Artiklar från december 2009

Hittar du inte rätt i arkivet?
Prova att söka!

Könsroller tydliga  i ordspråken

"Man ska inte välja hustru  i kyrkdörren, utan i ladugårdsdörren." Forskaren Daniel  Andersson, Umeå universitet, har plockat isär 199 ordspråk från det norrländska bondesamhället, för att ta reda på vad de egentligen står för.  Särskilt har han tittat på ordspråk som rör relationen mellan män och kvinnor under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.

Korrekturläsare åter åtråvärda

Förlaget LRF Media storsatsar på korrekturet, meddelar tidningen Journalisten. Det är en närmast unik nyhet i en tid då korrekturläsarnas skrå stadigt krymper. I takt med att landets redaktioner bantas har tekniken fått ta över textgranskarnas roll, och i Språktidningen 1/08 skrev vi om konsekvenserna: kvaliteten försämras och i längden är det läsarna som får lida.

Satsmelodin flaggar för  viss ordföljd

I samtal är vi förutsägbara. Ord och fraser tenderar som bekant att återkomma, men nu har det visat sig att även satsmelodin utlöser förväntningar hos lyssnaren. Stigande intonation i början av en sats påverkar ordföljden hos det som kommer efter. Och bryts förväntningarna behöver hjärnan extra tid.

När pianot  talar tystnar alla

"We declare that ... we are all ... responsible." På stapplande engelska stavar sig en obestämbar röst igenom en högtidlig deklaration. För att alls kunna tolka orden behövs en textremsa. Det låter som en vacker, men misslyckad, syntetisk röst. Det är något så märkligt som ett piano som talar.

Kunskapspriset.se och Stora Journalistpriset

Kunskapspriset.se

Kunskapspriset 2009 i klassen Näringsliv gick till Språktidningen för att den "på ett tydligt sätt har ökat intresset för och kunskapen om det svenska språket. Tidningen, som säljs långt över förväntan, har snabbt etablerats som ett lustfyllt och självklart forum för inspiration, kunskapsspridning och debatt kring språkfrågor".

Stora Journalistpriset

Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius är nominerad i klassen Årets förnyare "för att han i ämnet språk ständigt hittar nya spännande journalistiska vinklar".

Vågar du också visa alla dina felslag?

av: Patrik Hadenius

Innan jag började arbeta som journalist var jag pausforskare. Jag arbetade i en tvärvetenskaplig forskargrupp på Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm och studerade skribenter som inte skrev. Jag analyserade de korta, och ofta omedvetna, pauser som vi tar när vi skriver. Hur långa var de? Fanns det några mönster? Skilde sig pausernas längd och frekvens mellan olika skribenter och mellan olika typer av texter?

Sidor