Bild: 
Lars Hedelin/Scanpix
Massiva demonstrationer fick stadsbyggnadsnämnden i Karlstad att byta ut kvartersnamnet Negern mot Tingvallastaden.

Uppror mot upprörande ortnamn

 
av: Thomas Fahlander

Det osar ofta hett när ett ortnamn ska bli rätt. Striden om  ett namnbyte kan rasa i årtionden. Det här är berättelsen  om Negern, Hunflen och Fjuckby.

Annette Torensjö ryggade tillbaka inför den upphetsade mannen i keps. "Jag skulle kunna klappa till dig!" väste han. Han hade rest lång väg till Lantmäteriets ortnamnssektion i Gävle för att argumentera för en ändring av stavningen av namnet på ... ett berg.

I mer än tjugo år hade mannen samlat fakta som stödde hans sak. En bra bit över 80 år gammal, men Vasaloppsveteran med imponerande fysik. Mannen, dalmas med rötterna i Äppelbo där berget ligger, ville ändra stavningen av Hunflen till Hundflen, med argumentet att berget liknade en hund och att det tidigare, på 1700-talet, stavades med d.

Varken den klagande mannen eller Lantmäteriet lämnade någon sten orörd för att finna  fakta och plädera för sin ståndpunkt. Ärendet är ett mästarprov i argumentation från den klagande och i tålamod från myndigheterna.

Skriftväxlingen och uppvaktningen sträcker sig över 18 år och engagerar, förutom personalen på Lantmäteriet - registratorer, excerpist, utredare, handläggare, funktionsansvarig, två chefer vid Ortnamnsarkivet och generaldirektören - också en mängd experter: en lokal ortnamnsforskare som i sin tur tillfrågat äldre personer i Äppelbo och Äppelbo hembygdsförening, som på förfrågan från Vansbro kommuns kulturnämnd engagerat sig i ärendet och gett sitt stöd till Lantmäteriet.

Slutligen har Lantmäteriet låtit auktoriteten inom ortnamnsforskning, docent Allan Rostvik, uttala sig i ärendet.

Mot detta radar den klagande upp en numrerad lista med argument och bevis som innehåller 14 punkter. Utöver detta en namninsamling, ett flertal dikter och den egna sångtexten, på melodin Äppelbo gånglåt, med raderna:

En gårdvar på trogen vakt /

är Hundflen, som skyddar /

mot nordans hårda vind! /

Alla berg äro blå /

i denna sköna trakt /

utav gran, fur och en, /

björk och lind.

Trots den sångliga hyllningen avfärdar Allan Rostvik slutligen kravet på stavningsändring av Hunflen, med argumentet att de äldsta skrivningarna, från 1600-talet, inte innehåller något d och att förleden i namnet inte har någon koppling till ordet hund.

Den här gången var hotet mot personalen på Lantmäteriet inte så allvarligt, och den klagande bad senare i ett långt brev om ursäkt för sitt uppförande.

Hembygden, släktgården, den tuva där som barn du snubblade, din plats i världen har ett namn, och nåde den som tar bort det från kartan eller ändrar så mycket som en bokstav i det. Ortnamnet är en del av identiteten för bygder och individer. Varje år inkommer omkring  1 200 ortnamnsärenden till Lantmäteriet i Gävle. Många gånger är heta känslor inblandade.

- Samtalen börjar ofta i affekt. Ortnamn är så sammankopplade med vår historia, bakgrund, hembygd, tradition och våra minnen. Namnen syftar på en bestämd geografisk lokalitet, men de är starkt kopplade till människan och kommer därför väldigt nära oss. Många tycker inte att det är något en myndighet ska lägga sig i, säger Annette Torensjö, chef för Lantmäteriets ortnamnssektion.

Men i de flesta fall svalnar de uppretade känslorna ganska snabbt. Annette Torensjö får ofta motivera myndighetens beslut med att det inte går att bestämma över ett ortnamn på samma sätt som ett personnamn. Ortnamnen är en del av det gemensamma kulturarvet och ett allmänt intresse. Men alla låter sig inte övertygas med det svaret, och undrar vad Annette Torensjö hade känt om hon inte hade fått behålla sitt ovanliga efternamn.

- Man försöker hitta halmstrån att gripa efter även hos en central byråkrat. Det är inget ovanligt knep, men vi är ganska luttrade, säger hon och skrattar.

Hösten 2008 hamnade kvarteret Negern i Karlstad mitt i debatten. Området fick namnet efter den stora branden 1865, då staden byggdes upp igen och kvarteren skulle namnges.

År 1852 publicerade Harriet B Stowe romanen Onkel Toms stuga eller Livet bland negrerna i Nordamerikas slavstater, med omedelbar försäljningssuccé som resultat. Skildringen av slavarnas tillvaro kom att bli den bok som efter Bibeln sålde bäst i världen under 1800-talet. Redan samma år översattes den till svenska.

Romanen sägs ha varit en utlösande faktor till det amerikanska inbördeskriget som pågick mellan 1861 och 1865, och alltså slutade samma år som Karlstad brann.

Att kvarteret döptes till Negern kan mycket väl hänga samman med denna världshändelse. Sympatierna för de segrande nordstaterna, som förbjöd slavhandeln, var starka i Sverige.

Så går tiden. I Sverige används neger som beteckning på människor med mörk hudfärg. Martin Luther King omnämner under 1960-talet sina vänner som negroes eller coloured. Under 1970-talet börjar neger långsamt komma i vanrykte - först bland politiskt aktiva på vänsterkanten för att sedan långsamt sprida sig längs med hela den politiska horisonten.

År 1985 kom frågan om att byta namn på kvarteret Negern upp på kommunfullmäktiges dagordning, efter en motion från Vänsterpartiet kommunisterna, men förslaget avspisades och namnet blev kvar.

I november 2008 tas nya tag. Nu väcks frågan av Fatma Mohamud från Mångfaldscentrum som kräver att namnet ändras, eftersom det kan uppfattas som stötande och kränkande.

I ett år rasar debatten om kvarterets namn på nätet och insändarsidorna. På tidningen Byggvärldens webbplats är det den mest diskuterade artikeln någonsin med 82 kommentarer. Många läsarreaktioner har också plockats bort eftersom de ansetts vara olämpliga eller rasistiska.

Riksantikvarieämbetet och Lantmäteriet vill behålla Negern eftersom namnet anses vara ett kulturarv. De kallar namnet "exotiskt och fantasieggande". Afrosvenskarnas riksförbund och Centrum mot rasism delar inte den uppfattningen, och engagerar sig i frågan. I september 2009 ger stadsbyggnadsnämnden i Karlstad upp och beslutar att kvarteret ska byta namn till Tingvallastaden.

- Frågan har varit på tapeten varenda sommar sedan jag började här 2003, berättar Morgan Nyberg, som är lantmätare och sammankallande i namnberedningen. När det är nyhetstorka kommer det upp i tidningarna.

Konflikten blev mer och mer påtaglig när man började planera i kvarteren. Normalt används inte kvartersnamnen, och när namnet då dök upp i byggnadshandlingar vaknade organisationer, som skrev brev.

- Då beslutade vi att vi skulle sätta ner foten en gång för alla, och det gjorde vi med besked. Vi tog in yttranden från Riksantikvarieämbetet och andra liknande instanser. Alla ville ha namnet kvar.

Men stormen bedarrade inte. Till slut backade stadsbyggnadsnämnden.

- Innan vi ändrade fick vi stå till svars stup i ett. Efter ändringen är det lugnt, säger Morgan Nyberg, som inte direkt jublar över att diskutera frågan även i Språktidningen.

I Ärentuna församling norr om Uppsala finns en runsten med inskriptionen "Ljut skeppshövding reste denna sten till minne av sina söner. Den hette Åke, som förgicks utomlands, han styrde skeppet, han kom till Greklands hamnar. Han dog hemma ..." Tyvärr avslutade inte runmästaren sitt arbete med att ange namnet på Åkes hemort. Hade han gjort det hade kanske striden om ortnamnet Fjuckby aldrig uppstått.

Textilkonstnären Katriina Flensburg flyttade till en gård i Fjuckby under mitten av 1980-talet. Gården saknade namn, så den döptes till Plommonlunden, med postadress Ärentuna. Så byttes postadressen till Storvreta.

Nu började Katriina Flensburg, och flera grannar, att besväras av ortnamnet Fjuckby. De hävdade att namnet "rent spontant och återkommande leder till associationer gällande vissa könsrelaterade aktiviteter" utan att närmare precisera sig. Katriina Flensburg hade också en del utlandskontakter som hade roligt åt ortnamnet. Uppsalastudenter hade också haft vägskylten som utflyktsmål där de låtit sig fotograferas.

Femton ortsbor vände sig till Lantmäteriet och ville ändra namnet till Fjukeby, som de hävdade att orten, tillsammans med andra namnformer, hade kallats ända till 1950-talet då den slutligen fick det nuvarande namnet Fjuckby.

I juni 2007 lät Lantmäteriet ortsborna rösta om saken. Samtliga sakägare tillfrågades, och resultatet blev 12 för ett namnbyte till Fjukeby och 215 emot.

Röstsiffrorna kan tyckas överraskande då det enligt Statistiska centralbyrån endast bodde 73 personer i Fjuckby. Muriel Bjureberg, handläggare på Lantmäteriets ortnamnssektion, förklarar det med att röstberättigade är fastighetsägarna på traktnamnet Fjuckby, och de är betydligt fler.

I Plommonlunden i Fjuckby, Ärentuna, men med postadress Storvreta, ser Katriina Flensburg tillbaka på namnstriden.

- Vi gav upp ganska tidigt när det utvecklades till pajkastning. Vår utgångspunkt var att nuvarande ortnamn etablerades först på 1950-talet och att man borde ändra så att namnets ursprungsbetydelse gick att förstå. Vi tyckte att det var ett fult ord och ville ändra.

fotnot: Fjuck i Fjuckby är bildat till det fornsvenska verbet fjuka, 'fara hastigt i luften, fyka, häftigt blåsa omkring'.

Publicerad i nummer: 
September 2010