Den som missade eller vill återuppleva årets Språkforum kan nu surfa in på UR Play. Där går det nu att titta på samtliga föredrag. Ola Karlsson talar om nyheter i kommande upplagan av Svenska skrivregler, Hillevi Hägglöf om robotjournalistik, Alva Dahl om interpunktion som uttrycksverktyg, Anna W Gustafsson och David Håkansson om förändringar i ordförståelse, Emma Sköldberg om arbetet med Svensk ordbok och Olle Engstrand om svenskt uttal. Dessutom finns en paneldebatt om laddade ord – med Mikael Parkvall, Karin Milles och Henrik Nilsson – och en språkfrågestund med Annika Lantz och Sara Lövestam att kolla på.

Anders

Foto: Anders Svensson

0 comment

I morgon fredag är det dags för Språkforum! Även i år håller vi till på Nalen i Stockholm. Över 200 biljetter har sålts.

Den som inte kan närvara har ändå möjlighet att följa dagen. Vi kommer att uppdatera på Twitter, Facebook och Instagram från samtliga föredrag. Dessutom finns UR på plats och filmar. Hela dagen sänds i efterhand i SVT 24 och på UR Play. Det är ännu inte klart när programmen kommer att sändas.

I sociala medier kommer vi att använda hashtaggen #språkforum.

Anders

2 comment

Fredagen den 17 mars är årets datum både för Språkforum och Grammatikdagen. Språkforum är Språktidningens årliga konferens som den här gången äger rum på Nalen i Stockholm. Bland talarna finns Annika Lantz, Sara Lövestam, Mikael Parkvall och Ola Karlsson. Några av ämnena för dagen är nya skrivregler, laddade ord, uttal, interpunktion och ordförståelse. Vi har fortfarande några biljetter kvar!

I år sammanfaller Språkforum med Grammatikdagen. Göteborgs universitet firar dagen med Grammatikfestivalen. Det blir föreläsningar om allt från estlandssvensk grammatik till språkstandardisering.

I Stockholm och Malmö delar Språkkonsulterna ut godis och ordklasser under fredagsmorgonen. På eftermiddagen bjuds det dessutom på grammatikprat och grammatikbakelser på företagets kontor i Stockholm.

Har du andra tips på vad som händer under Grammatikdagen? Kommentera gärna!

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Den som missade årets Språkforum eller vill se om något av föredragen får nu en ny chans. Med början i morgon onsdag sänder UR samtliga föreläsningar i Kunskapskanalen. Föreläsningarna kommer också att läggas ut på UR Play efter sändning.

Här är sändningstiderna:

Onsdag 20 april 14.00 Konsten att kommatera
Siv Strömquist, docent i nordiska språk och författare till Skiljeteckensboken, tipsar om hur skiljetecken hjälper till att göra texter överskådliga och begripliga. (Repris söndag 1 maj 9.00)

Onsdag 20 april 14.30 Smeknamnens hemlighet
Hur kommer smeknamn till? Tomas Riad, professor i nordiska språk, berättar om hur ljudmönster är avgörande för hur smeknamn bildas i svenskan. (Repris söndag 24 april 14.25 och söndag 1 maj 9.30)

Onsdag 20 april 15.00 Så blir det rätt i spalterna
Vitryssland eller Belarus? IS eller Daish? Språkvårdaren Ingrid Fredriksson diskuterar aktuella språkfrågor i svenska medier med Anders Svensson, redaktör för Språktidningen. (Repris söndag 1 maj 10.35)

Onsdag 20 april 15.30 Hantverket bakom en succé
David Lagercrantz är författaren bakom ”Jag är Zlatan” och den fjärde boken i Millenniumserien. Här avslöjar han hantverket och författarknepen som ligger bakom en bästsäljare. (Repris tisdag 26 april 16.20 och söndag 1 maj 11.30)

Onsdag 20 april 16.05 Språkvård i praktiken
En språkpanel diskuterar språkvård i praktiken. Med Henrik Nilsson från Terminologicentrum, Ingrid Fredriksson från Sydsvenskan och Lena Lind Palicki från Språkrådet. (Repris söndag 1 maj 12.40)

Torsdag 21 april 14.00 Språkvirtuosen Bellman
Vad har Carl Michael Bellman haft för betydelse för det svenska språket? Catharina Grünbaum, språkvårdare och styrelsemedlem i Bellmansällskapet, berättar, talar och sjunger. (Repris söndag 1 maj 10.00)

Torsdag 21 april 14.35 Språklig mångfald i Sverige
Lingvisten Mikael Parkvall står bakom en unik kartläggning av språk som talas i Sverige. Här skildrar han dagens språksituation i Sverige. (Repris söndag 1 maj 11.05)

Torsdag 21 april 15.00 Svenska nyord i tiden
Ogooglebar – är det ett nytt ord i svenskan? Språkvårdaren Birgitta Agazzi tar oss med på en nyordsresa och presenterar några av svenskans fräschaste färskingar. (Repris söndag 1 maj 12.05)

0 kommentarer

Tomas Riad, Siv Strömquist och David Lagercrantz är några av gästerna på Språkforum i dag. Den här gången håller vi till på Nalen i Stockholm mellan 9 och 16.30. Programmet för dagen hittar du här.

Även den som inte är på plats kan följa evenemanget. På Twitter och Facebook uppdaterar vi från föredragen under hela dagen. Och vem vet – kanske händer det något även på vårt halvsovande konto på Instagram. Dessutom finns UR på plats och spelar in alla talare för sändning senare i vår.

I sociala medier använder vi hashtaggen #sprakforum. Använd den gärna du också om du skriver om Språkforum!

Redaktionen

0 kommentarer

Tomas Riad, Siv Strömquist och David Lagercrantz är några av gästerna på årets Språkforum. Den här gången håller vi till på Nalen i Stockholm. Datumet är fredagen den 11 mars.

Språkforum är Språktidningens årliga evenemang där det mesta handlar om – ungefär som i den här meningen – språk. Vi utlovar en lärorik och underhållande dag där du lär dig nya saker som du har nytta av såväl på jobbet som privat. Förra året sålde biljetterna slut med ett par veckor kvar, så det kan vara en god idé att boka i tid.

I år tipsar Siv Strömquist om hur kommatering gör texter överskådliga och begripliga, David Lagercrantz avslöjar hantverket bakom en försäljningssuccé, Ingrid Fredriksson diskuterar aktuella språkvårdsfrågor i svenska medier, Tomas Riad berättar om ljudmönster bakom smeknamn, Birgitta Agazzi tar oss med på en nyordsresa, Mikael Parkvall presenterar en unik kartläggning av språken i Sverige och Catharina Grünbaum talar om Carl Michael Bellman som språkförnyare.

Dessutom får du chansen att ställa dina frågor om språkvård till vår expertpanel med bland annat Ola Karlsson från Språkrådet. Moderator är Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius.

För dig som läser Språktidningen är priset 2 195 kronor inklusive moms. Lunch och fika ingår i priset. Här kan du läsa mer om Språkforum och boka biljett.

Redaktionen

Foto: Magnus Liam Karlsson

0 kommentarer

Här är svaren på alla de språkfrågor som ställdes till vår expertpanel under Språkforum den 27 mars i år. I panelen ingick Lena Lind Palicki, Språkrådet, Ingrid Fredriksson, Sydsvenskan, och Henrik Nilsson, Terminologicentrum. Det är Språkrådets experter som har besvarat alla frågor.

Hur ska man se på en?

Vad man tycker om hen är en smaksak, eller en politisk sak. Klarheten påverkas inte. Att ersätta man med en är annorlunda, eftersom en kan ha olika betydelse beroende på hur det betonas. Hur ska man se på en?

Björn

Svar: Om man ser ett behov av att byta ut man mot en beror på om man uppfattar pronomenet man som uteslutande kopplat till manligt kön. Vissa uppfattar det så, andra inte. Historiskt kommer pronomenet man ur substantivet man, som ursprungligen betydde människa, men som sedan urminnes tider även använts i betydelsen mansperson.

Även en har en lång historia. Det används som objektsform till pronomenet manÄr det meningen att det här ska ta kål på en? Men det förekommer, inte minst regionalt och dialektalt, även som subjektsform: En gör så gott en kan. Vi har det också i genitivformen ens: Det är vars och ens ansvar.

Det finns inget i språket som hindrar en att använda en som subjektsform, men det uppfattas av vissa som dialektalt och av andra som ideologiskt laddat. I vilka sammanhang en är lämpligt som subjektsform bör därför avgöras av kommunikationssituationen och de tänkta mottagarna.

I takt med att användningen ökar blir också sammanhangen där ordet upplevs som neutralt alltfler. Det är genom att använda ord som de etableras, och det är alltså språkbrukarna själva som måste avgöra i vilken utsträckning de vill bidra till etableringen av en som könsneutralt pronomen genom att använda det.

Maria Bylin

De och dem går lika bra

Håller reglerna för de och dem på att luckras upp? Är det okej att skriva både av de som och av dem som?

Eva

Svar: Det stämmer att språkvården och den grammatiska forskningen har gjort en omvärdering av de/dem som-satser. Numera går båda formerna lika bra att använda.

Kortfattat kan man säga att i meningar som ”Jag fick den beskriven av de/dem som satt närmast” kan de tolkas som objekt i huvudsatsen och bör då skrivas i objektsform: dem. Dessutom har man tidigare betraktat prepositioner (här: av) som att de styr objektsform, det vill säga att efter preposition ska det vara dem.

Numera menar den grammatiska forskningen att det är tydligt att det är många som snarare tycker att det är frasen ”de som satt närmast” som hör ihop, och då utgör de som subjekt. Om man gör den tolkningen av meningen blir det i stället naturligt att använda subjektsformen de.

Det står emellertid klart att valet mellan de och dem här har ett starkt signalvärde, och många som har lärt sig en regel för att välja mellan de och dem före som reagerar starkt när någon gör ett val som går emot den inlärda regeln.

Susanna Karlsson

Hans acceptans avgör om sin går hem

I dag luckras skillnaden upp mellan hans och sin. Kan detta accepteras i formellt språk?

Marie

Svar: Det är olika hur accepterande olika språkbrukare är, men helt klart är att många reagerar när någon bryter mot grundregeln i formell text. Grundregeln för valet mellan reflexivt pronomen (sin) och något personligt pronomen (hens, deras med flera) är alltså: om pronomenet syftar på subjektet i satsen blir det sin, annars blir det personligt pronomen.

Sedan finns det svåra fall, till exempel Vi vill tacka alla som låtit oss fotografera X hundar. Här kan man tänka sig att skriva sina, eftersom det syftar på tankesubjektet till låtit. Men man kan också resonera strikt enligt regeln och säga att det måste vara deras, eftersom det inte syftar på satsens subjekt Vi.

Om det är en så formell och viktig text att man inte vill ta några som helst risker, så kan man formulera om sådana meningar: Vi vill tacka alla hundarnas ägare, som gav oss tillstånd att fotografera.

Maria Bylin

Vart är var på väg?

Vart är var på väg? Ut? Bort?

Susan

Svar: I många delar av Sverige har man i talspråket samma ord för var och vart och det är säkert därför som många har svårt att skilja på dem. Det som har hänt under andra halvan av 1900-talet är att många har börjat använda vart i stället för var i sammanhang där det (i skriftspråket) tidigare alltid hetat var. Bruket har blivit allt vanligare på senare tid, men spridningen över landet har varit ojämn. I Sydsverige finns också en omvänd tendens, det vill säga somliga språkbrukare använder var om både riktning och befintlighet. I delar av Norrland används i stället vars i båda betydelserna.

Svenskans system för att skilja mellan riktning och befintlighet (var och vart) är gammalt och fast etablerat, men det är ingen naturnödvändighet att göra den åtskillnaden. Det finns gott om språk som saknar motsvarande uppdelning, exempelvis engelska och franska. Dessa språk använder samma ord i båda fallen.

Sofia Malmgård

Inte sant att att minskar

Är att på väg att försvinna? Det slopas allt oftare – särskilt av yngre skribenter.

Hans

Svar: Vi kan inte veta hur framtidens svenska kommer att se ut, men det är klarlagt att att inte minskar generellt, utan är minst lika frekvent nu som för hundra år sedan.

Men det är numera inte ovanligt att kommer konstrueras utan att och det är inte fel, även om kommer att fortfarande är vanligast i tryckt text. Andra hjälpverb konstrueras alltid utan attVi vill/kan/ska/får/måste/bör komma. Men kommer uppför sig numera som många andra verb som kan konstrueras både med och utan attbörjaslutapröva med mera. Jämför en mening som Han lovade (att) börja (att) försöka (att) sluta (att) röka.

Företeelsen är inte heller så ny som man kan tro. Ett gammalt exempel är från Strindbergs novell Måste i Giftas: ”Så har han gjort i tolv år och så kommer han göra till döddar”.

Maria Bylin

Ett komfortabelt engelskt lån

Är vanan att säga att man är komfortabel eller bekväm med något två modeord eller är det ett gammalt uttryckssätt?

Hans

Svar: Uttryck av typen känna sig/vara bekväm/komfortabel med något har inte förekommit särskilt länge i svenskan. Den här användningen av bekväm har vi tagit över från engelskans comfortable, men den fanns också i äldre svenska.

Eftersom man hittills har använt bekväm om personer i betydelsen ’lat, maklig’, så kan ju tankarna gå åt fel håll. Men egentligen är denna användning naturlig. Grundbetydelsen av bekväm är ’angenäm, passande för sitt ändamål’. Och det är då inte konstigt att säga att en person är (eller känner sig) bekväm med något, likaväl som man kan säga att en stol är bekväm eller att man gör det bekvämt för sig.

Sunna Nygård

Fridtjuv bestämde stavningen i Sverige

I Sverige skriver vi ju nu vilken, av och gott, men i Danmark och Norge har man valt att behålla den ”gamla” stavningen med hvilken, af, godt. Hur kommer det sig?

Teresa

Svar: Detta hände vid 1906 års stavningsreform, då ecklesiastikministern Fridtjuv Berg skickade ut ett cirkulär där det stod att v-ljudet alltid skulle skrivas v i stället för hv, fv och f, samt att man skulle skriva t i stället för dt. Hvilken blev då vilken, af blev av och godt blev gott.

Innan dess hade stavningsdebatten varit ganska hetsig i Sverige, och man hade faktiskt påtalat att de skandinaviska språken borde hålla ihop sin stavning, vilket alltså inte blev fallet när Sverige tog detta steg i mer ljudenlig riktning, medan Danmark och Norge lät bli.

Maria Bylin

Gatuskyltar bryter ofta mot reglerna

Varför skrivs gatunamn på gatuskyltar, åtminstone i Stockholm, genomgående med versaler? Mot språkreglerna! Till exempel Klara Södra Kyrkogata, Tyska Brinken, Lilla Nygatan.

Christina

Svar: Enligt skrivreglerna är huvudregeln för flerordiga namn att endast första ordet och ord som i sig är egennamn skrivs med stor bokstav. Men reglerna följs inte alltid.

Även den svenska namnkonventionen säger entydigt att man bara ska ha stor bokstav på första ledet i ett namn, men politikerna i både Stockholm och Göteborgs kommuner har beslutat att göra annorlunda på sina gatuskyltar. Det rör sig alltså om specialfall.

Maria Bylin

Avbakning är fackspråk

Ernst Kirschsteiger säger att han ska baka av ett bröd. Fler än han använder onödiga prepositioner – det räcker ju med baka – varför har det blivit så? Inflytande från engelskan?

Inger

Svar: Baka av är en etablerad term hos professionella bagare. På fackspråk kallas nämligen gräddning för avbakning och uttrycket baka av används i stället för grädda. I begränsad utsträckning har uttrycket baka av börjat användas även när man talar om annat än bröd.

Denna fackspråkliga term verkar ha spritt sig, inte minst genom matlagningsprogram där professionella kockar och bagare använder termen. Men i vardagsspråket finns etablerade och väl beskrivande termer för olika typer av tillagning i ugn som ofta är begripligare för de flesta. Vanligtvis säger vi att vi gräddar ett bröd och en maträtt kan till exempel vara ugnsbakadugnskoktugnsstekt eller gratinerad.

Lena Lind Palicki

En fundering som länge varit i faggorna

Funderar på vad en fagga är? I uttrycket det är i faggan eller det ligger i faggan.

Lena

Svar: Fagga i singular är numera ett ord som aldrig används, men som tidigare betydde ’bylte’, ’något hopbuntat’. I dag lever ordet bara kvar i den bestämda pluralformen faggorna, även om det inte heller är så vanligt. Det förekommer i princip bara i uttrycket vara i faggorna som betyder ’vara nära förestående’.

Lena Lind Palicki

0 kommentarer

Årets Språkforum var både utsålt och uppskattat. För dig som inte kunde vara på plats på Citykonferensen i Stockholm den 27 mars eller för dig som vill uppleva dagen på nytt filmade vi föredragen. Vi beklagar att ljudkvaliteten inte är på topp.

http://youtu.be/ESRrF0oMNno

Jenny Öqvist, dialektforskare vid Institutet för språk och folkminnen, berättade om hur stockholmskans uttal förändrats med fokus på personer födda mellan 1860 och 1940.

http://youtu.be/hyzWVAoHTEg

Catharina Nyström Höög, professor i svenska vid Högskolan i Dalarna, avslöjade hur svenska myndigheter presenterar sina visioner i text.

http://youtu.be/iEavxwntqbE

Maria Arnstad, redaktör på Språktidningen, och Maria Sjödin, förläggare på Morfem förlag, tipsade om knep som kan vara användbara för den som granskar och bearbetar andras texter.

http://youtu.be/HYbb5IaWTuE

Klas Östergren, författare och ledamot av Svenska Akademien, samtalade med Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen, om sitt skrivande.

http://youtu.be/zQlF0dr1go8

Sven-Göran Malmgren, professor och huvudredaktör för Svenska Akademiens ordlista, talade om nyheter i den kommande upplagan av ordlistan.

http://youtu.be/g8BLGe3f-Ek

Kristian Blensenius, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet, resonerade kring hur aspekt fungerar i svenskan – bland annat utifrån exemplet höll jag på att säga.

http://youtu.be/Iz1ZINp0X6A

Lena Lind Palicki, Språkrådet, Ingrid Fredriksson, Sydsvenskan, och Henrik Nilsson, Terminologicentrum, diskuterade tillsammans med Patrik Hadenius aktuella språkvårdsfrågor.

http://youtu.be/vVuQV2rc1Fw

Sara Lövestam, författare och sfi-lärare, avslutade dagen genom att gå till botten med vad som egentligen är grejen med verb.

Inför diskussionen om språkvård hade deltagarna möjlighet att lämna in sina egna frågor till panelen. Alla frågor hanns inte med under programtiden, men under veckan publicerar vi Språkrådets svar på de inkomna frågorna.

Här kan du se inspelningarna från Språkforum 2014.

Anders

0 kommentarer

Med start klockan 9 twittrar vi i dag från vårt eget evenemang Språkforum. Platsen är Citykonferensen i Stockholm. Bland talarna finns författaren Klas Östergren, komikern Anna Blomberg, SAOL-redaktören Sven-Göran Malmgren, dialektforskaren Jenny Öqvist och författaren Sara Lövestam.

Biljetterna till Språkforum är tyvärr slut sedan länge. Men du kan följa Språktidningen på Twitter för löpande uppdateringar. Inläggen publiceras även på Facebook. Vi använder hashtaggen #sprakforum.

0 kommentarer

Språkforum den 27 mars är utsålt. Den som inte hunnit anmäla sig och är intresserad av en biljett kan mejla eva.bergstrom@vetenskapsmedia.se för att bli uppsatt på reservlistan. Då kontaktas du om någon som redan bokat biljett skulle lämna återbud.

Förra året spelade vi in Språkforum och publicerade föreläsningarna på Youtube. Det hoppas vi kunna göra även i år.

Till hösten planerar vi en språkkryssning med Viking Line. Under ett dygn blir det en båttur med god mat, trevligt sällskap och intressanta föreläsningar från framstående språkforskare. Mer information kommer i Språktidningen och här på nätet.

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Språkforum