Åldersuppskrivning görs när någon visar sig eller tros vara äldre än vad som tidigare varit känt. Bedömningen görs av Migrationsverket.

Ordet åldersuppskrivning är belagt i svenskan sedan 2011. Debatten om fenomenet blossade upp mot slutet av 2016. Inte sällan riktades kritik mot Migrationsverket eftersom beslut ansågs ha fattats på svaga grunder.

När det talas om åldersuppskrivning handlar det om personer som migrerat till Sverige – och ofta om ensamkommande. Många som anländer till Sverige har bara en vag uppfattning om den egna åldern. Men det finns också fördelar med att uppge en lägre ålder. Den som inte anses ha fyllt 18 år har bland annat bättre förutsättningar att få stanna i Sverige.

I Kungälvs-Posten skriver en grupp gymnasielärare i en debattartikel om fler konsekvenser av åldersuppskrivning:

När en asylsökande elev ”blir” 18 år, antingen genom födelsedag eller av Migrationsverket genom en åldersuppskrivning, överförs ansvaret för denne från kommunen till Migrationsverket. Över en natt blir eleven flyttad från sitt boende; från sina kompisar och de trygga vuxna som fungerat som ”extrafamilj” under den tid de varit i Sverige. Dessutom blir eleven fråntagen det sociala sammanhang denne byggt upp med svenska kompisar såsom fotbollsträning, körsång eller innebandy. Men det som oroar våra elever allra mest är förlusten av möjlighet till skolgång. När eleven blir skickad till den ”nya kommunen” blir denne inskriven som vuxen. Som vuxen asylsökande har du enligt gällande lagstiftning inte rätt till skola eller utbildning förrän du fått uppehållstillstånd.

Sydsvenskan berättar att Malmö hanterar åldersuppskrivningar på annat sätt än grannkommuner:

Malmö är en av få kommuner i Skåne som inte direkt avvisar ensamkommande som skrivs upp i ålder. Fram till dess att Migrationsverkets beslut om en åldersuppskrivning vunnit laga kraft agerar Malmö stad inte alls.

Anders

Foto: Tomislav Stjepic

0 kommentarer

Den som är pansexuell attraheras av personer oavsett könstillhörighet. Och till skillnad från bisexuell säger ordet att det finns fler än två kön att attraheras av.

Pansexuell är belagt i svenskan sedan 2001. Länge förekom ordet bara sporadiskt i medierna. Användningen ökade dock kraftigt under slutet på 2016. Det talades om att vara pansexuell i den uppmärksammade norska tv-serien Skam och kändisar som artisten Miley Cyrus, programledaren Clara Henry (bilden) och bloggaren Paulina ”Paow” Andersson började öppet beskriva sig som pansexuella.

I Elle får Miley Cyrus frågor om sin läggning sedan hon i intervjun sagt sig vara pansexuell. Hon beskriver den så här:

Det betyder helt enkelt alla. Det stannar inte vid tjej eller kille eller om någon är i omvandling. Jag ser aldrig folk för vilka de var innan de de är just nu. För jag tänker på den jag var innan den jag är nu; det är rena omvandlingen. Alla förändras hela tiden.

I Tara skildras företeelsen så här:

När Charlotte blir attraherad av en person spelar inte könet någon som helst roll. Somliga kallar hennes läggning pansexuell, själv vill hon ogärna sätta någon etikett på sig.

Nyheter 24 uppmärksammar att Clara Henry i en podd berättar att hon betraktar sig som pansexuell:

Jag är pansexuell. Det beror på hur man ser det. Jag har inte riktigt kommit underfund med vad jag är. Men pansexuell betyder att man tänder på människor, vad det än är för kön, ickekön.

Anders

Foto: Calle Eklund

3 kommentarer

Post-truth utsågs till årets engelska ord av Oxford Dictionaries. I svenskan talas det allt oftare om postsanning.

Dagens samhällsklimat har satt myror i huvudet på många samtidstolkare. Ett sätt att försöka definiera tidsandan är att bilda nyord. Så gott som dagligen debatteras fenomen som faktaresistens, åsiktskorridorer och filterbubblor.

Kanske blir presidentvalet i USA en vattendelare. Donald Trumps seger kom för många bedömare som en total överraskning. Inte minst eftersom han i så gott som varje tal spred påståenden som inte var korrekta.

Forskning visar att väljarna inte bekymrade sig om felaktigheterna. I stället fastnade de för känslostyrkan i Donald Trumps argument. Han upplevdes därför som en ny typ av sanningssägare, det vill säga en person som säger det han själv tycker borde vara sant.

Ett annat ord som allt oftare dyker upp i debatten om känsloargument mot fakta är postsanning. Post- refererar här inte till tiden efter en viss händelse. Det pekar i stället på en tid där truth, ’sanning’, blivit irrelevant. Så här skriver Katrine Marçal i Aftonbladet:

Många skyller på postmodernismen. De säger att det är denna filosofi som har lett till den era av ”postsanning” som vi nu befinner oss i. Postmodernisterna inom den akademiska vänstern hävdade att det där med sanning var något relativt. Detta är den logiska slutpunkten: en värld där den som påpekar fakta ”kränker” andras rätt till sin egen världsbild.

I Dagens Nyheter skriver Peter Pomerantsev om Donald Trump, Vladimir Putin och postsanning:

I USA är Donald Trumps framgångar exempel på en sorts post-sanningens politik som talar till de åsidosatta som avskyr ”etablissemanget” och ”etablerade medier”: Trump hittar fräckt på historier om hur muslimer i New Jersey firade 9/11, men när faktagranskare avslöjar honom har det ingen som helst effekt. Hans uttalanden riktar sig till känslorna snarare än debatten, medan hans följare vistas i mediala ekokammare där de vill ha sina uppfattningar cementerade. Det är denna grasserande ”postsanning” som Kreml vill dra nytta av.

Postsanning är belagt i svenskan sedan 2016.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Lägenheter som används som lokaler ska smidigt kunna bli bostäder på nytt. I den politiska debatten kallas fenomenet återbostadisering.

I en majoritet av landets kommuner råder bostadsbrist. I dagsläget växer dessutom befolkningen snabbare än bostadsbeståndet. SCB räknar med att Sverige under början av 2017 för första gången kommer att ha tio miljoner invånare.

Ett sätt att snabbt få fram fler bostäder är att underlätta återbostadisering. Tanken är att det ska bli lättare att få bygglov för att göra om lokaler som en gång i tiden varit bostäder till bostäder på nytt. Ett förenklat regelverk ska alltså få fart på återbostadiseringen.

Fastighetstidningen skriver att regeringens förhoppning är att bättre kunna utnyttja det befintliga byggnadsbeståndet. Det finns inga farhågor om att det i stället ska uppstå akut brist på exempelvis kontorslokaler:

Med det något snåriga begreppet återbostadisering hoppas bostadsminister Peter Ericsson kunna få fram åtskilliga nya lägenheter. Vad det handlar om är att lättare kunna återbostadisera utrymmen i flerbostadshus som tidigare fungerat som bostäder men som byggts om till exempelvis kontor.

Den som bygger om i dag måste följa dagens regelverk. Men med det nya förslaget behöver återbostadiserade bostäder enligt SVT enbart leva upp till de krav som ställs på övriga bostäder i fastigheten:

Förslaget, som väntas träda i kraft sommaren 2017, innebär att en ny bestämmelse införs i plan- och byggförordningen gällande återbostadisering. Kraven och standarden på de nya lägenheterna ska inte vara större än befintliga bostäder i huset.

Verbet återbostadisera är belagt i svenskan sedan 2007. Substantivet återbostadisering är belagt sedan 2015. Användningen har ökat kraftigt under året.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

När han inte visste att kamerorna rullade berättade Donald Trump om hur han brukade tafsa kvinnor i underlivet. Nu har beteendet spridit sig till skolgårdar. Där talas det om att trumpa.

Under valrörelsen dök det upp ett tidigare opublicerat klipp på Donald Trump där han avslöjade hur han brukade behandla kvinnor som han attraherades av. Han sade att en man i hans ställning utan vidare kunde gå fram och kyssa en kvinna. Han berättade också att han brukade tafsa kvinnor i underlivet.

Efter Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet tycks beteendet ha spridit sig till landets skolgårdar. Det handlar enligt Lärarnas Tidning om pojkar som med hänvisning till Donald Trump tar kvinnor i underlivet. Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand säger att hon inte känner till att beteendet ska ha kommit till Sverige:

Pojkar går runt på skolor och ”trumpar” flickor, det vill säga tar dem i skrevet.

Aftonbladet rapporterar om hur amerikanska skolelever påverkas av Donald Trump:

Nu har även ”att trumpa” blivit ett populärt verb. Allt i linje med den nyvalde presidentens hätska retorik.

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

För krångligt att säga fisk och skaldjur? Kanske. För nu talas det allt oftare om sjömat.

Seafood kan på engelska vara allt som finns i sjöar och hav som kan konsumeras av människan. Men i regel handlar det om fisk och skaldjur. På norska talas det exempelvis om sjømat och på isländska om sjávarfang.

Uppenbarligen saknar vissa ett sådant samlingsnamn på svenska. Som synonym till fisk och skaldjur används allt oftare sjömat. Även havsmat förekommer, men inte lika ofta. I en artikel i Svenska Dagbladet varieras fisk och skaldjur och sjömat:

På en stor griffeltavla finns de dagsaktuella priserna över fisk och skaldjur. Sjömat är alltså i fokus här, även om det också finns rätter för den som har svårt att släppa biffen. Men framförallt är detta ett eldorado för den som älskar fisk och skaldjur.

En liknande användning återfinns i Aftonbladet:

1,5 gånger i veckan, så ofta äter svenskar mellan 20 och 64 år i genomsnitt fisk eller skaldjur. Det är betydligt lägre än Livsmedelsverkets rekommendation om att äta sjömat två till tre gånger i veckan.

Sjömat är belagt i svenskan sedan 1991. Användningen har ökat kraftigt sedan 2013.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

I jakten på god marknadsföring är det allt fler som ställer in siktet på influerare. En influerare är en person som påverkar sin omgivning. Om influeraren dessutom är en kändis kan inflytandet få stor effekt.

Att använda sig av personer med stor trovärdighet kan vara ett sätt att övertyga även skeptiska konsumenter om en varas kvalitet. Ofta vänder sig företag till kändisar. En person som har ett stort antal följare i sociala medier kan snabbt sprida ett budskap.

Men influeraren behöver inte vara en känd person eller en ämnesexpert. Även vanliga personer kan ha stor trovärdighet och kan därför påverka många i sin omgivning. Så här beskriver Johanna Lindskog Lindell fenomenet i Resumé:

En influerare är någon som människor litar på, lyssnar på och bryr sig om. Vi som finns i den digitala sfären, vilket idag är i stort sett alla, påverkar vår omgivning på olika nivåer. Våra röster kan idag vara lika starka i vissa nätverk som en ”kändis”.

Modellen Gigi Hadid kan genom sina kanaler nå en stor publik. Chic berättar att hon själv får inspiration från personer hon följer i sociala medier:

Många varumärken i skönhetsbranschen satsar i dag stenhårt på att samarbeta med personer som inspirerar på sociala medier. Gigi är en sådan person, och hon säger själv att hon älskar att hämta inspiration från digitala influerare.

Influerare är belagt i svenskan sedan 2008. Användningen av ordet har dock ökat kraftigt de två senaste åren. På engelska talas det om influencer. Denna typ av marknadsföring kallas influencer marketing.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Det svarta blocket blev känt under Göteborgskravallerna. Det handlade om svartklädda och ofta maskerade aktivister som inte drog sig för att använda sig av våld och skadegörelse. I år har även förekomsten av ett rosa-svart block uppmärksammats i medierna.

I slutet på 1970-talet utvecklade tyska anarkister och autonoma en ny taktik för demonstrationer. De ansåg sig ha blivit orättfärdigt behandlade av polis vid ingripanden mot olika typer av aktioner. Rörelsens svar blev att maskera sig och att klä sig i svart.

De svarta kläderna och maskeringen gjorde det svårt för polisen att identifiera enskilda individer. Huvor, sjalar och solglasögon gav dessutom ett visst skydd mot tårgas. I Tyskland blev Schwarzer Block känt för allmänheten 1981 när ett femtiotal aktivister från Frankfurt åtalades för medlemskap i en terroristgrupp. I åtalet beskrevs gruppen som våldsbejakande och revolutionär.

I Sverige talades det ofta om svarta blocket i samband med rapporteringen om Göteborgskravallerna. Tidigare i år uppmärksammade Expressen rosa-svarta blocket. Färgen svart har länge symboliserat anarkism. Användningen av färgen rosa signalerar att de även identifierar sig som feminister och hbtqia-aktivister.

Rosa-svarta blocket deltar enligt Expressen i regnbågsfestivaler över hela landet. Det är dock aktivisternas uppfattning att alla inte är välkomna i tåget. Företrädare för borgerliga partier och poliser är några av de grupper som inte ses som önskvärda. I reportaget vittnar flera deltagare om hur personer från rosa-svarta blocket med olika hotfulla metoder försöker tvinga bort dem. Enligt Expressen har rosa-svarta blocket ofta kopplingar till vänsterextrema rörelser:

Flera personer som går under det rosa-svarta blocket har kopplingar till grupperingar och nätverk som regeringen klassar som våldsbejakande vänsterextremism.

Sveriges Radio rapporterar om en händelse som inträffade i Jönköping i somras. En motdemonstrant blev då slagen i huvudet av en person som troddes tillhöra rosa-svarta blocket:

Mitt under kärlekens fest med prideparaden i Jönköping blev en man attackerad, när han stod bredvid paraden med en skylt mot homoäktenskap. Det finns uppgifter om att attacken kom från några ur det så kallade rosa-svarta blocket, en våldsbejakande grupp som gick med i tåget.

Rosa-svart block är belagt i svenskan sedan 2014.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Plötsligt ösregnar det rapporter om hotfulla clowner som efter mörkrets inbrott trakasserar vanliga medborgare. På vissa håll är stämningen så uppiskad att det talas om clownpanik.

Det ska ha börjat för två månader sedan i Greenville i South Carolina. Två clowner ska då ha försökt locka in barn i skogen. Det dröjer inte länge innan fenomenet rapporteras från en lång rad andra platser i USA. Snart har clownpaniken kommit även till Sverige.

De senaste veckorna har det enligt Expressen kommit rapporter från bland annat Västerås, Timrå, Falun, Mjölby, Linköping och Mariestad. Gemensamt för rapporterna är att de gäller clowner som har agerat hotfullt och förföljt personer. Författaren Benjamin Radford uppger att social oro och viral spridning på internet möjliggör att rädslan sprider sig:

Copycats, härmapor, tar efter och varje ny skräckclown uppmuntras av de tidigares mediala framgångar. Sådan här clownpanik kommer och går i vågor, säger han. Företeelsen observerades först i USA på 1980-talet, då det mest handlade om fantom-clowner, och har sedan återkommit flera gånger, ofta i tider av spänningar i samhället.

Sveriges Radio berättar att det inte är första gången som clowner sprider skräck:

Det har tidigare förekommit så kallad clownpanik under åren 1981, 1991 och 2014.

Clownpanik är belagt i svenskan sedan 2014.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

I en lång rad tyska städer, i Köpenhamn och i Paris finns butiker där alla varor säljs i lösvikt utan emballage. Nu kommer konceptet med förpackningsfria butiker till Sverige. Först ut blir en butik i Malmö.

En genomsnittlig svensk slänger närmare 500 kilo hushållssopor om året. En stor del av avfallet består av förpackningar. En ny trend är butiker som försöker minska sopberget genom att bara sälja varor utan emballage.

Det handlar alltså om förpackningsfria butiker. Där säljs allt i lösvikt. Kunden tar själv med sig förpackningar till inköpen i butiken. Den som inte har någon förpackning med sig kan köpa bland annat glasburkar, glasflaskor och komposterbara papperspåsar.

I november öppnar den första förpackningsfria butiken i Sverige. Sydsvenskan berättar att den får namnet Gram och att ägarna har hittat lokaler i Malmö saluhall:

Trenden med förpackningsfria lösviktsbutiker har gått över hela Europa. Viljan att minska sitt eget avfall har gjort att det har öppnat renodlade lösviktsbutiker i både Berlin och Paris.

TT berättar att den blivande butikschefen Rowan Drury under en längre tid försökt minska det egna hushållsavfallet:

Rowan Drury, som startar butiken Gram i saluhallen i Malmö i november, har experimenterat i sitt eget hushåll för att få ner avfallsmängden. Hon handlar på torget, köper tvål i block i stället för plastflaska och tillverkar eget schampo. Nu tar hon nästa steg och startar en förpackningsfri butik - inte för att bli rik, utan för att få människor att tänka till.

För två år sedan besökte Sveriges Radio butiken Unverpackt i Kiel:

En matbutik helt utan förpackningar, hur kan det fungera? Jo, genom att man tar med sig sina egna förpackningar och fyller dem med det man vill ha. Det finns redan butiker i flera europeiska länder som gör det här och kunder som inte verkar ha något emot att släpa på glasburkar och plastflaskor. Tysklands första förpackningsfria butik ligger i Kiel.

Förpackningsfri butik är belagt i svenskan sedan 2014. Förpackningsfri livsmedelsbutik är belagt sedan 2013.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord