Ett tecken som sällan har sin plats

Genitiv markeras i svenskan nästan alltid med -s. Det heter Alices bandyklubba, Louises utbildning och Thereses motorsåg. Men vid några få tillfällen är det inte bara möjligt utan till och med klokt att använda apostrof för att markera genitiv.

Apostrofen är inte så sällsynt i svenskan som den kanske borde vara. Anledningen är sannolikt påverkan från engelskan. Där används genitivapostrof före s:et för att markera ägande: Camilla’s birthday och Richard’s house. I svenskan nöjer vi oss med att tala om Camillas födelsedag och Richards hus.

I svenska företagsnamn används ofta genitivapostrof enligt engelskt mönster: Nisse’s klippotek och Nicole’s kafé. Det är fel. Den som skriver om dessa företag bör välja Nisses klippotek och Nicoles kafé – oavsett om det står något annat i företagens egen marknadsföring.

Ibland syns även apostrof i företagsnamn som slutar med HB och AB. Även detta är fel. Här ska i stället kolon användas. Korrekt är att skriva Nisses klippotek AB:s årsredovisning och inte Nicoles kafé HB’s ägare. Samma regel gäller dessutom för initialförkortningar som också är namn. Det heter alltså ABB:s ledning, DN:s redaktion och AIK:s tränare.

I svenskan kan apostrof användas vid egennamn om det inte av sammanhanget framgår att det handlar om genitiv. Den som läser om Andreas busskort vet kanske inte om innehavaren av busskortet är Andrea eller Andreas. Här kan apostrof användas för att undvika tveksamheter: Andreas’ busskort visar att personen heter Andreas. Ännu bättre – om det är möjligt – är att välja en annan formulering, som Andrea Johanssons busskort eller busskortet tillhör Andreas.

Apostrof kan också bli aktuellt för andra ord som i sin grundform slutar på bokstäverna -s, -x och -z. Men om sammanhanget är tydligt behöver apostrof inte användas. Skriv helst Peter Weiss dramatik, bröderna Marx komedier och Witold Gombrowicz författarskap, eftersom det framgår att det rör sig om genitiv. I dessa fall har språkvården ändrat sig. Tidigare har rekommendationen varit att i dessa fall använda apostrof för tydlighetens skull.

Apostrof ska heller inte användas för ord som slutar på konsonant, där denna konsonant ljudmässigt påminner om -s. Det heter således Zlatan Ibrahimovićs målrekord och Kate Bushs musik. Såväl Ibrahimović’ landslagsdebut som Ibrahimović privatliv är fel.

Men i vissa andra fall kan apostrofen vara motiverad. Ibland kan det vara lämpligt att markera att det handlar om genitiv av egennamn: Det här är inte min rumskamrat, det är Nils’ (rumskamrat); Trotskijs teorier är mindre kända än Marx’ (teorier); Lyrikvännens läsekrets kan inte jämföras med Slitz’ (läsekrets).

I dessa sammanhang är det korrekt att använda apostrof. Men en sådan apostrof får inte följas av -s. Det är fel att skriva Slitz’s nedläggning.

I svenskan normaliseras företagsnamn när de inte följer svenska skrivregler. Det är därför språkvården rekommenderar till exempel Ikea i stället för IKEA, Göteborgsoperan i stället för GöteborgsOperan och Willys i stället för Willy:s.

Men i engelska kan apostrofen vara en del av företagsnamnet utan att det strider mot några skrivregler. När det handlar om sådana engelska namn kan apostrofen också användas i svenskan: McDonald’s och Claridge’s.

Även engelska företag gör ibland uppror mot språkliga normer. För några år sedan gjorde exempelvis bokhandeln Waterstone’s sig av med genitivapostrofen och skriver numera namnet Waterstones. På svenska bryter inte Waterstones mot några skrivregler. Därför kan företagsnamnet också skrivas just så i svenska texter.

I sammansättningar kan det vara smidigt att utelämna apostrofen. Det går bra att skriva Claridges-rean och McDonalds-personalen.

Det finns alltså fall där apostrof kan användas i svenskan. Men de är inte särskilt många. Den som är osäker kan ha som tumregel att de flesta gånger som en apostrof vill slinka in i en text så är det förmodligen bäst att låta bli den. Det är ytterst sällan som den är nödvändig.

Anders Svensson är redaktör på Språktidningen.