Att försvaret ska få större anslag är något som en klar majoritet i riksdagen ställer sig bakom. Men hur mycket pengar som behövs är en stridsfråga. Från socialdemokratiskt håll har höjningar större än de egna förslagen dömts ut som anslagsbingo.

Kanske är statsminister Stefan Löfven på väg att lyckas att etablera ett nyord i den politiska debatten. Det började under konferensen Folk och försvar i januari i år. Folkpartiets Jan Björklund var då en av de partiledare inom Alliansen som efterlyste kraftiga höjningar av anslagen till försvaret.

Stefan Löfven dömde ut utspelet som anslagsbingo. I den här betydelsen är det uppenbart att det inte handlar om bingo i betydelsen att pricka in rätt rad. I stället är det bilden av en bingoutropare som slumpmässigt ropar ut siffror som statsministern vill frammana. Under konferensen sade han enligt Expressen att försvarsminister Peter Hultqvist inte kommer att ”låta sig fösas med i någon anslagsbingo”,

Hittills har ordet fått stor uppmärksamhet. Även Peter Hultqvist själv har börjat tala om anslagsbingo. I Norrtelje Tidning ansåg debattören Karl-Axel Wolf att ministrarna uttryckte sig respektlöst:

Hur hanterar då statsministern och försvarsministern ovanstående tydliga budskap? Båda bemöter kraven om ökade anslag på ett synnerligen nonchalant sätt med orden anslagsbingo (Stefan Löfven) och auktion (Peter Hultqvist). Svenskarna kan med stor oro konstatera att Löfven och Hultqvist uppträder ansvarslöst och att båda är en stor säkerhetsrisk, inte minst för de ungdomar som kan komma att riskera sina liv i en konflikt.

I Södermanlands Nyheter skriver Olof Jonmyren att det snart visade sig att Stefan Löfven och Peter Hultqvist inte tyckte att kraven på ökade resurser var obefogade:

Det som regeringen och försvarsministern tidigare i år avfärdade som anslagsbingo har nu blivit till ett extra tillskott till det kraftigt underfinansierade försvaret. Med bingoliknelsen valde regeringen alltså att vara medvetet löjlig; allt för att slippa erkänna att nivån på Försvarsmaktens resurser i statsbudgeten för 2017 sedan tidigare hade visat sig otillräcklig.

Än så länge används anslagsbingo enbart i försvarsdebatten. Om ordet sprider sig till andra politikområden återstår att se.

Anders

Foto: Socialdemokraterna

0 kommentarer

När männen i Byggnads styrelse lät sig fotograferas med fittmössor till Internationella kvinnodagen dröjde inte kritiken. Men ledningen hävdade att fackförbundet ändå kämpade för jämställdhet.

Det var i en protestaktion riktad mot USA:s president Donald Trump som Krista Suh och Jayna Zweiman skapade en pussyhat. Det handlar om en stickad mössa i rosa med kattöron. På svenska kallas den i regel fittmössa, fitthatt eller musmössa.

Försvenskningen av ordet fick sitt genombrott i Sverige när fackförbundet Byggnads styrelse – som enbart består av män – lät sig fotograferas med fittmössor. Bilden skickades ut i ett pressmeddelande på Internationella kvinnodagen. Där hävdade ledningen att de bar mössorna av solidaritet och att den kämpade för jämställdhet.

Kritiken lät dock inte vänta på sig. I Tidningen Ångermanland efterlyste Lina Norberg Juuso både rättvisa löner och en valberedning som även släppte fram kvinnor i styrelsen:

Well, styrelsemän: Era rosa fittmössor kan ni ta av er, en kvinna bär med sig sin fitta hela tiden. En fitta behöver inget tack! Ett tack ger inga stålar, ingen makt, inget inflytande. Ett tack är ett ord, ingen handling.

I Expressen skrev Marianne Lindberg De Geer att ordet fitta inte gick att återta på samma sätt som ordet bög:

Men går man med på att försöka återta ordet fitta, går man också med på att tolkas som underlägsen. Det spelar ingen roll hur många fittmössor som rör sig i stadsbilden, vi bibehåller vår position som det andra könet.

Lundagård rapporterade om firandet av Internationella kvinnodagen i Lund. Där var det flera deltagare som bar fittmössa:

Efter tal och körsång gick sedan demonstrationståget under skallande slagord runt Lunds inre stadskärna. Många av deltagarna bar även de rosa mössorna som i samband med kvinnomarscherna i USA gjort sig kända som pussyhats eller på svenska fittmössor.

Anders

Foto: Byggnads

8 kommentarer

ASMR har de senaste åren blivit allt vanligare. Ibland kallas fenomenet hjärnorgasm. Det handlar om viskningar, skrapljud och annat som framkallar en känsla av välbehag hos åhöraren.

I Sverige började medier 2013 att rapportera om trenden ASMR, en akronym för autonomous sensory meridian response (’autonom sensorisk meridiansk respons’). Fenomenet hade då funnits på nätet i några år. Denna intima och multi-sensoriska stimulering kan uppnås på olika sätt. Ofta rör det sig om försiktiga viskningar och olika typer av knaster-, skrap- och prasselljud. Men det kan också handla om ljud från brasor och porlande vatten.

I dag sprids ASMR i stor utsträckning via poddar och filmer på Youtube och liknande webbplatser. Den som är mottaglig reagerar med en känsla av välbefinnande. Många beskriver den som ett pirrande i hjärnan. Det har i sin tur medfört att vissa referar till ASMR som hjärnorgasm. Så här skriver Maria Brander i Expressen:

Halvvägs in i pratet märker jag nämligen hur det börjar gå sköna rysningar genom kroppen. Wow! Ambassadören har triggat en ASMR-upplevelse hos mig, det som också kallas hjärnorgasm, och som man kan få av ganska innehållslösa, men ända hypnotiska saker som viskningar eller prasslande. Det pirrar i hela hårbotten, längs med nacken, ut mot fingertopparna. Jag ryser, och inser att jag 1) är helt knäpp 2) fortsättningsvis inte ska underskatta behovet av snäll tristess.

Nyheter 24 skildrar fenomenet på ett liknande sätt:

Det brukar kännas som en rysning som börjar runt huvudet och ilar ner mot ryggen, ibland även ner till armarna. Gåshuden brukar komma som ett brev på posten i samma veva. Några av de vanligaste ASMR-fenomenen är ljudet av smackande läppar, folk som pratar långsamt och mjukt eller viskande, sprakande brasor eller rinnande vatten.

I Dagens Nyheter berättar Hanna Fahl om första mötet med ASMR:

En sked i en burk snabbkaffe. Det mjuka rasslet av kaffekornen när de noggrant hälls ned i en mugg. Kokande vatten, lite mjölk. I förgrunden en röst, inspelad med stereo­mikrofon, som viskar tyst på ryska. Kommentarerna på Youtube­klippet är entusiastiska: ”Det är som om moder natur själv hade gett oss en ASMR-video som gåva”, ”Vilken fantastisk, koncentrerad dos ASMR!” Att upptäcka den internetsubkultur som är ASMR är att falla ned i kaninhålet och se en ny, fullkomligt bisarr värld öppna sig.

Hjärnorgasm är – i denna betydelse – belagt i svenskan sedan 2013. ASMR är belagt sedan 2012. Användningen har ökat i takt med att fenomenet fått större spridning.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

2015 kom semmelwrappen och förra året lanserades semoothien. I år har de första prinsessemlorna, mufflorna och freaksemlorna sett dagens ljus.

Tiden mellan nyår och fettisdagen tycks närmast ha blivit en period då svenska konditorier tävlar om att uppfinna de galnaste semlorna. 2017 är inget undantag. Även i år försöker konditorer locka till sig kunder genom nya semmelvarianter.

Alla är dock inte lika förtjusta i nyheterna. Christer Sigvardsson, ständig sekreterare i Semmelakademin (jodå, det finns en sådan), uppmanade redan i januari i en debattartikel i Expressen svenska bagare att inte kalla något annat än en traditionell semla för just semla. I Hufvudstadsbladet argumenterade Fredrik Sonck för samma hållning.

Hittills har konditorierna inte lyssnat. En Ica-butik i Västerås har utvecklat mufflan, en korsning mellan muffins och semla. Nyheten fick stor spridning i sociala medier eftersom vissa förknippade namnet med allt annat än bakverk. Handlaren Daniel Kvist redogjorde i Expressen för historien bakom namnet:

Haha, ja, det var några bagare som spanade olika namn och tyckte att man skulle slå ihop muffins och semla, vilket då blir en muffla.

Prinsessemlan skapades på ett bageri i Nässjö. Enligt Expressen rörde det sig om en kombination av Sveriges två populäraste bakverk, nämligen prinsesstårtan och semlan. Upphovsmannen Markus Ekelund berättade att receptet var en traditionell semla som klätts i marsipan och fått en klick hallonsylt:

Jag fick idén förra året när semmelsäsongen nästan var över. Så jag bestämde mig för att vänta med den till i år.

Freaksemlan är Ica-butiken i Kåges bidrag till semmelfloran. Butikschefen Erik Lindsköld sade till SVT att basen var en vanlig semla som dopats med bland annat chokladsås, en munk och ett kex:

Vi tänkte ”så många kalorier som möjligt i en och samma semla”.

I morgon gästbloggar Jenny Larsson, professor i baltiska språk vid Stockholms universitet, om ordet semlas ursprung.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Blorange är det nya svarta. Åtminstone när det gäller hårfärger.

Blorange är ett teleskopord bildat till blond och orange. Det handlar om en hårfärg som – i likhet med ordet – är en blandning av blont och orange. Bland kändisar som färgat hela eller delar av håret blorange finns Zara Larsson, Kylie Jenner och Georgia May Jagger.

Färgen ska enligt Expressen ha skapats av hårstajlisten Alex Brownsell. Den sägs vara lättast att få till på personer som redan har blont hår. Blorange upplevs ofta som en blek orange eller rosa. Så här skriver Elle om den nya trendfärgen:

Med hårgurun Kylie Jenner i spetsen blev kulörer som rosa och turkosblått omåttligt populära under 2016. Nu utmanar en helt ny färg förstaplatsen. Den kallas blorange och är en mjuk, feminin mix av blont och orange.

Även Frida skriver om de senaste hårtrenderna. Där beskrivs blorange som en pastellig färg:

Att rosa och turkos var heta hårfärger bland Hollywoods kändisar under förra året har ingen missat. Men under 2017 spås en helt ny trend, nämligen Blorange! Trenden innebär en mix av blont och orange och känns härligt pastellig.

Vecko-Revyn tipsar om att blorange är en färg som kan varieras:

Beroende på hur mycket orange eller rött man tar i så kan färgen varieras i typ all oändlighet, man kan även slänga i lite rosa om man känner för det. Färgen passar exakt alla frisyrer och längder, och blir nästan snyggare ju mer man tvättar ur den. Och om man inte känner för att färga hela håret blorange kan man göra slingor eller en ombre i nyansen. Det är minst lika snyggt!

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den som regelshoppar har sitt företag i ett land där kostnader för exempelvis pensioner och sociala avgifter är låga. Fenomenet regelshopping får ofta kritik för att det gynnar ägarna men inte personalen.

I branscher där konkurrensen är hård och där verksamheten kan flyttas mellan olika länder har det blivit allt vanligare att regelshoppa. Syftet är att minska företagets kostnader. Det handlar alltså om att hitta ett land där låga statliga avgifter gör det möjligt att hålla lägre priser än i ett land där avgifterna är höga.

Den som regelshoppar får inte sällan kritik. Ett byte av geografisk hemvist kan innebära försämrade villkor för de anställda, som till exempel lägre pensioner.

Nyligen har SAS planer på att basera en del av verksamheten på Irland diskuterats. I Svenska Dagbladet skriver två socialdemokratiska riksdagsledamöter att bolaget inte bör ägna sig åt att regelshoppa:

Flygmarknaden är inne i en, ur sociala och konkurrensmässiga villkor, nedåtgående spiral. Flygbolag som vill öka sin lönsamhet genom att minska sina utgifter, kan välja att flytta sin verksamhet till länder där lönekostnader och sociala avgifter är lägre. Att göra så kallas regelshopping och sprider sig nu inom branschen. Utöver detta har vi även en utveckling där framför allt lågprisflygbolag ersätter fasta anställningar med osäkrare anställningsformer såsom egenföretagare och bemanningsföretag.

I ett svar i Svenska Dagbladet hävdar en kristdemokratisk riksdagsledamot att regeringen har sig själv att skylla för regelshoppingen:

Nu regelshoppar SAS mitt framför nästan på sin egen ägare, allt för att överleva i en allt hårdare konkurrens i den internationella flygvärlden. Om regeringen hade lyssnat på flygbranschen som tog initiativ till förändringar för flera år sedan, hade vi kanske haft en starkare och bättre flygnäring i Sverige i dag. Regeringens senfärdighet riskerar att allvarligt försämra, inte bara för svenskt flygnäring, utan för jobb, tillväxt och för tillgänglighet i hela vårt avlånga land.

Regelshoppa är belagt i svenskan sedan 2006 och regelshopping sedan 2002.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Althöger är en politisk rörelse som är konservativ och nationalistisk. Men beroende på vem som får frågan kan althöger vara allt från traditionalism till nationalsocialism.

Valet av Donald Trump till USA:s president innebar det definitiva genombrottet för althögern. Chefsstrategen Steve Bannon plockade han från nyhetssajten Breitbart News. Steve Bannon själv hade tidigare utnämnt sajten till althögerns plattform i USA.

I kölvattnet efter Donald Trumps valframgång har det även i Sverige blivit allt vanligare att tala om althöger. Även alt-höger förekommer. På engelska talas det om alternative right och – vanligare – alt-right.

Althögern är en rörelse som vuxit fram på nätet. Någon entydig politisk definition finns inte. Men det handlar alltså om en rörelse som är konservativ och nationalistisk. Den betraktar sig som ett radikalt alternativ till den traditionella högern. Inte sällan är althögern ung och utan kopplingar till äldre organisationer inom samma åsiktssfär.

En vanlig uppfattning inom althögern är att den traditionella högern övergivit viktiga grundläggande värderingar. Därför har den enligt althögern också förespråkat mångkultur och en feministisk syn på jämställdhet, strömningar som enligt rörelsen bidragit till upplösning av normer och värderingar. Dessa normer och värderingar bör enligt althögern utgöra grunden för ett välmående samhälle.

I Aftonbladet förutspår Jon Weman att althögern nu kommer att flytta fram sina positioner även i Europa:

Efter att ha varit Donald Trumps nätarmé med en tecknad groda som vapensköld, siktar nu den amerikanska alt-högern in sig på Europa. Första målet: att göra Marine Le Pen till Frankrikes nästa president.

I Dagens Nyheter skriver Fredrik Strage om saker som får althögern att reagera:

I år blev jag för första gången kallad ”kommunist”. För en gammal ungmoderat som jag kändes det udda. Jag insåg att mina politiska åsikter inte spelar någon roll för den så kallade althögern. Det räcker att jag skriver om gangsterrap, slentriangillar ett par antirasistiska Facebooklänkar och dricker lite sojalatte för att jag ska buntas ihop med pk-eliten.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Från brexit, grexit och svexit till calexit? Så kallas planerna på ett kaliforniskt utträde ur USA.

I flera års tid har det spekulerats i olika länders avsked till EU och EMU. Brexit blir verklighet. Det har talats både om grexit och – ett kanske mindre sannolikt svenskt EU-utträde – svexit. I svensk press har även lånord på samma tema synts i spalterna, som quitaly och departugal.

De uttågsord som hittills fått störst spridning innehåller ledet -exit. Den senaste veckan har det även i Sverige börjat skrivas allt mer om calexit, ett kaliforniskt utträde ur USA. Ordet är belagt i svenskan sedan 2016.

I Kalifornien finns en stark rörelse för att lämna USA som en protest mot presidenten Donald Trumps politik. Just nu pågår en namninsamling för att få en folkomröstning i frågan. De första stegen togs redan i samband med Donald Trumps seger i presidentvalet. I Vetlanda-Posten kommenterades utgången så här:

Min vän i San Diego talar om Calexit som anspelar på brittiska Brexit. Kalifornien, som har ett stort Trumpmotstånd och där människor haft protester sedan valresultatet, vill bryta sig loss från resten av landet. Jag inväntar den nya presidenten intåg med oro.

Även Dagens Nyheter skildrade den nya proteströrelsen i Kalifornien:

Missnöjet över Trumps seger har varit stort i Kalifornien. Utöver demonstationer, som har avlöst varandra i demokratfästet i väst, har ett led i reaktionerna varit ökad uppmärksamhet åt självständighetskampanjen Calexit. Rörelsen upprörs över att konservativa delstater får stort inflytande över den politik som bedrivs i Kalifornien och vill att den liberala delstaten bryter sig loss från övriga USA.

Kampanjen fick nytt bränsle efter att Donald Trump i fredags utfärdat inreseförbud för vissa nationaliteter och infört flyktingstopp. TT beskrev utvecklingen i Kalifornien:

Ledande politiker i Kalifornien har gett grönt ljus till ”California nation hood” – även känd som Calexit, för att börja samla in de närmare 600 000 underskrifter som krävs för en omröstning. Underskrifterna måste vara insamlade före den 25 juli.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Malmö som en av de farligaste städerna i världen, en fejkad månlandning och ett fotbolls-VM i Sverige 1958 som aldrig spelades. Är det exempel på rena osanningar eller handlar det om alternativa fakta?

I fredags var det hundratusentals anhängare som bevittnade hur Donald Trump tog över som USA:s president. Men hur många? Den nyvalde presidentens stab utlovade den mest välbesökta ceremonin någonsin. Så blev det inte. Det var betydligt glesare i leden än när motsvarande ceremonier hölls för företrädaren Barack Obama. Det är lätt konstaterat genom en jämförelse av bilderna från de olika direktsändningarna av ceremonierna.

Donald Trump var dock säker på sin sak. Han var övertygad om att det fanns minst en miljon människor i publiken. Kanske till och med ytterligare en halv miljon. Siffror som i så fall hade fått honom att passera Barack Obama.

Samma besked upprepades från Donald Trumps stab. Publiken var rekordstor. När detta uppenbart felaktiga påstående ifrågasattes var beskedet från staben att det handlade om alternativa fakta.

Alternativa fakta är belagt i svenskan sedan 1993, men användningen har varit ytterst blygsam. Vändningen kom förstås i helgen. I sociala medier blev #alternativefact snabbt en populär hashtagg.

I Svenska Dagbladet skriver Janerik Larsson att Donald Trump och kretsen runt honom använder sig av osanningar för att skapa förvirring:

Alternativa fakta, alternativa sanningar är Trumps sätt att kringgå sanningen.

När det tidigare har talats om alternativa fakta har tonen i vissa fall varit positiv. Så här skrev LO-Tidningen 2012 i en recension av tidskriften Mana:

Typiskt Mana att både redovisa alternativa fakta och förklara hur fördomarna spelar en aktiv roll i samhället; att de inte bara är tillfälliga.

I Aftonbladet 2015 görs det skillnad mellan alternativa fakta och rena lögner:

Det är helt sant att Ryssland via bland annat sajten Sputnik News pumpar ut allt från alternativa fakta till rent ljug. Ett exempel är nedskjutningen av MH17 över Ukraina.

När det gäller Donald Trump råder det inget tvivel om att alternativa fakta är synonymt med något som inte är sant. Under de senaste dagarnas medierapportering har tonen varit allt annat än positiv.

Det är inte första gången Donald Trump talar osanning – eller presenterar alternativa fakta – men det är inget som verkar bekymra sympatisörerna. Tidigare studier visar att åhörarna lägger större vikt vid hans känslomässiga engagemang än vid faktafel.

Anders

Foto: White House

2 kommentarer

Åldersuppskrivning görs när någon visar sig eller tros vara äldre än vad som tidigare varit känt. Bedömningen görs av Migrationsverket.

Ordet åldersuppskrivning är belagt i svenskan sedan 2011. Debatten om fenomenet blossade upp mot slutet av 2016. Inte sällan riktades kritik mot Migrationsverket eftersom beslut ansågs ha fattats på svaga grunder.

När det talas om åldersuppskrivning handlar det om personer som migrerat till Sverige – och ofta om ensamkommande. Många som anländer till Sverige har bara en vag uppfattning om den egna åldern. Men det finns också fördelar med att uppge en lägre ålder. Den som inte anses ha fyllt 18 år har bland annat bättre förutsättningar att få stanna i Sverige.

I Kungälvs-Posten skriver en grupp gymnasielärare i en debattartikel om fler konsekvenser av åldersuppskrivning:

När en asylsökande elev ”blir” 18 år, antingen genom födelsedag eller av Migrationsverket genom en åldersuppskrivning, överförs ansvaret för denne från kommunen till Migrationsverket. Över en natt blir eleven flyttad från sitt boende; från sina kompisar och de trygga vuxna som fungerat som ”extrafamilj” under den tid de varit i Sverige. Dessutom blir eleven fråntagen det sociala sammanhang denne byggt upp med svenska kompisar såsom fotbollsträning, körsång eller innebandy. Men det som oroar våra elever allra mest är förlusten av möjlighet till skolgång. När eleven blir skickad till den ”nya kommunen” blir denne inskriven som vuxen. Som vuxen asylsökande har du enligt gällande lagstiftning inte rätt till skola eller utbildning förrän du fått uppehållstillstånd.

Sydsvenskan berättar att Malmö hanterar åldersuppskrivningar på annat sätt än grannkommuner:

Malmö är en av få kommuner i Skåne som inte direkt avvisar ensamkommande som skrivs upp i ålder. Fram till dess att Migrationsverkets beslut om en åldersuppskrivning vunnit laga kraft agerar Malmö stad inte alls.

Anders

Foto: Tomislav Stjepic

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord