David Baas tilldelades i förra veckan Stora Journalistpriset. Personerna han skriver om blir ofta baasade.

Som reporter på Expressen har David Baas blivit känd för en rad avslöjanden av personer som i olika forum uttryckt sig främlingsfientligt eller rasistiskt. I många fall har det rört sig om personer som kandiderat för Sverigedemokraterna, men han har också avslöjat politiker inom andra partier. I vissa fall handlar avslöjandena om kandidater som förtigit ett förflutet i extremistiska organisationer. Men vanligast är att David Baas konfronterar personer som – ofta anonymt – ägnat sig åt näthat.

Inom Sverigedemokraterna har David Baas blivit så synonym med denna typ av avslöjanden att det internt talas om att bli baasad. Expressen har tagit del av inlägg i en Facebook-grupp som visar att verbet använts åtminstone sedan 2016. Då var det riksdagsledamoten Linus Bylund som noterade att David Baas tycktes stå och vänta på att en viss sverigedemokrat skulle dyka upp:

Vem blev Baasad utanför kammaren? Såg honom stå och lurpassa.

Medievärlden rapporterade i somras att Sverigedemokraterna har ett system där företrädare kan diskutera mediebevakningen. Där kan de också förvarna varandra om pågående granskningar:

En av de reportrar som det varnats för i SD-forumen är just Expressens undersökande reporter David Baas. Att bli kontaktad av honom har inom SD kommit att kallas för att bli ”Baasad”.

Hittills används baasa främst i mediekretsar och internt inom Sverigedemokraterna.

Anders

Foto: Magnus Bergström

0 comment

Stefan Holm är inte bara en tidigare höjdhoppare med ett OS-guld på meritlistan. Han är också en afol, en vuxen legobyggare.

Att lego inte bara är för barn visar afol-trenden. Här handlar det om vuxna som ofta byggt lego som barn men slutat när det inte längre ansågs tillräckligt häftigt. Som vuxna har de hittat tillbaka till hobbyn.

Stockholm Direkt berättar om Emma Farm. Hon har byggt höghusen i Flemingsberg i lego. Utställningen har visats på flera platser i landet. I artikeln beskriver hon sig som en afol:

Afol, adult fan of lego, en vuxen legoentusiast. Det är ett vedertaget begrepp i nördkretsar.

I engelskan är afol belagt åtminstone sedan 2010. Då släppte filmaren Jess Gibson dokumentären Afol – a blocumentary. Samma år började afol användas i svenskan. Användningen har ökat i takt med att allt fler (åter)upptäckt lego.

En svensk afol är alltså Stefan Holm. Han utkom nyligen med Svenska sportbitar, en bok som visar klassiska idrottsögonblick återskapade i lego. I samband med utgivningen berättade Aftonbladet om vad som kännetecknar personer som har ett brinnande intresse för lego:

Det är på sin plats att lära sig ett par saker om afols, utöver de tre gyllene reglerna:

I princip använder de samma bitar som du kan ha liggande hemma i en back.

Saknas byggstenar köps de av andra entusiaster på en öppen marknad.

Generellt föredrar de MOC, my own creation, alltså egendesignade alster framför färdiga set. Och precis allihop ser ner på perioden runt millennieskiftet när bitarna blev större och kreativiteten kvästes.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Behovet av att menscertifiera arbetsplatser har diskuterats flitigt de senaste veckorna. Syftet med menscertifiering är att skapa en arbetsmiljö som är anpassad efter kvinnors behov.

Jämställdhetsmyndigheten inrättades vid årsskiftet. Nyligen uppmärksammades i medierna att myndigheten gett bidrag till ett projekt om att menscertifiera arbetsplatser. För att få ett sådant certifikat kan det till exempel ställas krav på att det ska finnas värktabletter och vilorum. Om möjligt kan anställda få möjlighet att jobba hemifrån vid kraftig mensvärk.

Debatten fick Arbetet att beställa en undersökning i ämnet. Den visade att var femte svensk kvinna någon gång stannat hemma från jobbet på grund av mens. I Aftonbladet talade ledarskribenten Jonna Sima om ett behov av att menscertifiera hela samhället. Expressens ledarsida höll inte med:

Men att svenska arbetsplatser skulle behöva ”menscertifieras” till tonerna av 530 000 skattekronor är förstås bort i tok.

I Svenska Dagbladet ansåg Matilda Aprea Malmqvist att pengarna kunde användas till bättre saker:

Vi har betydligt allvarligare jämställdhetsproblem i Sverige som vi borde lägga de pengarna på istället. Vissa kvinnor får inte jobba, vissa får inte ens gå utanför dörren. En barnmorska gick i somras ut på Facebook och visade upp sina blodiga arbetskläder. Hon hanterade tre förlossningar och hade inte haft tid att byta sitt mensskydd. Fruktansvärt. Vidrigt. Jag håller med. Men är lösningen verkligen att menscertifiera sjukvården? Snarare borde väl lösningen vara att anställa fler?

I Kommunalarbetaren skrev bussförarna Lovisa Swedberg, Sara Vestberg och Perihan Aydin att mens ofta försvårade arbetet:

Helt klart borde arbetsgivarna se över paustiderna så att det finns tid att byta mensskydd. De borde se till att det finns toaletter vi kan använda vid sluthållplatserna. Det skulle vara intressant att se hur man skulle kunna menscertifiera inom buss, längre paus för kvinna med mens, menskoppar till julklapp, menstillbehör på toaletterna?

Menscertifiera är belagt i svenskan sedan 2018.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

En moderatledd regering bildad av ett eller flera av Alliansens partier – men där åtminstone ett av dem inte är med. Det politiska alternativet kan kallas 3–2–1-regering.

Det har snart gått två månader sedan riksdagsvalet. Vilka partier som ska bilda regering är fortfarande oklart. Moderatledaren Ulf Kristersson har nu genom talmannen Andreas Norlén fått en vecka på sig att försöka bilda en koalition.

Redan på valnatten var det uppenbart att det skulle bli svårt att bilda en stark regering. Ett förslag som Ulf Kristersson tidigt presenterade kallade han 3–2–1. På Facebook beskrev han en sådan regering som ett alternativ till en regering bestående av enbart Moderaterna:

Det andra alternativet är att ett eller flera allianspartier bildar regering, med ett eller flera allianspartier som nära samarbetspartners utanför regeringen. Jag kallar förslaget för ”3-2-1”. Dvs regeringen består av enbart Moderaterna, eller av Moderaterna plus de allianspartier som nu kan och vill ingå i den regeringen.

I de efterföljande diskussionerna talades det om 3–2–1-regering och 3–2–1-lösning. Svenska Dagbladet rapporterade att både Folkpartiet och Centerpartiet avvisade Ulf Kristerssons förslag:

Moderatledaren Ulf Kristerssons förslag på en så kallad ”3–2–1-regering”, det vill säga att Moderaterna kan bilda regering tillsammans med ett eller två andra allianspartier ser allt mer orealistiskt ut.

I Aftonbladet beskrev Lena Mellin förslaget som ett misstag från Ulf Kristerssons sida:

Hans återstående alternativ var en Alliansregering. Eller vad han kallade en 3-2-1-lösning. Alltså att Moderaterna bildar regering med ett eller flera andra allianspartier. Bara Ebba Busch Thor (KD) tyckte det var en bra idé. Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) tyckte den var bottendålig, eftersom konstruktionen byggde på stöd från SD. De sa också att de tänkte rösta emot en regering med M och KD. Alliansen var på väg att rämna efter Kristerssons piruetter.

Om 3–2–1-regering har goda möjligheter att överleva som nyord eller om det bara rör sig om en tillfällig sammansättning återstår att se. Svaret på den frågan ligger alltjämt i riksdagspartiernas händer.

Anders

Foto: Fredrik Wennerlund

0 kommentarer

Huskvinnan har debatterats flitigt de senaste veckorna. Somliga betraktar fenomenet som ett feministiskt bakslag. Andra ser det som naturligt att bejaka – åtminstone vissa – traditionella könsroller.

Redan i januari förra året använde Greta Thurfjell ordet huskvinna i en artikel i Dagens Nyheter. Hon berättade om sina tankar efter ett möte med Sigge Eklund och Alex Schulman:

Jag tänker på vad denna outtömliga källa av intresse för relationer mellan män kan innebära, försöker sätta en diagnos på mig själv: penisavund, självhat, ett osedvanligt svårt fall av syndromet huskvinna.

Nyligen beskrev hon åter sig själv som en huskvinna. I en artikel i Dagens Nyheter diskuterade Greta Thurfjell livsstilsfeminism och Instagramfeminism och hävdade att de inte längre var på modet:

Jag har sannerligen aldrig tänkt på mig själv som konservativ i någon politisk mening, men däremot länge som något av en huskvinna (från det nedsättande ”husblatte”) – det vill säga manstillvänd, det vill säga självförnekande, det vill säga killarnas favorit. Det liknar syndromet cool girl men där en sådan spelar på att vara ”en av killarna” – hon kan dricka öl (men inte ha ölmage), spela tv-spel (men inte vinna över sina manliga motståndare), rapa (men inte så att det luktar) – tänker jag mig att huskvinnan är mer explicit, traditionellt kvinnlig.

Artikeln utlöste en debatt om synen på jämställdhet och feminism. Jonna Sima kritiserade ordvalet i en artikel i Aftonbladet:

Greta Thurfjell skriver att hon drömmer om att vara en ”huskvinna”. Det är ett påhittat ord som anspelar på det rasistiska tillmälet ”husneger”, alltså en svart person som är en nyttig idiot, ett slags ”rasförrädare”. Huskvinnan är i stället en könsförrädare. Någon som är undergiven och behagar männen och tycker det känns ”uppfriskande” att säga att hon hatar andra tjejer. Att använda ett ord med en politiskt inkorrekta klang kan kanske kännas kittlande för stunden.

Linda Nordlund skrev i Expressen att dagens debatt om huskvinnan enbart blivit möjlig på grund av den kamp som bedrivits för jämställdhet:

Att ikläda sig den traditionella kvinnorollen, som den perfekta värdinnan i broderat förkläde och högklackade pumps, kan kännas spännande – för att alla vet att det är ett rollspel. När det inte passar kan man hänga upp förklädet och sparka av sig klackarna. Huskvinnan är precis så emanciperad som hon i stunden har lust att vara.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Nikkei är kanske mest känt som ett aktieindex för Tokyobörsen. Men så kallas också en matlagningsstil som vinner mark i Sverige.

År 1889 gjorde omkring 800 japaner den långa resan till Peru. De lämnade Japan efter att ha tagit intryck av berättelser om jobbmöjligheter, rikedomar, gynnsamt klimat och god tillgång till föda. Under de närmaste åren följdes de av ytterligare flera tusen emigranter.

I Peru lagade många av emigranterna traditionella japanska rätter, men de använde råvaror som fanns på plats. Den matlagningsstil som utvecklades kallas nikkei – vilket är samma ord som används för japanska emigranter. Detta kök har på senare tid spridit sig över världen. Sveriges Radio rapporterar att trenden också har nått Sverige:

Nikkei, så heter det japansk-peruanska köket som jobbar med japanska tekniker och recept och blandar det med peruanska råvaror. Det kan vara allt från rå fisk med lime som sen blandas med japanska smaker som soya, ingefära och chili och något av de 3800 stycken olika potatissorterna som finns i Peru.

Så här skriver Restaurangvärlden om en nyöppnad restaurang i Stockholm:

Maten har fokus på det japanska Nikkei-köket, det japanska köket med influenser från Peru. Resultatet blir tiradito, togarashi-marinerad regnbåge och sushi donuts.

Metro berättar om ett besök på en restaurang som serverar just nikkei:

Den underliga stilblandningen är nämligen varken resultatet av okunskap eller någon överambitiös kock som känt sig kreativ och uppfunnit en ny slags ”fusionkök”. Nej, Indio kitchen serverar något som kallas nikkei. Det vill säga det slags peruansk/japanska crossoverkök som kom till när en massa japaner arbetskraftinvandrade till Peru i slutet av 1800-talet och började använda lokala peruanska råvaror till att laga traditionella, japanska rätter. Resultatet blev kort sagt: Kryddstark sushi.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Finspångsmem är ett hotfullt budskap som sprids i sociala medier. Inom högerextrema kretsar har Finspång blivit en symbol för en framtida uppgörelse med dagens samhälle.

Det senaste året har Finspång inom vissa kretsar – i synnerhet inom den så kallade althögern – utvecklats till en central plats för föreställningar om ett framtida maktövertagande. Det handlar om ett scenario där de etablerade partierna inte längre styr Sverige. I stället har ett nationalistiskt styre tagit över. Enligt denna föreställning ska det i Finspång hållas rättegångar där journalister, politiker och andra opinionsbildare ställs till svars för påstått landsförräderi. Det talas om Finspångsrättegångar som en motsvarighet till andra världskrigets Nürnbergrättegångar, den rättsprocess där nazister ställdes inför rätta för krigsförbrytelser.

För att sprida budskapet används bland annat memer. Finspångsmemer består av hotfulla kombinationer av text och bild som sprids på nätet. Det är till exempel vanligt att det talas om personer som förtjänar att hängas i lyktstolpar. Avsändarna beskriver ofta memerna som satiriska.

Finspångsmemer har uppmärksammats även utanför de kretsar där det fantiseras om Finspångsrättegångar. Folkbladet rapporterar att det på grund av memerna togs initiativ till en manifestation i Finspång:

Beslutet att arrangera en pridefestival i år togs sedan olika högerrörelser börjat sprida de så kallade ”finspångsmemen”. Memen (uttryck för att beskriva bilder eller filmer som blir internetfenomen) trycker på att Sverige bör avrätta ”folkförrädare” under de fiktiva Finspångsrättegångarna vilket går att likna med verklighetens Nürnbergrättegångarna (varför man valde just Finspång är oklart).

Fenomenet diskuteras i en ledare i Upsala Nya Tidning. Där beskrivs hur debattörer och politiker som, enligt Upsala Nya Tidning, ”inte brukar vilja associeras med nazister” också sprider Finspångsmemer:

I helgen blev Finspångsmemet aktuellt igen på Twitter. Ett mem är en bild som vissa invigda förstår och som ska ha ett element av humor. Ett mem som Nordisk alternativhöger sprider visar partistyrelsen för Feministiskt initiativ, med texten "Vi ska till Finspång" (= hängas i lyktstolpar). Många politiker förekommer i memen, exempelvis statsminister Stefan Löfven (S), liksom ledarskribenter, som Uppsalabon Patrik Oksanen.

Det var sommaren 2017 som Finspångsmemer började spridas på nätet.

Anders

Foto: Wikimedia Commons

0 comment

En växande trend är att se till så att livsmedel som är på väg att bli dåliga kommer till användning. De kan till exempel bjudas på en svinnfika eller en svinnlunch.

Under 2016 hamnade 938 000 ton matavfall från svenska hushåll i soporna. Det motsvarar 97 kilo per person. Så mycket som hälften kan enligt Statistiska centralbyrån fortfarande ha varit ätligt.

Men allt fler vill minska matsvinnet. Matsvinnsbutik fanns med i Språktidningens och Språkrådets nyordslista för 2016. En livsmedelskedja använder svinnsmart för att sälja ut mat som annars kanske skulle behöva kastas. En restaurang har lanserat svinngott, en lunch tillagad på råvaror som är på vippen att bli dåliga.

Att använda varor som är på väg att bli dåliga har också blivit något av en filosofi inom delar av branschen. På flera håll i landet går det att ta en svinnfika eller äta en svinnlunch. Det som serveras är alltså mat som till stor del är tillagad av ingredienser som hade kunnat hamna i soporna. Inte oväntat är det matställen eller institutioner med miljöprofil som hoppat på trenden:

Svinnfika serveras i pausen.

Måltidsekologstudenterna från Örebro universitet bjuder på ”Svinnfika” i paus.

Junibacken har under våren börjat erbjuda vego-mat till barnen, är sedan tidigare KRAV-certifierade och arbetar innovativt med att minimera sitt matsvinn genom att regelbundet bjuda in till svinnfika.

De meriterade kockarna Ulrika Brydling och Erik Måneld bjöd oss sedan på en god ”svinnlunch”. Den var tillredd på ingredienser som livsmedelsbutiker i Växjö skänkt till konferensen då varornas bäst före datum var nära på utgånget eller att kvalitén inte dög för att sälja i butikerna.

Samtidigt ökar mängden företag och organisationer som vill minska på mängden svinn på nya sätt: Loop bjuder på svinnlunch, Wefood ska öppna en matsvinnsbutik och Fiksuruoka samt Matsmart säljer svinnvaror på nätet.

Niklas Edgren på E Gastronomi ordnade med hjälp av ICA Maxi en underbar svinnlunch.

Hittills är det just svinnfika och svinnlunch som är vanligast. Men det finns också några få belägg på svinnmiddag.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Integrationsskuld skapas när personer bott i Sverige i flera år utan att komma in på arbetsmarknaden. Denna skuld sägs ha ökat i takt med de senaste årens flyktinginvandring.

De ekonomiska konsekvenserna av brister i integrationspolitiken diskuteras ofta. Inte minst var det ett ämne som debatterades mycket under valrörelsen. Många politiker hittade där olika förklaringar till att arbetslösheten är högre bland personer födda i utlandet.

Allt oftare talas det nu om integrationsskuld, ett ord som är belagt i svenskan sedan 2015. Då var det kommunpolitiker i Eskilstuna som diskuterade vad som behövdes i form av statliga bidrag för att integrationen skulle fungera. Sveriges Radio rapporterade att företrädare för Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet ansåg att integrationsskulden i kommunen redan var stor:

Det är bra att människor vill bo i Eskilstuna, men det förutsätter att människor kommer in i samhället, har en fungerande utbildning för vår arbetsmarknad och att man försörjer sig själv i rimlig takt. Idag går det för långsamt. Människor halkar efter och det skapas en ”integrationsskuld” som vi har att hantera. Om inte detta lyckas bidrar det till trångboddhet, sociala- och ekonomiska skillnader, kulturella motsättningar och missförstånd.

Integrationsskuld används för att beskriva ett samhälleligt tillkortakommande. Sverige kan alltså sägas stå i skuld till den som inte har fått tillräckligt goda förutsättningar för att komma in på arbetsmarknaden.

I Expressen skriver Anna Dahlberg om integrationsskuld i relation till dagens invandring:

Med tanke på den stora integrationsskuld som har byggts upp under de senaste åren är dagens höga migrationsnivå ohållbar. Nästa regering måste därför kunna säkerställa att Sverige för en stram migrationspolitik under överskådlig tid.

I en ledare i Borås Tidning koppas bostadsbrist, arbetslöshet och utanförskap till en integrationsskuld skapad av politiker som inte gjort tillräckligt:

Men vad som samtidigt skett sedan Bosnienkrisen är att Sverige inte tagit sitt ansvar som integrationsland. Sverige – och där är samtliga partier i riksdagen skyldiga – har byggt upp något som bör beskrivas som en integrationsskuld. Om detta är nog alla i dag eniga.

Arbetet berättar om en presskonferens med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson tidigare i år. Statistik visar att det går allt snabbare att etablera sig i Sverige. Men hon ser fortfarande behov av insatser:

Vi har en integrationsskuld, många som kom hit för över tio år sedan har inte kommit in på arbetsmarknaden och där måste vi göra mer, säger Ylva Johansson.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

I mandatpingis går platserna i en folkvald församling fram och tillbaka mellan olika partier medan rösträkningen pågår – ungefär på samma sätt som spelet kan bölja i bordtennis.

I riksdagsvalet var det mycket jämnt mellan de två blocken. Eftersom det största blocket kan få första chansen att bilda regering hade därför den exakta mandatfördelningen stor betydelse. När valresultatet var klart hade Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tillsammans 144 mandat, Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna 143 mandat samt Sverigedemokraterna 62 mandat.

Medan rösträkningen pågick studsade några av dessa mandat fram och tillbaka mellan partierna. Det här beskrevs i en nyhetssändning i Sveriges Radio som mandatpingis. TV4 talade om hur ”mandatpingisen fortsatte under onsdagen”. Peter Akinder, politisk chefredaktör på Östra Småland, snappade upp ordet i en ledare:

Eftersom det är så jämnt i sluträkningen av rösterna så åkte enligt nyhetsrapporteringen på onsdagen mandat fram och tillbaka. ”Mandatpingis” kallades det fyndigt för.

När det preliminära valresultatet var klart använde Expressen en variant av samma uttryck:

Det preliminära röstresultatet är klart. ”Pingismandatet” som studsat mellan Centerpartiet och Sverigedemokraterna sedan valnatten landade slutligen till Annie Lööfs fördel.

Aftonbladet beskrev det slutgiltiga valresultatet på liknande sätt:

Till slut knep Liberalerna ”pingpong-mandatet” från Moderaterna – med endast 200 röster.

I dagsläget går det inte att betrakta mandatpingis som etablerat i svenskan. Men framtida rösträkningar med lika oviss utgång och små marginaler skulle kunna hjälpa ordet att fastna.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord