Blorange är det nya svarta. Åtminstone när det gäller hårfärger.

Blorange är ett teleskopord bildat till blond och orange. Det handlar om en hårfärg som – i likhet med ordet – är en blandning av blont och orange. Bland kändisar som färgat hela eller delar av håret blorange finns Zara Larsson, Kylie Jenner och Georgia May Jagger.

Färgen ska enligt Expressen ha skapats av hårstajlisten Alex Brownsell. Den sägs vara lättast att få till på personer som redan har blont hår. Blorange upplevs ofta som en blek orange eller rosa. Så här skriver Elle om den nya trendfärgen:

Med hårgurun Kylie Jenner i spetsen blev kulörer som rosa och turkosblått omåttligt populära under 2016. Nu utmanar en helt ny färg förstaplatsen. Den kallas blorange och är en mjuk, feminin mix av blont och orange.

Även Frida skriver om de senaste hårtrenderna. Där beskrivs blorange som en pastellig färg:

Att rosa och turkos var heta hårfärger bland Hollywoods kändisar under förra året har ingen missat. Men under 2017 spås en helt ny trend, nämligen Blorange! Trenden innebär en mix av blont och orange och känns härligt pastellig.

Vecko-Revyn tipsar om att blorange är en färg som kan varieras:

Beroende på hur mycket orange eller rött man tar i så kan färgen varieras i typ all oändlighet, man kan även slänga i lite rosa om man känner för det. Färgen passar exakt alla frisyrer och längder, och blir nästan snyggare ju mer man tvättar ur den. Och om man inte känner för att färga hela håret blorange kan man göra slingor eller en ombre i nyansen. Det är minst lika snyggt!

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den som regelshoppar har sitt företag i ett land där kostnader för exempelvis pensioner och sociala avgifter är låga. Fenomenet regelshopping får ofta kritik för att det gynnar ägarna men inte personalen.

I branscher där konkurrensen är hård och där verksamheten kan flyttas mellan olika länder har det blivit allt vanligare att regelshoppa. Syftet är att minska företagets kostnader. Det handlar alltså om att hitta ett land där låga statliga avgifter gör det möjligt att hålla lägre priser än i ett land där avgifterna är höga.

Den som regelshoppar får inte sällan kritik. Ett byte av geografisk hemvist kan innebära försämrade villkor för de anställda, som till exempel lägre pensioner.

Nyligen har SAS planer på att basera en del av verksamheten på Irland diskuterats. I Svenska Dagbladet skriver två socialdemokratiska riksdagsledamöter att bolaget inte bör ägna sig åt att regelshoppa:

Flygmarknaden är inne i en, ur sociala och konkurrensmässiga villkor, nedåtgående spiral. Flygbolag som vill öka sin lönsamhet genom att minska sina utgifter, kan välja att flytta sin verksamhet till länder där lönekostnader och sociala avgifter är lägre. Att göra så kallas regelshopping och sprider sig nu inom branschen. Utöver detta har vi även en utveckling där framför allt lågprisflygbolag ersätter fasta anställningar med osäkrare anställningsformer såsom egenföretagare och bemanningsföretag.

I ett svar i Svenska Dagbladet hävdar en kristdemokratisk riksdagsledamot att regeringen har sig själv att skylla för regelshoppingen:

Nu regelshoppar SAS mitt framför nästan på sin egen ägare, allt för att överleva i en allt hårdare konkurrens i den internationella flygvärlden. Om regeringen hade lyssnat på flygbranschen som tog initiativ till förändringar för flera år sedan, hade vi kanske haft en starkare och bättre flygnäring i Sverige i dag. Regeringens senfärdighet riskerar att allvarligt försämra, inte bara för svenskt flygnäring, utan för jobb, tillväxt och för tillgänglighet i hela vårt avlånga land.

Regelshoppa är belagt i svenskan sedan 2006 och regelshopping sedan 2002.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Althöger är en politisk rörelse som är konservativ och nationalistisk. Men beroende på vem som får frågan kan althöger vara allt från traditionalism till nationalsocialism.

Valet av Donald Trump till USA:s president innebar det definitiva genombrottet för althögern. Chefsstrategen Steve Bannon plockade han från nyhetssajten Breitbart News. Steve Bannon själv hade tidigare utnämnt sajten till althögerns plattform i USA.

I kölvattnet efter Donald Trumps valframgång har det även i Sverige blivit allt vanligare att tala om althöger. Även alt-höger förekommer. På engelska talas det om alternative right och – vanligare – alt-right.

Althögern är en rörelse som vuxit fram på nätet. Någon entydig politisk definition finns inte. Men det handlar alltså om en rörelse som är konservativ och nationalistisk. Den betraktar sig som ett radikalt alternativ till den traditionella högern. Inte sällan är althögern ung och utan kopplingar till äldre organisationer inom samma åsiktssfär.

En vanlig uppfattning inom althögern är att den traditionella högern övergivit viktiga grundläggande värderingar. Därför har den enligt althögern också förespråkat mångkultur och en feministisk syn på jämställdhet, strömningar som enligt rörelsen bidragit till upplösning av normer och värderingar. Dessa normer och värderingar bör enligt althögern utgöra grunden för ett välmående samhälle.

I Aftonbladet förutspår Jon Weman att althögern nu kommer att flytta fram sina positioner även i Europa:

Efter att ha varit Donald Trumps nätarmé med en tecknad groda som vapensköld, siktar nu den amerikanska alt-högern in sig på Europa. Första målet: att göra Marine Le Pen till Frankrikes nästa president.

I Dagens Nyheter skriver Fredrik Strage om saker som får althögern att reagera:

I år blev jag för första gången kallad ”kommunist”. För en gammal ungmoderat som jag kändes det udda. Jag insåg att mina politiska åsikter inte spelar någon roll för den så kallade althögern. Det räcker att jag skriver om gangsterrap, slentriangillar ett par antirasistiska Facebooklänkar och dricker lite sojalatte för att jag ska buntas ihop med pk-eliten.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Från brexit, grexit och svexit till calexit? Så kallas planerna på ett kaliforniskt utträde ur USA.

I flera års tid har det spekulerats i olika länders avsked till EU och EMU. Brexit blir verklighet. Det har talats både om grexit och – ett kanske mindre sannolikt svenskt EU-utträde – svexit. I svensk press har även lånord på samma tema synts i spalterna, som quitaly och departugal.

De uttågsord som hittills fått störst spridning innehåller ledet -exit. Den senaste veckan har det även i Sverige börjat skrivas allt mer om calexit, ett kaliforniskt utträde ur USA. Ordet är belagt i svenskan sedan 2016.

I Kalifornien finns en stark rörelse för att lämna USA som en protest mot presidenten Donald Trumps politik. Just nu pågår en namninsamling för att få en folkomröstning i frågan. De första stegen togs redan i samband med Donald Trumps seger i presidentvalet. I Vetlanda-Posten kommenterades utgången så här:

Min vän i San Diego talar om Calexit som anspelar på brittiska Brexit. Kalifornien, som har ett stort Trumpmotstånd och där människor haft protester sedan valresultatet, vill bryta sig loss från resten av landet. Jag inväntar den nya presidenten intåg med oro.

Även Dagens Nyheter skildrade den nya proteströrelsen i Kalifornien:

Missnöjet över Trumps seger har varit stort i Kalifornien. Utöver demonstationer, som har avlöst varandra i demokratfästet i väst, har ett led i reaktionerna varit ökad uppmärksamhet åt självständighetskampanjen Calexit. Rörelsen upprörs över att konservativa delstater får stort inflytande över den politik som bedrivs i Kalifornien och vill att den liberala delstaten bryter sig loss från övriga USA.

Kampanjen fick nytt bränsle efter att Donald Trump i fredags utfärdat inreseförbud för vissa nationaliteter och infört flyktingstopp. TT beskrev utvecklingen i Kalifornien:

Ledande politiker i Kalifornien har gett grönt ljus till ”California nation hood” – även känd som Calexit, för att börja samla in de närmare 600 000 underskrifter som krävs för en omröstning. Underskrifterna måste vara insamlade före den 25 juli.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Malmö som en av de farligaste städerna i världen, en fejkad månlandning och ett fotbolls-VM i Sverige 1958 som aldrig spelades. Är det exempel på rena osanningar eller handlar det om alternativa fakta?

I fredags var det hundratusentals anhängare som bevittnade hur Donald Trump tog över som USA:s president. Men hur många? Den nyvalde presidentens stab utlovade den mest välbesökta ceremonin någonsin. Så blev det inte. Det var betydligt glesare i leden än när motsvarande ceremonier hölls för företrädaren Barack Obama. Det är lätt konstaterat genom en jämförelse av bilderna från de olika direktsändningarna av ceremonierna.

Donald Trump var dock säker på sin sak. Han var övertygad om att det fanns minst en miljon människor i publiken. Kanske till och med ytterligare en halv miljon. Siffror som i så fall hade fått honom att passera Barack Obama.

Samma besked upprepades från Donald Trumps stab. Publiken var rekordstor. När detta uppenbart felaktiga påstående ifrågasattes var beskedet från staben att det handlade om alternativa fakta.

Alternativa fakta är belagt i svenskan sedan 1993, men användningen har varit ytterst blygsam. Vändningen kom förstås i helgen. I sociala medier blev #alternativefact snabbt en populär hashtagg.

I Svenska Dagbladet skriver Janerik Larsson att Donald Trump och kretsen runt honom använder sig av osanningar för att skapa förvirring:

Alternativa fakta, alternativa sanningar är Trumps sätt att kringgå sanningen.

När det tidigare har talats om alternativa fakta har tonen i vissa fall varit positiv. Så här skrev LO-Tidningen 2012 i en recension av tidskriften Mana:

Typiskt Mana att både redovisa alternativa fakta och förklara hur fördomarna spelar en aktiv roll i samhället; att de inte bara är tillfälliga.

I Aftonbladet 2015 görs det skillnad mellan alternativa fakta och rena lögner:

Det är helt sant att Ryssland via bland annat sajten Sputnik News pumpar ut allt från alternativa fakta till rent ljug. Ett exempel är nedskjutningen av MH17 över Ukraina.

När det gäller Donald Trump råder det inget tvivel om att alternativa fakta är synonymt med något som inte är sant. Under de senaste dagarnas medierapportering har tonen varit allt annat än positiv.

Det är inte första gången Donald Trump talar osanning – eller presenterar alternativa fakta – men det är inget som verkar bekymra sympatisörerna. Tidigare studier visar att åhörarna lägger större vikt vid hans känslomässiga engagemang än vid faktafel.

Anders

Foto: White House

2 kommentarer

Åldersuppskrivning görs när någon visar sig eller tros vara äldre än vad som tidigare varit känt. Bedömningen görs av Migrationsverket.

Ordet åldersuppskrivning är belagt i svenskan sedan 2011. Debatten om fenomenet blossade upp mot slutet av 2016. Inte sällan riktades kritik mot Migrationsverket eftersom beslut ansågs ha fattats på svaga grunder.

När det talas om åldersuppskrivning handlar det om personer som migrerat till Sverige – och ofta om ensamkommande. Många som anländer till Sverige har bara en vag uppfattning om den egna åldern. Men det finns också fördelar med att uppge en lägre ålder. Den som inte anses ha fyllt 18 år har bland annat bättre förutsättningar att få stanna i Sverige.

I Kungälvs-Posten skriver en grupp gymnasielärare i en debattartikel om fler konsekvenser av åldersuppskrivning:

När en asylsökande elev ”blir” 18 år, antingen genom födelsedag eller av Migrationsverket genom en åldersuppskrivning, överförs ansvaret för denne från kommunen till Migrationsverket. Över en natt blir eleven flyttad från sitt boende; från sina kompisar och de trygga vuxna som fungerat som ”extrafamilj” under den tid de varit i Sverige. Dessutom blir eleven fråntagen det sociala sammanhang denne byggt upp med svenska kompisar såsom fotbollsträning, körsång eller innebandy. Men det som oroar våra elever allra mest är förlusten av möjlighet till skolgång. När eleven blir skickad till den ”nya kommunen” blir denne inskriven som vuxen. Som vuxen asylsökande har du enligt gällande lagstiftning inte rätt till skola eller utbildning förrän du fått uppehållstillstånd.

Sydsvenskan berättar att Malmö hanterar åldersuppskrivningar på annat sätt än grannkommuner:

Malmö är en av få kommuner i Skåne som inte direkt avvisar ensamkommande som skrivs upp i ålder. Fram till dess att Migrationsverkets beslut om en åldersuppskrivning vunnit laga kraft agerar Malmö stad inte alls.

Anders

Foto: Tomislav Stjepic

0 kommentarer

Den som är pansexuell attraheras av personer oavsett könstillhörighet. Och till skillnad från bisexuell säger ordet att det finns fler än två kön att attraheras av.

Pansexuell är belagt i svenskan sedan 2001. Länge förekom ordet bara sporadiskt i medierna. Användningen ökade dock kraftigt under slutet på 2016. Det talades om att vara pansexuell i den uppmärksammade norska tv-serien Skam och kändisar som artisten Miley Cyrus, programledaren Clara Henry (bilden) och bloggaren Paulina ”Paow” Andersson började öppet beskriva sig som pansexuella.

I Elle får Miley Cyrus frågor om sin läggning sedan hon i intervjun sagt sig vara pansexuell. Hon beskriver den så här:

Det betyder helt enkelt alla. Det stannar inte vid tjej eller kille eller om någon är i omvandling. Jag ser aldrig folk för vilka de var innan de de är just nu. För jag tänker på den jag var innan den jag är nu; det är rena omvandlingen. Alla förändras hela tiden.

I Tara skildras företeelsen så här:

När Charlotte blir attraherad av en person spelar inte könet någon som helst roll. Somliga kallar hennes läggning pansexuell, själv vill hon ogärna sätta någon etikett på sig.

Nyheter 24 uppmärksammar att Clara Henry i en podd berättar att hon betraktar sig som pansexuell:

Jag är pansexuell. Det beror på hur man ser det. Jag har inte riktigt kommit underfund med vad jag är. Men pansexuell betyder att man tänder på människor, vad det än är för kön, ickekön.

Anders

Foto: Calle Eklund

3 kommentarer

Post-truth utsågs till årets engelska ord av Oxford Dictionaries. I svenskan talas det allt oftare om postsanning.

Dagens samhällsklimat har satt myror i huvudet på många samtidstolkare. Ett sätt att försöka definiera tidsandan är att bilda nyord. Så gott som dagligen debatteras fenomen som faktaresistens, åsiktskorridorer och filterbubblor.

Kanske blir presidentvalet i USA en vattendelare. Donald Trumps seger kom för många bedömare som en total överraskning. Inte minst eftersom han i så gott som varje tal spred påståenden som inte var korrekta.

Forskning visar att väljarna inte bekymrade sig om felaktigheterna. I stället fastnade de för känslostyrkan i Donald Trumps argument. Han upplevdes därför som en ny typ av sanningssägare, det vill säga en person som säger det han själv tycker borde vara sant.

Ett annat ord som allt oftare dyker upp i debatten om känsloargument mot fakta är postsanning. Post- refererar här inte till tiden efter en viss händelse. Det pekar i stället på en tid där truth, ’sanning’, blivit irrelevant. Så här skriver Katrine Marçal i Aftonbladet:

Många skyller på postmodernismen. De säger att det är denna filosofi som har lett till den era av ”postsanning” som vi nu befinner oss i. Postmodernisterna inom den akademiska vänstern hävdade att det där med sanning var något relativt. Detta är den logiska slutpunkten: en värld där den som påpekar fakta ”kränker” andras rätt till sin egen världsbild.

I Dagens Nyheter skriver Peter Pomerantsev om Donald Trump, Vladimir Putin och postsanning:

I USA är Donald Trumps framgångar exempel på en sorts post-sanningens politik som talar till de åsidosatta som avskyr ”etablissemanget” och ”etablerade medier”: Trump hittar fräckt på historier om hur muslimer i New Jersey firade 9/11, men när faktagranskare avslöjar honom har det ingen som helst effekt. Hans uttalanden riktar sig till känslorna snarare än debatten, medan hans följare vistas i mediala ekokammare där de vill ha sina uppfattningar cementerade. Det är denna grasserande ”postsanning” som Kreml vill dra nytta av.

Postsanning är belagt i svenskan sedan 2016.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Lägenheter som används som lokaler ska smidigt kunna bli bostäder på nytt. I den politiska debatten kallas fenomenet återbostadisering.

I en majoritet av landets kommuner råder bostadsbrist. I dagsläget växer dessutom befolkningen snabbare än bostadsbeståndet. SCB räknar med att Sverige under början av 2017 för första gången kommer att ha tio miljoner invånare.

Ett sätt att snabbt få fram fler bostäder är att underlätta återbostadisering. Tanken är att det ska bli lättare att få bygglov för att göra om lokaler som en gång i tiden varit bostäder till bostäder på nytt. Ett förenklat regelverk ska alltså få fart på återbostadiseringen.

Fastighetstidningen skriver att regeringens förhoppning är att bättre kunna utnyttja det befintliga byggnadsbeståndet. Det finns inga farhågor om att det i stället ska uppstå akut brist på exempelvis kontorslokaler:

Med det något snåriga begreppet återbostadisering hoppas bostadsminister Peter Ericsson kunna få fram åtskilliga nya lägenheter. Vad det handlar om är att lättare kunna återbostadisera utrymmen i flerbostadshus som tidigare fungerat som bostäder men som byggts om till exempelvis kontor.

Den som bygger om i dag måste följa dagens regelverk. Men med det nya förslaget behöver återbostadiserade bostäder enligt SVT enbart leva upp till de krav som ställs på övriga bostäder i fastigheten:

Förslaget, som väntas träda i kraft sommaren 2017, innebär att en ny bestämmelse införs i plan- och byggförordningen gällande återbostadisering. Kraven och standarden på de nya lägenheterna ska inte vara större än befintliga bostäder i huset.

Verbet återbostadisera är belagt i svenskan sedan 2007. Substantivet återbostadisering är belagt sedan 2015. Användningen har ökat kraftigt under året.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

När han inte visste att kamerorna rullade berättade Donald Trump om hur han brukade tafsa kvinnor i underlivet. Nu har beteendet spridit sig till skolgårdar. Där talas det om att trumpa.

Under valrörelsen dök det upp ett tidigare opublicerat klipp på Donald Trump där han avslöjade hur han brukade behandla kvinnor som han attraherades av. Han sade att en man i hans ställning utan vidare kunde gå fram och kyssa en kvinna. Han berättade också att han brukade tafsa kvinnor i underlivet.

Efter Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet tycks beteendet ha spridit sig till landets skolgårdar. Det handlar enligt Lärarnas Tidning om pojkar som med hänvisning till Donald Trump tar kvinnor i underlivet. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger att hon inte känner till att beteendet ska ha kommit till Sverige:

Pojkar går runt på skolor och ”trumpar” flickor, det vill säga tar dem i skrevet.

Aftonbladet rapporterar om hur amerikanska skolelever påverkas av Donald Trump:

Nu har även ”att trumpa” blivit ett populärt verb. Allt i linje med den nyvalde presidentens hätska retorik.

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord