Att visa missnöje kan göras genom att skynka eller att genomföra nagelprotester och knäprotester. Dessa tre nyord har sitt ursprung i olika typer av manifestationer. I förra veckan myntades nyordet knytblusuppror. Även detta ord har en liknande bakgrund. Knytblusuppror är både en form av protest och ett uttryck för sympati.

Turbulensen inom Svenska Akademien ledde i torsdags till att ständiga sekreteraren Sara Danius lämnade sitt uppdrag. Beslutet väckte både ilska och sympati. Många ansåg att hon inte kunde beskyllas för de brister och oegentligheter som försatt Akademien i kris.

För att visa sitt stöd för Sara Danius valde därför många – i synnerhet i fredags – att klä sig i knytblus, ett plagg som blivit något av hennes kännetecken. Samtidigt riktades också kritik mot Akademien för att styras av patriarkala och föråldrade traditioner.

Fenomenet fick på sina håll benämningen knytblusuppror. Hashtaggen #knytblusförsara trendade i sociala medier. Aftonbladet sammanfattade reaktionerna på händelseutvecklingen:

Raseri, tårar och knytblusuppror. Reaktionerna har varit oerhört starka efter Sara Danius avsked från Svenska Akademien i torsdags kväll.

Stoppa Pressarna rapporterade att kulturminister Alice Bah Kuhnke gett Sara Danius sitt stöd genom att själv bära knytblus:

En av alla de som abslutit sig till den så kallade knytblusupproret är kulturminister Alice Bah Kuhnke, 46.

Liknande ord som dykt upp är knytblusprotest, knytblusmanifestation och knytblusdemonstration. Om något av dem etablerar sig återstår att se. Än så länge är spridningen begränsad.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Från surdeg via korv till nötmjölk? Allt fler gör drycker av nötter i hemmet. Då kan det vara praktiskt med en nötmjölkspåse.

När surdegshajpen var som störst 2011 öppnade Sveriges första surdegshotell på Södermalm i Stockholm. Ordet fanns också med på 2011 års nyordslista. Trenden gick sedan vidare till korvmakande i hemmet. Och nu har den kanske kommit till nötmjölk.

Växtmjölk (’mjölkliknande dryck tillverkad av vegetabiliska produkter’) var ett av orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista 2016. Vissa tycker att det är vilseledande att tala om mjölk i detta sammanhang eftersom det inte rör sig om – för att använda definitionen i Svensk ordbok – ’näringsrik vit vätska från bröst eller spenar av kvinna resp. däggdjur’.

Skälet till att det talas just om mjölk är att dessa drycker ofta används på samma sätt som traditionell mjölk. Nu blir det allt vanligare att göra sin egen växtmjölk av allt från ris och mandel till sojabönor och havre. Ofta rör det sig om nötmjölk där huvudingrediensen kan vara exempelvis cashewnötter, macadamianötter eller hasselnötter.

En nötmjölkspåse är för många ett smidigt hjälpmedel i tillverkningen. Den vätska som bildats efter att vatten och nötter mixats silas genom nötmjölkspåsen. Denna process gör så att drycken blir slät och inte innehåller några små bitar av nötter. Expressen tipsar om hur påsen ska användas:

Om du gör nötmjölk, blötlägg nötterna tills de är helt mjuka. Använd en nötmjölkspåse för att filtrera bort nötmassan.

Aftonbladet skriver att det inte är nödvändigt med en nötmjölkspåse. Andra köksredskap kan göra samma jobb:

Sila bort vattnet och skölj nötterna ordentligt. Tillsätt nytt vatten och mixa tills nötterna är finfördelade i vätskan. Sila mjölken i en nötmjölkspåse eller finmaskig sil (skalade hampafrön behöver inte silas) och pressa ut så mycket av vätskan som möjligt.

Nötmjölkspåse är belagt i svenskan sedan 2009. Användningen av ordet har ökat i takt med att fenomenet blivit mer utbrett.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den nya sortens grönsaksris innehåller inte ris. I stället handlar det om grönsaker som serveras som ersättning för ris.

Kanske associerar den som hör ordet grönsaksris till skolbespisningar där vitt ris med ärtor, majs och paprika finns på matsedeln. Men det grönsaksris som nu blir allt vanligare på tallrikarna äts ofta av personer som vill hålla koll på konsumtionen av kalorier eller kolhydrater – eller både och.

Här är det inte sädesslaget ris som serveras. Det rör sig om exempelvis blomkål (som ofta kallas blomkålsris), morot (morotsris) eller broccoli (broccoliris) som hackas i samma storlek som riskorn. Grönsaksriset tillagas och serveras som tillbehör i stället för ris.

En livsmedelsbutik försöker på Facebook få kunderna att köpa färdigt grönsaksris:

Överraska din partner med en riktigt god och nyttig middag denna lille-lördag! Den här veckan har vi både kyckling och kokosmjölk på extrapris. Tips för en ännu grönare middag: byt ut riset motgrönsaksris, vi har flera goda sorter att välja på!

En användare på Instagram berättar om hemgjort grönsaksris – och om hur det vid detta tillfälle inte blev av blomkål:

Så, i förrgår skulle jag k öpa blomkål för att göra blomkålsris, men kg-priset var såå dyrt (händer v arje år med blomkålen, ändå får jag en chock varje gång och då vet jag ändå att det kommer stiga mer framöver).Så vad gör man då? Jag googlade ”veggie rice paleo” för att se om det fanns recept på andra sorters grönsaks-”ris”.Och det visade sig, att man ju kan göra ris av typ allt ****************************************Så det blev ett broccoli-morotsris, som blev SÅ gott (föredrar nog faktiskt det framför blomkålsris!)

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Nudlar gjorda av zucchini blir allt populärare. De kallas zudlar, zoodlar eller zoodles.

Dieter som exkluderar snabba kolhydrater som pasta av vetemjöl och vitt ris har de senaste åren blivit vanliga. Ett kalorisnålt alternativ till exempelvis spaghetti är zudlar. Det rör sig alltså om en nudel av zucchini.

Zudel är inlånat från engelskans zoodle, ett teleskopord bildat till zucchini och noodle. I svenskan förekommer olika stavningar (zudel och zoodle) och olika pluralformer (zudlar, zoodlar och zoodles).

Den försvenskade stavningen har ännu inte letat sig in i de traditionella medierna. I sociala medier finns inlägg där det berättas om zudlar med köttfärssås och zudlar med kyckling och jordnötssås. En bloggare skriver om en måltid bestående av bland annat zoodlar med dressing.

Sveriges Radio Uppland tipsar om olika sätt att göra nudlar av zucchini:

Medan såsen puttrar förbereder du zucchini nudlarna eller zoodles som de även brukar kallas. Använd en spiralizer eller en julienne för att skapa långa smala spagettitrådar. Har du inte någon av dessa köksredskap går det även bra att hyvla tagliatelle-liknande trådar med hjälp av en potatisskalare.

Metro ger också råd till den som vill använda zucchini i stället för pasta:

Med en grönsakssvarv, spiralizer eller mandolin (en potatisskalare funkar också!) kan du fixa dina egna zoodles, det vill säga nudlar av zucchini. Ett gott, grönt och näringsrikt alternativ till vanliga nudlar och pasta. Ha några zucchinis redo i kylen. Enklaste rätten gör du genom att kopiera Gwyneth Paltrows snabba middagsrecept med zoodles.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Efter attentat och olyckor sprids i vissa miljöer på nätet teorier om att allt varit iscensatt. Ofta påstås vittnen i själva verket vara krisskådespelare, personer som sägs ha anlitats för att ge en viss bild av händelseförloppet.

Konspirationsteorier sprids numera blixtsnabbt på nätet efter uppmärksammade händelser som terrordåd, skolskjutningar och liknande. Misstänksamheten riktas inte sällan mot ögonvittnen till dramatiska händelser. Det är vanligt att deras närvaro på platsen och berättelser ifrågasätts av olika skäl. Det kan till exempel röra sig om att de inte anses bete sig som ett verkligt ögonvittne eller offer hade gjort.

En krisskådespelare är enligt personer som sprider dessa misstankar i själva verket någon som fått i uppdrag att ge en förutbestämd bild av en händelse. Det skulle alltså finnas ett politiskt syfte bakom agerandet.

Massakern i en skola i Florida i februari i år följdes av sådana spekulationer. Sjutton personer sköts då ihjäl av en ensam gärningsman på Marjory Stoneman Douglas High School. Dagens Nyheter berättar om de teorier som började spridas direkt efter dådet:

Efter skolmassakern i Parkland, Florida har konspirationsteorier snabbt spridits i sociala medier och på högerextrema sajter. Några av de överlevande eleverna pekas ut som ”krisskådespelare” och händelsen som en ”false flag”-operation.

På engelska talas det om crisis actor. Krisskådespelare är belagt i svenskan sedan 2015. Ordet används än så länge främst i kretsar där deltagarna gärna betraktar sig som sanningssökare.

I engelskan har crisis actor blivit ganska vanligt även i allmänspråket. Ordet har diskuterats i bland annat CNN och Wall Street Journal. Riktigt lika långt har inte krisskådespelare hunnit i det svenska allmänspråket.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

För mycket saker runt omkring kan göra det svårt att rikta uppmärksamheten mot det som är viktigast. Därför talas det om behovet av att intryckssanera lokaler.

Nyligen presenterade Norrtälje kommun ett åtgärdspaket som ska minska frånvaron hos elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Sveriges Radio rapporterar att klassrummen ska intryckssaneras:

Fram till 2020 ska Norrtälje kommun se över lokalerna på sina 25 skolor och 31 förskolor för att anpassa dem bättre efter barn med ADHD och autism. Exempelvis ska klassrum gå att skärma av och väggarna ska ”intryckssaneras”. Det handlar helt enkelt om att ta bort en del teckningar och information som slukar energi från intrycksskänsliga elever.

Skolvärlden berättar att ingen får sämre förutsättningar att lyckas i skolan på grund av intryckssaneringen. De lokaler som används av de elever som läser samhällsprogrammet flex i Norrtälje har redan anpassats:

När det kommer till klassrumsmiljön så är lokalerna på Flex intryckssanerade, vilket innebär att klassrummen har kala väggar målade i neutrala, mjuka färger. All viktig information finns centrerad på tavlan och varje elev kan växla mellan att sitta vid det gemensamma konferensbordet eller vid sin egen, avskärmade arbetsplats.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Etisk hackning ska förebygga angrepp från illasinnade hackare. Ämnet går nu att läsa vid bland annat Kungliga tekniska högskolan.

För att identifiera sårbarheter i it-system är det nödvändigt att kunna tänka som en hackare. Därför anordnas nu utbildningar i etisk hackning. Kunskaperna ska användas för att upptäcka och åtgärda säkerhetsbrister innan hackarna hittar dem.

Sveriges Radio rapporterar att intresset för etisk hackning är stort:

KTH startade i höstas den första svenska universitetskursen någonsin i etisk hackning. Och i mars startar en ny hackerkurs – för företag. Allt handlar om att lära studenterna tänka som en hackare.

Den som ägnar sig åt etisk hackning kallas etisk hackare. Dagens Nyheter berättar om stockholmaren Mathias Karlsson som vunnit pris för sin förmåga att hitta säkerhetsbrister:

Banker, myndigheter och företag blir allt oftare utsatta för dataintrång och en ny yrkesgrupp har vuxit fram: Etiska hackare. De testar hemsidor, appar och program.

Etisk hackning är belagt i svenskan sedan 2008 och etisk hackare sedan 2007. På engelska talas det om ethical hacking och ethical hacker.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Utsläppen från flygtrafiken är stora – enligt vissa debattörer så stora att den som tar flyget bör skämmas. I debatten används nu ordet flygskam om fenomenet.

Allt fler svenskar reser allt oftare till utlandet med flyg. Den senaste tiden har det moraliska i resandet diskuterats. Somliga hävdar att utsläppen från flygtrafiken är så stora att det närmast är en skyldighet att välja transportmedel som inte utgör en lika stor belastning för miljön.

Flygskam är något vissa säger sig känna inför egna resor. Men hållbarhetsforskaren Cecilia Solér skriver i Dagens Nyheter att det knappast är någon majoritet som förknippar resandet med skam:

Marknaden som normgivare har i vår tid ersatt moraliska institutioner som kyrkan och klassamhället och flygresan har kommit att bli en del av vilka vi är i enlighet med normaliserade och idealiserade identiteter. Jag tror att flygskam endast är något som en liten (exklusiv) del av befolkningen känner.

I Dagens Nyheter skriver Sverker Lenas att resandet för många har blivit en livsstil. Därför är det sannolikt också svårt att få många att nobba flyget:

Om den flygande svensken förut hade klimatångest, i väntan på att grönt flygbränsle snart skulle vara uppfunnet, tycks känslan nu ha förbytts till flygskam över en livsstil som han inte förmår förändra.

En som själv känner flygskam är Eva Axelsson. Men hon berättar i Eskilstuna-Kuriren om hur hon tänker bort den i samband med resor:

För egen del har jag plågats av flygskam i många herrans år, långt innan ordet var uppfunnet. Men har det hindrat mig ifrån att flyga? Nix pix. Precis som alla andra har jag tyckt att just jag haft en alldeles utomordentligt extraordinär anledning till att kliva ombord.

Flygskam är belagt i svenskan sedan 2017.

Anders

Foto: Istockphoto

8 kommentarer

Får det lov att vara en smunkla eller en klunk semmelsoda? Det är några av de senaste bidragen till semmelfrossandet – och till nyordsskörden.

Kreativiteten fortsätter att jäsa bland svenska konditorer. Med uppfinningsglädjen kommer också en lika strid ström av nya benämningar på olika typer av semlor. Det blir också allt vanligare att livsmedel med semmelsmak lanseras. Hur många av dessa – såväl nyord som semmelvarianter – som faktiskt överlever får framtiden utvisa.

Några av de varianter som dykt upp i år är smunkla och semmelsoda. En smunkla är, som namnet antyder, en hybrid mellan munk och semla. Det handlar om en vaniljmunk som fått locket bortskuret och fyllts med grädde. Semmelsoda är en läsk med semmelsmak.

Andra nya varianter som det gått att sätta tänderna i under de senaste åren är bland annat bagelsemla, chokladsemla, drottningsemla, elvissemla, falukorvssemla, freaksemla, french toast-semla (kallas även fattiga riddare-semla), guldsemla, hemla, karlsbadersemla, kebabsemla, korv med bröd-semla, lussesemla, långsemla (även semmellängd), marängsvissemla, muffla, nachosemla, nutellasemla, pirogsemla, prinsessemla, raw food-semla (även råsemla), regnbågssemla, räksemla, semmelbakelse, semmelburgare, semmelcrêpe, semmeléclair, semmelglass, semmelkladdkaka, semmelsmoothie (även semoothie), semmelpizza, semmeltortilla, semmeltårta, syltsemla, tacosemla, vaniljkrämssemla, vinsemla, våffelsemla, wienersemla och wrapsemla (även semmelwrap).

I Språktidningen 2/2018, som börjar delas ut till prenumeranter i dag, diskuterar terminologen Henrik Nilsson vad som egentligen kan kallas för en semla. Kan den se ut hur som helst och innehålla vad som helst? Och professor Jenny Larsson ger sig av på en språklig tidsresa där hon spårar ordet semlas ursprung.

Anders

Foto: Anders Svensson

0 kommentarer

Läkaren har flyttat in i mobiltelefonen. Nu kan patienter ”träffa” läkaren genom virtuella vårdcentraler. Sådana läkare kallas webbläkare, nätläkare och mobilläkare.

Den senaste tiden har flera olika läkartjänster lanserats där patienter får kontakt med läkare eller sjuksköterskor genom en app eller över nätet. Flera av dessa tjänster marknadsför sig som virtuella vårdcentraler. Vid årsskiftet tog ett sådant företag över en vårdcentral i Vingåker. Dagens Medicin rapporterade då om hur digitala vårdbesök skulle bli gratis.

Syftet med tjänsterna är att göra det lättare att komma i kontakt med läkare. De som arbetar som webbläkare, nätläkare och mobilläkare hinner ”ta emot” fler patienter. Men det finns frågetecken kring förändringarna. Läkartidningen berättade nyligen om en utvärdering som gjorts i Region Jönköpings län:

Granskningen visade att nätläkarna i en klar majoritet av fallen ställt diagnoser på felaktiga grunder. Och i många sådana felaktiga fall hade patienterna fått antibiotika.

I en ledare i Expressen diskuteras för- och nackdelar med systemet:

Bör nätläkare få sjukskriva människor som de aldrig har träffat, till exempel? Tja, om man kan visa upp världens mest influensamosiga nuna i mobilen kanske det är vettigare att man sjukskrivs den vägen än går till en vårdcentral och hostar ner sina medmänniskor. Mer otydliga tillstånd ter sig däremot olämpliga att sjukskriva för via telefon, i en tid då ohälsotalen är höga och måste ner, inte upp.

Norrbottens-Kuriren berättar om hur ett ”besök” hos en webbläkare kan gå till:

Ett besök hos nätdoktorn går i praktiken till så att patienten loggar in med sitt Bank ID, fyller i ett symtomformulär och får sedan ett videomöte med en läkare vid en bestämd tid. Konsultationen tar 10–15 minuter och kostar 250–300 kronor. Bedömer läkaren att personen är i behov av medicin eller vidare vård skrivs ett recept eller en remiss ut. Webbläkarna kan även skriva sjukintyg under förutsättning att ingen fysisk undersökning krävs.

Mobila läkare – som ibland skrivs mobilläkare – har funnits länge. Här rör det sig om läkare som gör hembesök. Den nya typen av mobilläkare är däremot synonym med webbläkare och nätläkare. Sveriges Radio skriver att inte alla försäkringsbolag godkänner besök hos sådana läkare när det kommer till ersättningsfrågor:

Nu varnas för mobilläkare på utlandssemestern.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord