Fidget spinner har inte minst bland yngre snabbt blivit ett populärt tidsfördriv. På svenska kallas detta föremål ibland stressnurra.

Stressnurran ska ha uppfunnits redan under 1990-talet. Den består av ett kullager och tre propellrar som får den att snurra. Den har marknadsförts som ett hjälpmedel för personer som har koncentrationssvårigheter. Det engelska substantivet fidget betyder ’rastlös eller nervös person’.

I år har stressnurran blivit populär som leksak. Den används framför allt av yngre, men även vuxna syns ofta med en stressnurra i händerna. I vissa skolor har den förbjudits under lektionerna eftersom den anses störa undervisningen. Så här skriver en rektor vid Kunskapsskolan i ett informationsbrev:

Ett nytt mode har dykt upp på skolan. Stressnurror tar upp en hel del av studietiden. Alla skall tydligen ha dessa snurror och vi får problem med att se till att eleverna fokuserar på sina studier istället för sina snurror. Detta är rena snurren. Vi har fullt tillräckligt med arbete att utföra som handlar om undervisning. Nu får vi ägna ännu mer tid åt annat än undervisning. Det räcker med mobiltelefonproblemet. Snurrorna förbättrar definitivt inte elevernas koncentrationsförmåga.

Än så länge är det fidget spinner som är den vanligaste benämningen. Stressnurra är en försvenskning som förekommer. Andra är bland annat handspinnare, stresspinnare och fippelsnurra. Ingen av dem är dock i dagsläget lika utbredda som fidget spinner.

Känner du till någon annan försvenskning av fidget spinner? Kommentera gärna!

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

Den som blir sekundärkränkt känner sig kränkt trots att den själv inte omfattas av kränkningen. Det handlar alltså om ett slags ställföreträdande upprördhet.

De senaste åren har kränkthet varit ett fenomen som diskuterats i många olika former. Samtidigt har vissa debattörer hävdat att många har för nära till känslan av att vara kränkt. Det gäller bland annat när en person gör sig till språkrör för någon eller några som känner sig kränkta, utan att själv tillhöra denna grupp.

Detta fenomen beskrivs ofta som att känna sig sekundärkränkt. Ordet förekommer oftare i sociala medier än i dagspress. Cissi Wallin använder dock ordet i en krönika i Metro:

För ännu är det just kvinnor som drar det tyngsta lasset i merparten av de svenska hemmen. Helt obetalt dessutom. Och så sekundärkränkt-klagas det på att svennebananfamiljer nyttjar Rut och köper städhjälp! Den dagen män generellt är lika ”duktiga” som sina fruar och kvinno-sambos på att hålla hemmet i någorlunda skick kan vi eventuellt notera det gnället som befogat.

Den populära bloggaren Alexandra ”Kissie” Nilsson talar i ett inlägg om sekundärkränkta läsare som reagerat på ett skämt:

Det här med att jag skojade om att jag hade fötts till en pojke då.. Är det verkligen så konstigt? Folk har i flera år försökt få mig att reagera genom att kalla mig transa hit och dit. Jag gav lite tillbaka till just dom läsarna, ingen annan. För läser ni inlägget så ser ni att jag kränker inte någon, jag försöker verkligen inte vara elak. Och jag vet att folk innerst inne vet det också, vi är idag bara sjukt sekundärkränkta.

Nöjesguiden har en definition av sekundärkränkta. Det rör sig om personer som ”tar oerhört illa vid sig av kommentarer som visserligen inte kränker dem själva men som de menar skulle kunna kränka någon annan”.

Sekundärkränkt är belagt sedan 2016.

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Minnesakrobaten har en imponerande förmåga att komma ihåg saker. Men ordet används ofta ironiskt för att antyda att den som minns har vridit och vänt på historien – ungefär som en akrobat vrider och vänder kroppen.

Det sägs att det i dag är en tid sedan vänskapen mellan författaren Jan Guillou och kriminologen Leif GW Persson upphörde. En sak de har gemensamt är att de ibland använder ordet minnesakrobat. Så här skriver Leif GW Persson i Expressen om utredningen av Kevinfallet:

På tal om andliga likar gick givetvis Göran Lambertz omgående ut och tog den gamla Kevin-utredningen i försvar. Klart att det var fem- och sjuåringen som hade mördat Kevin. Det förstod åtminstone han så fort han blev klar över att hans gamle kamrat minnesakrobaten Sven Å Christianson – precis som i fallet med Thomas Quick – spelat en avgörande roll i utredningen. Ständigt denne Christianson, ständigt denne Lambertz, ständigt ertappade med sylt upp till armbågarna.

Jan Guillou använder samma ord när han i Aftonbladet skriver om mordet på Catrine da Costa:

På en småländsk institution för unga kvinnor med svårigheter visade det sig att närmare hälften av de intagna med hjälp från ställets självutnämnda minnesakrobat började erinra sig hur de utsatts för sexuella övergrepp från närstående män. En serie justitiemord följde, under mediala applåder.

Ordet minnesakrobat är belagt i svenskan sedan 2004. Då användes det just av Jan Guillou i Aftonbladet. Men det är inte bara dessa två skribenter som talar om minnesakrobater. I en artikel i Senioren förekommer det i ett positivt sammanhang om Annika Hagström:

Dessutom är hon en fena på sångtexter. Evighetslånga schlagertexter från förr, visor med hundra verser, inledningar och refränger, ja, Annika är en minnesakrobat när det gäller sånger. Värd applåder!

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Den som bor långt från närmaste dagligvarubutik kan leva i en matöken. När avståndet till livsmedel är långt hänvisas boende till bensinmackar och snabbmatsställen.

I USA lever flera miljoner invånare så långt från en butik med ett bra utbud av hälsosamma livsmedel att de anses bo i en food desert. I svenskan används för samma fenomen översättningslånen livsmedelsöken och matöken, där det senare är vanligare.

Matöken är belagt i svenskan sedan 2008. Då var det Östersunds-Posten som rapporterade om fenomenet sedan det visat sig att fetma var betydligt vanligare i glesbygd än i Stockholm. En tänkbar förklaring var sämre tillgång till frukt och grönsaker:

Skillnaderna är stora mellan stad och landsbygd. Ett exempel: 9 procent av kvinnor och män i Stockholm lider av fetma. För kvinnor i glesbygden är motsvarande siffra 17 procent och för männen 14 procent. Det finns olika teorier om vad skillnaderna beror på. En är att landsbygden i ökande grad håller på att bli en ’matöken’.

I Sverige är det ofta amerikanska förhållanden som diskuteras när det talas om matöknar. Personer som inte har någon mataffär i närheten gör många inköp på bensinmackar och snabbmatsställen. Där kan utbudet av hälsosamma val vara begränsat. ETC berättar om situationen i Flint, Michigan:

Stora delar av Flint, framför allt de fattiga norra och östra delarna, befinner sig i något som det amerikanska jordbruksdepartementet kallar matöken. Det betyder att det är längre än 1,6 kilometer till en livsmedelsaffär som har färsk mat. När det dessutom knappt existerar någon kollektivtrafik så har stora delar av befolkningen svårt att överhuvudtaget få tag på någon åtminstone delvis näringsriktig mat.

Användningen av matöken har ökat de senaste åren i takt med att fenomenet fått mer uppmärksamhet. I Camino används i stället livsmedelsöken:

Detroit beskrivs ofta som en food desert, en livsmedelsöken. De stora matvarukedjorna har sedan länge flytt staden. Här finns på gott och ont inga Wal Marts, Kmarts eller Safeways. Det saknas kommersiellt underlag för att driva bilanpassade stormarknader i en miljö där de flesta saknar bil. Invånarna hänvisas i stället till små butiker på hörnet som erbjuder snacks och dyr tobak. För många blir lösningen snabbmat eller soppkökskön.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den som har en matbebis är inte gravid. Skälet till att magen blivit lite rundare är en eller flera rejäla måltider.

Food baby kallas fenomenet på engelska när en person ätit så mycket att magen är större än vanligt. I regel används food baby skämtsamt och självironiskt. Även om food baby anspelar på graviditet kan uttrycket användas om både män och kvinnor.

Food baby finns nu i svenskan genom översättningslånet matbebis. Även matbaby förekommer. Ordet används än så länge enbart i informella sammanhang. I de belägg som finns på nätet är det ofta skribenten själv som i en lättsam ton berättar om sin matbebis:

Vi lunchade någonstans också där det var tacco och kinabuffé, fortfarande proppmätt och känner mig nästan gravid, en matbebis i magen kanske?

Åt middag med Nellie på Sibylla och nu har jag en matbebis i magen haha.

Den enda formen av graviditet du behöver oroa dig för när du dejtar en pizza är möjligtvis en tillfällig matbebis.

För övrigt står det 1 gallon of chokladmjölk i kylen... Eller ja, jag har varit hemma i 1 timme nu så det är väl bara 0.5 gallon kvar.. Inte bra... Matbebis på ingång!!

Härlig kväll, följt av matkoma och "matbebis" som Frida säger till magen när hon ätit mycket.

Bra med en matbebis precis innan man hoppar på flyget! Till eventuella haters, när man precis har fått en bebis så är magen fortfarande lätt-stretchad och blir stor om man äter/dricker mycket.

Kan inte påstå att vi har lagat något fantastiskt gott den här veckan, även om söndagens kyckling i saffranssås verkligen smakade utomordentligt gott. Därför faller lotten på den enda rätten som på Vapiano faller mig i smaken: Salami e ricotta con rucola. Väl värt de två dagars matbebis det resulterade i.

Fyi, jag var faktiskt 17 här... och nu är jag 18! Jag var en bebis (med en matbebis i min mage efter allt gott jag åt på Portobello Road Market) och nu är jag en bebis + ett år!

Matbebis är belagt i svenskan sedan 2008. Ordet är fortfarande ganska sällsynt i skrift, men användningen ökar något.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Dansrörelsen dab har snabbt spridit sig över världen. Ofta utförs den för att lätta upp stämningen eller för att driva med en formell och stel situation.

Vem som började med dab är omstritt, men rörelsen har sitt ursprung i hiphop-scenen i Atlanta. Därefter dröjde det inte länge innan den dök upp i sportens värld. Den har använts som målgest i bland annat fotboll, ishockey och amerikansk fotboll.

Den som gör en dab sänker huvudet mot ena armvecket och höjer den andra armen. Rörelsen påminner om hur vissa försöker kväva eller dölja en nysning.

En uppmärksammad dab gjordes av en pojke som hade i uppgift att hålla i en av flaggorna inför förra sommarens möte mellan Tyskland och Nordirland i fotbolls-EM. Så här skildrades händelsen i Expressen:

Tittarna hann troligtvis inte uppfatta scenerna bakom spelarna som radat upp för nationalsång – men kameramannen missade inte situationen. Flaggbäraren bestämde sig för att släppa flaggan vid mittcirkeln – i stället valde han att göra en ”dab”. Bara kort efteråt tog han tag i flaggan igen. Men sedan släppte han flaggan för att höja vänsterarmen i skyn med knuten näve.

Nyligen gjorde prins Sverre Magnus en dab. Expressen rapporterade om detta oväntade tilltag i samband med det norska kungaparets åttioårsfirande:

Inför överraskade och lätt förvånade familjemedlemmar gjorde Sverre Magnus den populära dab-rörelsen genom att sänka huvudet mot höger armveck och sedan höja vänster arm upp och ut åt sidan. Även inom fotbollen är dab-rörelsen populär som målgest och den franska Manchester United-stjärnan Paul Pogba har gjort sig känd för att använda sig av den när det är läge att fira ett mål.

Vanligast är att tala om att göra en dab, men verbet dabba förekommer också.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Faktaresistens har snabbt etablerat sig i svenskan. Men det finns forskare som anser att det i stället vore lämpligare att tala om kunskapsresistens.

Det är snart två år sedan faktaresistens började användas i svenskan. Ordet fick snabbt spridning och fanns med i Språkrådets och Språktidningens nyordslista för 2015. I dag förekommer ordet ofta i debatter som bland annat gäller förtroendet för etablerade medier och vetenskap.

Det senaste året har det börjat talas om kunskapsresistens. En forskare som hellre använder kunskapsresistens är Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Enligt Universitetsläraren anser hon att det största problemet inte är att det finns fakta som många saknar kunskap om, utan att det finns kunskap som människor inte tar till sig:

Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, förklarade i sitt föredrag skillnaden mellan faktaresistens och kunskapsresistens, och varför hon föredrar att tala om det senare begreppet. Det finns inga alternativa fakta, bara alternativa sätt som världen skulle ha kunnat vara på. Det finns massor av fakta som vi inte har tillgång till, och i den bemärkelsen är vi faktaresistenta.

Enligt Åsa Wikforss är kunskapsresistens ett resultat av att människor ofta söker efter bevis för sådant som går i linje med den egna uppfattningen. Sådant som står i strid med den egna världsbilden sållas ofta bort.

Inför manifestationen March for science skrev ledarna för vetenskapsakademierna i Sverige, Danmark och Norge i Svenska Dagbladet om kunskapsresistens:

Framväxten av populism, kunskapsresistens och alternativa fakta är ett hot mot vårt samhälle och oroande för hela den demokratiska processen, i synnerhet som vi i dag till och med ser politiker som bortser från välgrundade fakta. Den ökande misstron till vetenskap och kunskap bortser från att det goda liv vi lever i dag baseras på vetenskapliga landvinningar. Tänk bara hur en värld utan telekommunikation, bilar, tåg och flyg, penicillin och vaccin skulle vara. Allt detta som vi tar för givet har tillkommit under de senaste dryga 200 åren, som resultat av vetenskapens utveckling, genom forskarnas och uppfinnarnas insatser.

Kunskapsresistens är belagt i svenskan sedan 2016.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Om en person hastigt förlorar förmågan att ta hand som sina angelägenheter blir det upp till myndigheterna att utse en förvaltare eller god man. Framtidsfullmakten kan bli lösningen på problemet.

I juli blir framtidsfullmakten verklighet i Sverige. En fullmakt är enligt Svenska Akademiens ordlista en ’skriftlig handling med bemyndigande att handla i ngns ställe el. att inneha tjänst’. Den kan gälla under en viss tidsperiod eller tills vidare.

Framtidsfullmakten är en ny typ av fullmakt. Den innebär att en person tar hand om fullmaktsgivarens personliga och ekonomiska angelägenheter när givaren inte längre kan göra det själv. Det är alltså givaren själv som väljer fullmaktshavare. Myndigheterna blandas inte in i själva valet.

Det är också fullmaktshavaren som bestämmer när framtidsfullmakten ska gälla. För att systemet inte ska kunna missbrukas ställs det krav på samråd och lojalitet från fullmaktshavarens sida. Beslutet om tidpunkt ska även kunna prövas i domstol. Vidare får givaren utnämna en granskare. Både granskaren och överförmyndaren kan kräva fullmaktshavaren på en redovisning för att säkerställa att fullmakten inte utnyttjas på ett sätt som strider mot givarens intressen.

Införandet av framtidsfullmakt har diskuterats under en längre tid. Det första belägget är från 2002. Då gjordes den första utredningen. Användningen av ordet har ökat de två senaste åren i takt med att idén kommit allt närmare förverkligande.

I Dagens Juridik diskuterar juristerna Mårten Qwist och Kennet Öhlund skillnaderna mot dagens system:

Systemet med framtidsfullmakter bygger på att du själv ska kunna bestämma fullmaktens innehåll och vem som ska företräda dig. Du kan också skriva in hur tillsynen ska gå till. Detta är någonting helt annat än dagens system där tingsrätten utser en god man på förslag av kommunens överförmyndare. Det är sedan överförmyndaren som utövar tillsyn enligt föräldrabalkens stränga regler, där reglerna om god man finns, och ingen hänsyn tas till om den gode mannen är en nära släkting eller till och med make/maka.

I samband med att regeringen presenterade förslaget rapporterade SVT om förändringarna:

I dag har regeringen föreslagit ett alternativ som gör att en frisk person i förväg kan utse någon som tar hand om ekonomin om han eller hon senare skulle bli oförmögen att göra det på egen hand. Med hjälp av en framtidsfullmakt kan du välja till exempel en släkting som blir fullmaktshavare, och på så vis slippa få en god man.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

En av de senaste årens hetaste trender i sociala medier är haul. Ofta rör det sig om en video där en person berättar om och visar upp inköp, men det kan också handla om fotografier.

Haul är i engelskan ett substantiv med många betydelser. Ordet kan bland annat betyda ’fångst’, ’byte’, ’förvärv’, ’drag’, ’sträcka’ och ’bogsering’. När det talas om haul på Youtube och i andra sociala medier gäller det en annan sorts byte. I en typisk haulvideo berättar en person om nyinköpta produkter och visar upp dem för publiken.

Fenomenet med haulvideor har även nått Sverige. Ordet haulvideo är belagt i svenskan sedan 2012. Den som söker på olika typer av haul hittar till exempel mathaul, veganhaul, vegohaul, sminkhaul, skönhetshaul, klädeshaul, skohaul och träningshaul.

Dagens Media rapporterade 2015 om hur en svensk bloggare fällts för en haulvideo. Reklamombudsmannens opinionsnämnd ansåg att det rörde sig om smygreklam för ett företag. Men att så skulle vara fallet förnekade bloggaren:

Videon är en klassisk “haulvideo” såsom det finns miljoner av på YouTube, där människor visar upp olika saker och hur man använder dem, och om de är nöjda med dem eller inte.

Nyligen berättade Resumé om hur Myrorna använde sig av haultrenden i sin marknadsföring:

Sedan några år tillbaka har en trend bland YouTube-profiler kunnat skönjas. Personerna filmar sig själva när de pratar om sina senaste inköp och visar upp produkterna, filmerna kallas för ”hauls”. Som en motreaktion till detta vill Myrorna sätta fokus på vad de kallar ”rehauls”.

Nyheter 24 skrev tidigare i år om en svensk vloggares senaste video på Youtube:

Youtubestjärnan Linn Ahlborg, 17, var i Stockholm tidigare i veckan och passade på att shoppa loss lite. Nu visar hon sina köp i en haul på sin Youtubekanal.

I engelskan används haul även som verb. Det har också lånats in i svenskan. Så här skriver en bloggare om sina inköp:

Minns ni skorna som jag haulade för någon vecka sedan? Dom prickiga, som jag sa att jag skulle fixa till. Nu är det gjort. Använde mig endast av vanlig vit textilfärg och voila! Jag är jättenöjd, och kommer garanterat att rocka dessa en massa i höst. Klänning, knä/lårhöga strumpor och dessa – mums filibums!

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Hyberavdrag är en föreslagen skattereduktion för hyr-, begagnat- och reparationstjänster. Både förslaget och ordet kommer från utredningen om cirkulär ekonomi.

Att hitta på nya ord är ofta ett effektivt sätt att skapa uppmärksamhet för allt från politiska förslag till nya varor och tjänster. Detta tycks utredningen om cirkulär ekonomi ha tagit fasta på. Inför presentationen talade utredarna i såväl Dagens Nyheter som ett pressmeddelande om hyberavdrag.

Syftet med hyberavdrag är att främja utvecklingen mot ett kretsloppssamhälle. Genom att återanvända föremål kan mängden avfall och utsläpp minskas. Hyberavdrag står för hyr-, begagnat- och reparationstjänster.

Ordet fick snabbt genomslag i nyhetsrapporteringen och den politiska debatten. Så här beskriver nyhetsbyrån TT fenomenet:

Av hundra kronor som ett hushåll spenderar på konsumentprodukter används 98 kronor till att köpa nytt, enligt utredningen. Ett problem är att konsumenterna gärna vill ha de senaste produkterna och att det går snabbare och inte är mycket dyrare att köpa nytt än att reparera en gammal produkt. Utredningen föreslår därför ett skatteavdrag, ett ”hyberavdrag”, i stil med rutavdraget, men som inte är kopplat till att tjänsterna ska utföras i hemmet. Förslaget kan ge 10 000 nya jobb, framförallt till utrikes födda, och beräknas kosta staten 1,4 miljarder kronor det första året.

Dina Pengar berättar hur utredningen föreslår att avdraget ska fungera:

Utredningen föreslår ett nytt skatteavdrag för reparationer av konsumentprodukter, tjänster i samband med begagnatförsäljning och hyra av prylar – ett så kallat hyberavdrag. Man skulle få dra av 50 procent av arbetskostnaden, som med rutavdraget.

Miljöminister Karolina Skog tog emot utredningen med entusiasm. Framtiden för ordet hyberavdrag lär bero på om förslaget blir verklighet eller inte.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord