkligen att du va en skön människa när jag och min kompis ringde dig om du minns ;)

har spelat till och från i wod då det varit uruselt, men nu har jag kollat tillräckligt mycket om Legion och tycker det verkar lovande så jag subbade höromdagen och börjar fixa till inför Legion

Det engelska substantivet sub (’prenumeration’) har också lånats in i svenskan. I plural talas det om subs:

VARFÖR VISAS INTE MINA SUBS?!? JAG FICK PRECIS 2 NYA SUBS OCH DE VISAS INTE!!!

Hejsan allihopa och idag så är jag glad för det är en bra dag därför att jag har fått 250 Zrazzeyysar! För er som vill veta vad Zrazzeyysar är så är det mina subs!

Sedan tidigare används verbet subba i svenskan i betydelsen ’översätta; förse med undertext’. Det är inlånat från engelskans subtitle.

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Fidget spinner har inte minst bland yngre snabbt blivit ett populärt tidsfördriv. På svenska kallas detta föremål ibland stressnurra.

Stressnurran ska ha uppfunnits redan under 1990-talet. Den består av ett kullager och tre propellrar som får den att snurra. Den har marknadsförts som ett hjälpmedel för personer som har koncentrationssvårigheter. Det engelska substantivet fidget betyder ’rastlös eller nervös person’.

I år har stressnurran blivit populär som leksak. Den används framför allt av yngre, men även vuxna syns ofta med en stressnurra i händerna. I vissa skolor har den förbjudits under lektionerna eftersom den anses störa undervisningen. Så här skriver en rektor vid Kunskapsskolan i ett informationsbrev:

Ett nytt mode har dykt upp på skolan. Stressnurror tar upp en hel del av studietiden. Alla skall tydligen ha dessa snurror och vi får problem med att se till att eleverna fokuserar på sina studier istället för sina snurror. Detta är rena snurren. Vi har fullt tillräckligt med arbete att utföra som handlar om undervisning. Nu får vi ägna ännu mer tid åt annat än undervisning. Det räcker med mobiltelefonproblemet. Snurrorna förbättrar definitivt inte elevernas koncentrationsförmåga.

Än så länge är det fidget spinner som är den vanligaste benämningen. Stressnurra är en försvenskning som förekommer. Andra är bland annat handspinnare, stresspinnare och fippelsnurra. Ingen av dem är dock i dagsläget lika utbredda som fidget spinner.

Känner du till någon annan försvenskning av fidget spinner? Kommentera gärna!

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord