Bild: 
Matthias Seitz/Corbis/Scanpix
Staden som kallar. Den växande vurmen för bohemiska Berlin kan göra att tyskan når nya höjder i svenska klassrum.

Berlin kan rädda tyskan

 
av: Nils Johan Tjärnlund

Tyska är Europas näst största språk och Tyskland är Sveriges största handelspartner. Ändå ratar svenska elever språket. Berlin kan få dem att tänka om.

Picknick i hjärtat av Berlin. Färskt bröd, salami, ost och jordgubbar. Emma Åkerberg och hennes klasskamrater från Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall sitter i grässlänten vid den solglittrande dammen i Volkspark Friedrichshain.

- Tyskland är mycket mysigare än jag hade trott, säger Emma Åkerberg, och ser ut över det porlande vattenfallet och de snattrande änderna.

De tio eleverna pluggar tyska och är på resa till Berlin för att förkovra sig i språk, historia, arkitektur och kultur. Men de tillhör en minskande skara i Sverige. Tyska har sjunkit som en sten i det svenska skolsystemet. År 1997 läste fortfarande 41 procent av svenska elever tyska i årskurs 9. I år är siffran nere på 18 procent. Emma Åkerberg spekulerar om orsaken.

- När min lärare i högstadiet frågade vad vi tänkte på när hon sade "Tyskland", så svarade alla: "Krig". Jag tror att många associerar till Adolf Hitler, kalla kriget och något som är grått, fult och trasigt.

Det är en förklaring som delas av Rainer Fussgänger vid Goetheinstitutet i Stockholm:

- Den tyska historien sitter kvar i svenskarnas huvuden, och den negativa Tysklandsbilden är en faktor som hämmar deras intresse för att lära sig tyska. Det är givetvis viktigt att lära sig om andra världskriget och naziregimen, men det är också viktigt att bilden av det nya, moderna Tyskland speglas.

Rainer Fussgänger tycker sig se många exempel på att stereotyper om Tyskland lever kvar, inte minst i medier och i populärkulturen. De svenska kvällstidningarna använde uttrycket "tyskan" på löpsedlarna om den unga kvinna som mördade två barn i Arboga år 2008.

- Så skulle man aldrig ha skrivit om mördaren hade haft en annan nationalitet. Ett annat exempel är hur skurkar ofta talar med tysk brytning i tecknade filmer för barn.

Tyskland och det tyska språket förknippas med nazismens förtryck. Många svenskar ser framför sig Adolf Hitlers svulstiga, hetsiga tal i svartvita flimrande bilder.

tyska var första främmande språk på de svenska läroverken fram till den 10 mars 1939. Den började då successivt att ersättas av engelskan. Och efter krigets slut 1945 intog engelskan helt den svenska scenen.

Nog lyssnade svenskarna även efter andra världskrigets slut på Bach och Beethoven i konserthusen, och läste Goethe och Schiller i skolan, men nazismens barbari hade besudlat det tyska bildningsarvet. Tolv års diktatur 193345 hade trängt undan hundratals år av konst, musik och litteratur.

Författaren och journalisten Richard Swartz är sedan många år bosatt i Wien. Han menar att utmönstringen av tyska i Sverige skedde så snabbt att det kan liknas vid en kollektiv minnesförlust eller censur.

- Engelskan var förstås segrarnas språk, säger Richard Swartz. Det stod för en ny och modern värld, lika löftesrik som oskuldsfull på den tiden. Men jag tror inte att det räcker som förklaring.

Han menar att det kanske snarare handlade om en skam över att Sverige gjorde för lite när den europeiska civilisationen var hotad.

- Efter 1945 ville ingen i Sverige minnas denna tid av förödmjukande anpassning och tystnad. Så man ville förtränga även det tyska språket, som påminde svenskarna om detta.

Den tyska kulturen har fått en oförtjänt undanskymd ställning i Sverige, säger Ulrika Wallenström, som är flerfaldigt prisbelönad översättare från tyska till svenska. I höst är hon aktuell med en nyöversättning av Thomas Manns bildningsroman Bergtagen. Men särskilt förtrollade är svenskarna inte av den tyska kulturen.

- Sverige är kulturellt en anglosaxisk koloni, säger Ulrika Wallenström. Vi importerar skvalmusiken, filmerna, tv-serierna, nyheterna och snabbmaten därifrån.

Hon tycker att det är olyckligt, eftersom tyskan ligger oss så nära historiskt, språkligt och geografiskt. Och det finns onödiga fördomar mot att tyskan skulle vara ett svårt språk.

- Att översätta från tyska till svenska är ju en jämförelsevis okomplicerad historia. Svenska, har det sagts, är en tysk dialekt. Som översättare får man läsa, lyssna till textens röst, vad den säger och hur, och sedan härma så gott man kan.

Kanske har tiden nu blivit mogen för att göra upp med den negativa Tysklandsbilden. Ett sätt är förstås att upptäcka det moderna Tyskland, med inte minst trendiga Berlin som dragplåster. Men man kan även utforska Sveriges omfattande tyskpräglade historia.

- Det var tyskan som lyfte oss ur vår "kråkvinkel", som förresten är ett tyskt lånord, och tillät oss att se oss själva utifrån, säger Richard Swartz. I den svenska historien har förmodligen bara latinet en gång spelat samma roll.

De nära banden mellan svensk och tysk kultur går tillbaka till medeltiden. Hela den svenska stadskulturen är i hög grad en tysk import, och tvåspråkigheten svenskalågtyska var mycket utbredd. Om det vittnar många urbana lånord, exempelvis stad. Men också betala, borgmästare, gesäll, handel, krögare, köpman, mynt, penning, rådhus, skräddare och slaktare är ord som har sina rötter i lågtyskan.

Statistiken bär syn för sägen. Vid slutet av 1400-talet utgjorde tyskarna omkring 35 procent av Stockholms hela borgerskap och 40 procent av husägarna. De stod dessutom för hälften av skatteintäkterna.

En promenad i Gamla stan i Stockholm är alltså som att vandra i en tysk stad, och man påminns ofta om det genom arkitekturen och i namn på hus och gator. Den trådsmala Mårten Trotzigs gränd är uppkallad efter den tyske köpmannen Mårten Traubtzich, som gjorde sig en förmögenhet som kopparhandlare. Han var också vinimportör och ägde krogen Gripen i hamnkvarteren.

Tyska hantverkare förde med sig avancerad byggnadskonst, vilket även det resulterade i nya ord i svenskan, som i vissa fall tagit vägen över tyskan från latinet. Ett känt exempel är fönster av tyskans Fenster och latinets fenestra.

ännu mer tydligt blev tyskans inflytande i stormaktstidens Sverige på 1600-talet. Då införlivades helt tyskspråkiga områden vid Östersjökusten, och många ämbetsmän, företagare och experter talade tyska.

- Tyska verkar till och med ha varit den kungliga familjens "hemspråk", berättar Bo Andersson, professor i tyska vid Uppsala universitet. Det första bevarade brevet från blivande drottning Kristina, när hon är i fyraårsåldern, till hennes far Gustav II Adolf, är skrivet på tyska.

I riksdagen talades många olika språk, och under stora delar av 1600-talet var Tyska skolan det enda gymnasiet i Stockholm. Först under det sena 1700-talet började man tro på att ett gemensamt språk och en gemensam kultur var viktigt för sammanhållningen i en stat.

- Tidigare såg man i stället religionen som den viktigaste enande faktorn, säger Bo Andersson.

På 1600-talet krävdes, liksom nu, läroböcker i tyska, och det verkar som om grammatiken redan då var den främsta stötestenen. Att lära sig artiklar, genusregler för substantiv, prepositioner och böjning av starka verb har skrämt tyskelever genom seklerna.

- Det är så mycket att hålla reda på med grammatiken, säger Emma Kolar på Skvaderns gymnasieskola. Det räcker aldrig med att bara lära sig glosan, man måste också lära sig ordets artikel, annars kan man i princip aldrig använda ordet.

Den iakttagelsen gjorde även prästen Swen Ingemarsson Tiliander, som gav ut en lärobok i tyska 1670. Han påpekade att många svenskar visserligen kan kommunicera muntligt på tyska, men att det inte räcker. Man måste lära sig att tala korrekt. Till exempel kan man inte säga: Er traeget einen schoenen Perucke, det vill säga Han drager een wacker Piruk, utan det ska vara: Er traeget eine schoene Perucke, eftersom det heter die Perucke.  

Grammatiska fel kunde orsaka rent fysiska besvär för den tyska samtalspartnern, enligt Tiliander. "Mon icke sådan Tyska gaella i oeronen at tarmwred deraff snart kunde foerorsakas?".

Det finns inga genvägar. Grammatiken måste nötas in på klassiskt sätt, med ramsor och minnesregler.

- Vi sjunger sånger för att lära oss vilka prepositioner som styr ackusativ och dativ. An, auf, hinter, in, neben, über, unter, vor, zwischen, gnolar Emma Åkerberg.

Men Daniel Solling, doktorand i tyska vid Uppsala universitet, tycker inte att man ska låta sig skrämmas av den tyska grammatiken.

- Tyskan förknippas ju ofta med sin svåra grammatik, men egentligen är den inte så komplicerad. Tysk grammatik är väldigt logisk. Det finns regler, sedan finns det undantag från dessa regler, och när man har lärt sig reglerna och undantagen så dyker det i princip inte upp några fler språkliga överraskningar.

Daniel Solling bor i den anrika universitetsstaden Tübingen i sydvästra Tyskland. Där forskar han om ordbildning i tyskan under perioden 15001700. Och det är just ordförrådet som är den stora fördelen för en svensk, påpekar han. Många som börjar studera tyska blir förvånade över hur många ord som man faktiskt kan gissa sig till.

- Mina tyska vänner och jag förundras över hur ofta vi använder samma ord för samma företeelse. Många gånger räcker det med lite "förtyskning" av det svenska ordet för att det ska bli korrekt.

Eleverna från Skvaderns gymnasieskola är också positivt överraskade över hur lätt det är att göra sig förstådd i Berlin.

- Jag var faktiskt orolig över att jag inte skulle förstå någonting, säger Emma Åkerberg. På de nationella proven i tyska har vi fått lyssna på inspelningar där det är nästan omöjligt att höra vad de säger. Men nu, med ett test i verkligheten, visade sig tyska vara lättare än jag trodde. En verklig boost för självförtroendet.

Emma Kolar håller med.

- Nu vågar jag använda språket mer. Man blir sugen på att kommunicera och ställa frågor till personer som man träffar. Jag har fått lust att fortsätta lära mig tyska, och eventuellt studera någon termin i Tyskland i framtiden.

Just mötet mellan människor är något som Rainer Fussgänger vid Goetheinstitutet vill framhålla som det kanske viktigaste sättet att öka intresset för tyska i Sverige.

- Vi märkte det redan under fotbolls-VM 2006. Många svenskar stannade då till för första gången i Tyskland och deltog i stadsfestivaler under uppsluppna former. Man fick se att tyskarna välkomnade svenskar och att vi tyskar inte är burdusa, utan glada och vänliga.

Samtidigt har Berlinhajpen gjort mycket för att ändra Tysklandsbilden. Efter Tysklands enande 1990 har resandet ökat till den bohemiska huvudstaden, som lockar med sitt digra kulturella utbud. Där finns tre symfoniorkestrar, fyra operahus, otaliga museer, konstgallerier, technoklubbar och alla tänkbara subkulturer. Berlin är fattigt, men sexigt, som stadens karismatiske borgmästare Klaus Wowereit har uttryckt saken: Berlin ist arm, aber sexy.

En weekendresa till Berlin har för svenskar nu blivit lika självklart som tidigare till London och Paris.

- Berlin betyder enormt mycket. Vi funderar ibland på att döpa om Goetheinstitutet till Berlininstitutet, skämtar Rainer Fussgänger.

Även om Berlin inte är representativt för hela Tyskland - det kan snarare ses som en motsvarighet till New York i USA - så innebär intresset för staden att fler svenskar kommer i kontakt med tyska. Något som långsiktigt kan betyda ett uppsving för språket.

men tyskans starkaste framtidskort är jobben. Tyskland är EU:s största ekonomi och har klarat sig väl ur den senaste finanskrisen. Dessutom är Tyskland Sveriges största handelspartner och allt fler tyska företag etablerar sig i Sverige, som Deichmann, Lidl och Mediamarkt.

Samtidigt råder brist på tyskkunnig personal i de svenska exportföretagen, till exempel jurister och ekonomer, enligt en ny rapport som Lärarnas riksförbund har låtit sammanställa. Att plugga tyska kan alltså vara ett smart drag i kampen om jobb.

- Vi ser det som vårt främsta argument för att locka elever på gymnasiet. Tyska är inkörsporten till en stor arbetsmarknad, säger Rainer Fussgänger.

Detta lockar även eleverna på Skvaderns gymnasieskola efter premiärresan till Tyskland.

- Jag vill plugga till läkare, säger Emma Åkerberg, och kommer jag inte in här hemma kan jag lika väl tänka mig att söka i Tyskland. Jag har fått en helt ny bild av landet. Människor tar det lugnare än i Sverige. På söndagar är affärerna stängda och familjerna umgås, sitter i parken tillsammans och dricker ett glas vin. Det är ett mysigt och fint land.

Publicerad i nummer: 
September 2011