Det började med en intervju i Svenska Dagbladet. Överbefälhavare Sverker Göranson sade att det svenska försvaret vid ett militärt angrepp skulle kunna hålla stånd i en vecka. Därefter var det nödvändigt med hjälp från utlandet om det skulle finnas fler valmöjligheter än att börja vifta med vita näsdukar inför fienden:

Vi kan försvara oss mot ett angrepp med ett begränsat mål. Vi talar om ungefär en vecka på egen hand.

Att försvaret under många år varit satt på finansiell svältdiet är knappast någon hemlighet. Men att möjligheterna att försvara Sveriges gränser skulle vara närmast mikroskopiska – åtminstone om angriparna var taskiga nog att attackera mer än en plats samtidigt – väckte ändå starka reaktioner. I pressen talades det snart om enveckasförsvaret.

I Smålandsposten undrade Martin Tunström om det antingen var dags att höja anslagen till försvaret eller börja fila på en ansökan om svenskt Nato-medlemskap:

Ska Sverige vara utanför och inte åtnjuta säkerhetsgarantier och därmed tvingas att skruva upp ambitionsnivån från enveckasförsvaret eller ska Sverige också bidra till en gemensam kollektiv säkerhet?

I Dagen spekulerade Håkan Arenius om Sverker Göransons uttalanden i själva verket kunde vara ett led i en kampanj för att få regeringen att öppna plånboken:

Krig utspelar sig på många fronter. En av de viktigaste handlar om propaganda. På det frontavsnittet visade sig Sveriges överbefälhavare vaken och up to date inför årets upplaga av konferensen om Folk och försvar. I rätt ögonblick fick han, sannolikt med hjälp av duktiga spinndoktorer, genomslag för nyordet ”enveckasförsvar”. Det fungerade som en trumpetstöt för opinionsbildare av alla sorter.

Snart kom också beskedet att regeringen gav klartecken för inköp av 60 Jas 39 Gripen E. I Svenska Dagbladet jämförde Claes Arvidsson beskedet med det tidigare budet från finansminister Anders Borg på 40 till 60 plan:

Det ska dock jämföras med att Försvarsmakten menar att behovet ligger i intervallet 60 till 80 plan. 60 är alltså ett absolut minimum för att motsvara de operativa behoven för enveckasförsvaret, enligt ÖB:s bedömning. Nu blir det desto viktigare att hålla ögonen på vilken beväpning av planen som Anders Borg är beredd att betala för.

Värt att notera är att enveckasförsvar hittills främst har använts i ledar- och debattartiklar, medan det inte används lika flitigt i tidningstexter av nyhetskaraktär.

Anders

1 kommentarer

Att utkräva ansvar är ett givet inslag i journalistik som blottar misstag, orättvisor eller lögner. I den klassiska mediedramaturgin betyder detta att en person med något slags makt eller ansvar ber om ursäkt för tillkortakommanden genom att göra en pudel. Men där den äkta pudeln lägger sig på rygg, visar strupen och sprattlar med tassarna för att visa sin undergivenhet finns det anledning att se upp. Det finns nämligen pudlar i ulvakläder. Och den falska pudeln försöker låta som den tar på sig ett ansvar, men levererar i själva verket inget annat än till intet förpliktigande uttalanden.

Åsa Avdic, journalist och programledare för programmet Plus i Sveriges Television, skriver i ett gästinlägg på bloggen Journalisttips att det finns ett antal falska pudlar i omlopp. Det kan handla om att personen som ska svara på kritiken ber om ursäkt för något annat än själva sakfrågan, att den hänvisar till kommande rutinförbättringar, översyner eller utredningar och därmed gömmer det enskilda fallet eller att den som ertappades med att framföra felaktigheter skyller på dåligt minne.

För den som inte lyssnar tillräckligt uppmärksamt, skriver Åsa Avdic, kan detta låta som renrasiga pudlar. I själva verket rör det sig alltså om falska pudlar.

När dåvarande biståndsminister Jan O Karlsson var i blåsväder hösten 2002 bad han om ursäkt vid en presskonferens. I Dagens Nyheter hyllade Pål Jebsen, vd för Burson-Marsteller, statsrådets agerande:

Han tog kommandot på presskonferensen och hade ett välgrundat manus. Han gjorde det med stor, trovärdig ödmjukhet och förståelse för reaktionerna ute i landet. Han gjorde en hel pudel – lade sig på rygg och sprattlade med benen.

Uttrycket fick snabbt spridning, plockades upp av Språkrådet till årets nyordslista och har sedan dess visat sig vara produktivt. Förra året skrev exempelvis PR-konsulten Lars Thalén i Dagens Nyheter att dåvarande S-ledaren Håkan Juholt borde ha gjort en terrier i stället för en pudel, eftersom det visade sig att han inte gjort något olagligt.

På nätet finns en del ytterligare belägg på falska pudlar. Även Dagens Nyheters sportkrönikör Johan Esk talade om falska pudlar i samband med att sportjournalisten Bosse Hansson kallade AIK-spelare för svartingar:

Jag har i veckan läst bloggande och twittrande kollegor sucka över att Bosse Hansson inte bara bad om ursäkt. Då hade allt glömts och han hade kunnat gå vidare. Det är det sjuka med mediesamhället. Folk kan göra bort sig hur som helst, men kastar man bara ur sig en patetisk ursäkt är allt okej. Hellre ärlig galenskap än falska pudlar som försöker halta omkring och se bra ut.

Anders

0 kommentarer

Robotsälen kommer till Sjöbo. Det är vård- och omsorgsnämnden som beslutat att köpa in en robotsäl till kommunens äldreboenden, rapporterar Skånskan.

Redan år 2006 kunde Computer Sweden berätta om uppfinningen. Robotsälen hade då vunnit första pris i en japansk robottävling:

Robotar är alltid inne i Japan. Vid utdelningen av Japans Robot Awards vann sälungen Paro första pris. Paro har sensorer under pälsen och morrhår som gör att den reagerar när den blir klappad. Den kan blinka med ögonen, röra sina fenor, svara på sitt namn och låta som en riktig säl.

I Japan används robotsälen inom vården. Feber.se uppger att den exempelvis gjorde nytta efter tsunamikatastrofen. Robotsälen delades ut till personer som drabbats av depression. Eftersom sälen interagerar och svarar på fysisk kontakt kan den ge upplevelser av närhet och tillgivenhet.

Robotsälen, som kallas Paro, kan lära sig att känna igen olika användare på rösten. Sälen vänder blicken mot den person som klappar den och kan svara genom läten, blinkningar och kroppsrörelser. Eftersom pälsen inte framkallar allergi kan robotsälen också användas som surrogathusdjur.

Robotsälen fungerar för många vårdtagare bättre än en robothund. Även om bägge kan förses med samma egenskaper har många en uppfattning om hur en hund beter sig. Det gör att vissa tappar intresset för robothunden eftersom det är uppenbart att den inte är riktig. Sälar har däremot betydligt färre användare haft närkontakt med. När då robotsälen reagerar på beröring och visar uppskattning blir det en positiv överraskning som får vårdtagaren att fördjupa sig i kontakten med den. Detta skriver Kristin Raukola i en uppsats vid Linköpings universitet.

Skånskan berättar om hur det gick till när Sjöbo kommun före nyår bestämde sig för att skaffa en robotsäl:

Idén att skaffa en robotsäl kommer från Christin Andersson, verksamhetschef inom vård och omsorgsförvaltningen. Förslaget föll vård- och omsorgsnämnden i smaken och de har nu sagt ja till ett inköp av en robot. Man funderar också på att köpa in en robothund.

I artikelns rubrik sammanfattas syftet med köpet:

Äldre ska få mer säl-skap på boende

Anders

0 kommentarer

Att ploga jämställt är en samhällsekonomisk vinst. Att prioritera busshållplatser, gångbanor och cykelvägar leder nämligen till färre olyckor. Det skriver Jenny Wennberg i Arbetarbladet, och uppmanar fler kommuner än förebilden Karlskoga att sluta gubbploga.

Karlskoga kommun har, berättar Jenny Wennberg, analyserat snöröjning ur ett jämställdhetsperspektiv. Tidigare hade trafikleder och större gator, ofta sådana som ledde till mansdominerade arbetsplatser, högsta prioritet. Busshållplatser, gångbanor och cykelvägar plogades senare.

Men i Sverige skadas fler gångtrafikanter än bilister, och dessa olyckor är mer kostsamma än vinterväghållningen. Så Karlskoga tänkte om. Vägarna till förskolor fick högsta prioritet eftersom föräldrar som lämnar sina barn gör det innan de tar sig till jobbet. Därefter plogades vägarna till de största – och inte enbart mansdominerade – arbetsplatserna och sedan var det dags för skolorna.

Resultatet blev att fler utan problem kunde ta sig till skolor och arbetsplatser. Detta, anser Jenny Wennberg, betyder att gubbplogningen inte går att motivera.

I Aftonbladet tar Natalia Kazmierska upp tråden med gubbplogat. Hon pekar ut gubbplogningen som en av anledningarna till att så många stockholmare de senaste veckorna klagat på snöröjningen:

Gubbplogning innebär alltså att kommuner i första hand snöröjer för lång­tradarna på E4:an, stora trafikleder samt gator som leder fram till mans­dominerade arbetsplatser. Medan till exempel gång­banor, skolvägar och busshållplatser – där kvinnor, barn och äldre oftare rör sig – lämnas som moddiga helveten. En vän till mig med nyfödd bebis berättar att hon knappt kan gå utanför ­dörren i Stockholm utan att köra fast i iskratrarna med barnvagnen. Korta barnsben tvingas pulsa fram på trottoaren. Hur en pensionär med rullator eller en rullstols­buren ska ta sig fram över meterhöga snövallar, kan jag inte ens föreställa mig. Det är med andra ord inte snömängden som är problemet. Utan att man även vintertid gör det enklare och smidigare för män i bil att ta sig fram i världen. Jag önskar mig en vit jul, och att vi ­slutar gubb­ploga våra ­samhällen.

Anders

5 kommentarer

Att regeringen med finansminister Anders Borg i spetsen kritiserar bankerna för höga bonusar, höga räntor och höga marginaler tillhör närmast vardagen. Samtidigt finns en utbredd oro om hög skuldsättning hos de svenska hushållen. Ett recept för att strama åt bankernas frikostiga utlåning är riskvikten.

Både Riksbanken och Finansinspektionen har signalerat oro för den generösa utlåningen. En höjd riskvikt kan vara ett sätt att dämpa den.

Riskvikten på ett lån dikterar hur mycket pengar banken måste ha som buffert per utlånad krona. I en jämförelse innebär det att riskvikten på exempelvis bolån är låg, medan riskvikten är betydligt högre för ett blankolån, ett lån utan säkerhet. Högre riskvikter tvingar också banken att binda mer kapital, något som i sin tur medför ökade kostnader.

Svenska Dagbladet berättar att Finansinspektionen nu vill förändra systemet med riskvikter i grunden:

Nu införs ett golv för de så kallade riskvikterna för bolånen på 15 procent. Det nya golvet ska, enligt ett förslag från FI, börja användas i inspektionens samlade kapitalbedömningar till våren. I nuläget ligger riskvikterna på bolån runt 5 procent, enligt Finansinspektionen, FI.

Riskvikterna sjönk här hemma för fem år sedan då de så kallade Basel 2-reglerna infördes i Sverige. Dessa regler gav bankerna rätt att själva beräkna dessa vikter. Men nu ska bankerna hållas i stramare tyglar. Svenska banker har dock till stor del redan anpassat sig till kommande krav om högre kapitaltäckning, bättre tillgång till likvida medel och höjda riskvikter på bolån, konstaterar samtidigt FI.

I ett blogginlägg ifrågasätter Carolina Neurath, ekonomijournalist på Svenska Dagbladet, om det föreslagna riskviktsystemet kommer att ge den av myndigheterna eftersträvade effekten:

Att bankerna har haft så låga riskvikter tidigare, beror på de historiskt låga kreditförlusterna. Det har i sin tur lett till den kraftiga kreditexpansionen i Sverige. Svenskarnas lån för bostäder uppgår till över 2 000 miljarder kronor.

Om vi först kan fastslå fakta: det kommer att bli dyrare för bankerna att låna ut (det är i alla fall tanken) så kan vi sen fundera på hur de bemöter detta:

Genom att bli lite mindre lönsamma? Nja, tveksamt.

Genom att successivt smyghöga marginalerna? Ja, känns mer troligt.

Affärsvärlden berättar att Nordea inte motsätter sig höjda riskvikter:

Nordea är i allmänhet positivt inställt till höjda riskvikter då det kan lugna internationella skuldinvesterare.

Riskvikt är belagt i svenskan sedan 1998. Användningen av ordet har ökat kraftigt under det senaste året.

Anders

0 kommentarer

Behövs det fler synonymer till överlista? Kanske. På nätet blir utsmarta (från engelskans outsmart) allt vanligare.

Att vi gärna lånar in och försvenskar engelska ord är knappast någon nyhet. När det gäller just verb är det ofta också en smidig procedur. Det enda som behövs är -a på slutet och vid behov försvenskad stavning.

Bruket av utsmarta är än så länge spretigt. Det finns på nätet belägg för såväl utsmarta, utsmartade, utsmartas och utsmartar som smarta ut, smartade ut och smartar ut.

Verbet har dock bara letat sig in i en tidningsartikel. I Aftonbladet skriver Johanna Frändén i april 2011 om en fotbollsmatch i den spanska ligan mellan Real Madrid och Barcelona:

"Normalt sett handlar ett Clásico om att smarta utmotståndaren med bästa uppställning plus ett överraskningsmoment i startelvan – utan att lägga något emellan."

Även adjektivet smart är ett engelskt lån. Ordet är belagt i svenskan sedan 1889.

Anders

0 kommentarer

Mona Sahlin lär för alltid få finna sig i att förknippas med Toblerone och kontokort. Inför valrörelsen 2010 dömde exempelvis kristdemokraten Mats Odell ut Socialdemokraternas vallöften som just tobleronepolitik. I Aftonbladet definierade han ordet:

"Man tar det på kortet och skickar fakturan till svenska folket."

På samma sätt förknippas ex-landshövdingen Sigvard Marjasin med underlig hantering av representationskvitton trots frikännande i domstol, dåvarande fackföreningsbasen Björn Rosengren med porrklubbsbesök och tidigare statssekreteraren Ulrika Schenström med vindrickande i goda vänners lag samtidigt som hon hade krisberedskap.

På samma sätt lär Erik Almqvist och Kent Ekeroth hädanefter kopplas ihop med rasistiska och sexistiska uttalanden samt att de på Kungsgatan i Stockholm för drygt två år sedan plockade upp järnrör att försvara sig med. SD-duon kallas i medierna i dag ofta järnrörspolitiker.

I Dala-Demokraten skriver Ulf Lundén om järnrörspolitikernas tankegods och att partiledaren Jimmie Åkessons vision om nolltolerans mot rasism inom Sverigedemokraterna har mindre utsikter att lyckas än Trafikverkets nollvision för dödsoffer i trafiken.

På bloggen Expo idag redogör Alex Bengtsson för vilka som tar Erik Almqvists och Kent Ekeroths platser i riksdagen om nolltoleransen skulle efterlevas och järnrörspolitikerna uteslutas ur Sverigedemokraterna:

"Först in om någon av järnrörspolitikerna skulle hoppa av är Markus Weichel från Östergötland. Weichel sitter i partistyrelsen och är ingen kontroversiell person för Jimmie Åkesson. Trots att han är dömd för förtal. Värre blir det med Anna Hagwall, partiets tidigare andre vice ordförande. Hagwall petades för några år sedan till förmån för Carina Herrstedt. Samma Herrstedt övertog även Hagwalls roll som kvinnoförbundsordförande. Något som Anna Hagwall ogillade skarpt och sedan dess har den tidigare frontfiguren sett med onda ögon på partiledningen. Det är det sista Åkesson och Söder behöver. Ännu hämndlysten partiveteran i riksdagsgruppen lierad med en revolterande SDU-ledning. Det är en mardröm som heter duga för Jimmie Åkesson."

Arbetet påminner en läsare i en kommentar om Erik Almqvists förflutna:

"Och en av järnrörspolitikerna, Erik Almqvist, har tidigare av radioprogrammet Kaliber blivit avslöjad med att sjunga nazistiska kampsånger."

Att de två SD-politikerna nu associeras till ordet järnrör är så självklart att Stefan Lindqvist, krönikör i Helsingborgs Dagblad, inte ens behöver nämna dem vid namn:

"Snabbt uppflammad, snabbt bortglömd. Den brände sig inte in i vår gemensamma minnesbank som till exempel järnrörspolitikerna. Vad som hände var att det i den här tidningen höjdes en del röster om att kyrkogårdspersonalen obarmhärtigt plockat bort alla kransar från minneslunden. Det berättades att folk börjat gråta."

I Aftonbladet talar Åsa Linderborg på samma sätt om järnrörssajterna, och gör därmed en ideologisk koppling mellan Erik Almqvist och Kent Ekeroth och webbplatser som Avpixlat och Fria tider.

Anders

0 kommentarer

Att göra vinst är attraktivt. Att skatta för den är (ursäkta, Mona Sahlin) kanske inte lika häftigt. För att undkomma hög beskattning tar många bolag därför hjälp av räntesnurror.

Redan år 2007 stämplade Skatteverket räntesnurran som ett exempel på ett oseriöst skatteupplägg. Det är dock först i år som begreppet hamnat i samhällsdebattens fokus. Såväl vårdbolagen Carema, Capio och Attendo som Arlanda Express, Comhem och Göteborgs stad har fått kritik för att utnyttja räntesnurror.

TT berättar om hur Comhem förra året omsatte över 4 miljarder kronor och gjorde en vinst på 2 miljarder. Ändå betalade bolaget inte en enda krona skatt i Sverige. I stället fick Comhem tillbaka 60 miljoner på skatten. Bolaget hade nämligen finansiella kostnader för räntor på 745 miljoner.

Delar av lånen har gjorts internt inom koncernen och har räntor på upp till 15 procent. Dessa räntekostnader används för att minska de skattepliktiga vinsterna.

Både Skatteverket och regeringen har reagerat på de höga interna räntorna. I höstbudgeten vill finansminister Anders Borg minska möjligheterna att med hjälp av räntesnurror undkomma skatt genom att stoppa ränteavdrag där syftet är just att slippa betala skatt.

Skatteverket förlorade dock nyligen mot Arlanda Express i kammarrätten. Myndigheten krävde företaget på ett skattetillägg på drygt 20 miljoner. Svenska Dagbladet skriver att domen kan få långtgående konsekvenser:

Kammarrätten anser att Skatteverket inte lyckats bevisa varför tågpendelns koncerninterna räntor varit för höga, vilket enligt myndigheten haft effekten att bolagets vinster under sex år undervärderats med runt 100 miljoner kronor.

Då samma upplägg, så kallade "räntesnurror", utgjort en central finansieringsform för åtskilliga riskkapitalbolag, kan beslutet få betydelse för en lång rad mål som väntar på avgörande i såväl förvaltningsrätten som kammarrätten.

Anders

1 kommentarer

För 60 dollar i timmen ligger Jackie Samuel sked med sina kunder. Hon är en professionell gosare, skriver Expressen.

Jackie Samuel började att ta betalt för att gosa för att bekosta sina studier och försörja sin son. Extrainkomsten blev snart så framgångsrik att hon kunde försörja sig på den. Nu har hon ett trettiotal kunder i veckan på The Snuggery i New York, och har dessutom anställt ytterligare en gosare.

Gosandet består i att hon ligger sked med och håller om sina kunder. Jackie Samuel berättar i Daily Mail att majoriteten av kunderna är män. Många har mist eller brutit upp med sin partner och söker därför fysisk närhet. Den som vill ha en dubbel dos gos kan få ligga sked med både Jackie Samuel och hennes kollega. Då är prislappen 120 dollar i timmen.

Jackie Samuel säger att hon i sin roll som gosare fyller en viktig uppgift, och att gosandet är "hälsosamt, spirituellt och kul". Men alla är inte lika positiva. Daily Mail skriver att skolan har hotat med att kasta ut Jackie Samuel och att vissa jämför hennes affärsidé med prostitution.

Anders

0 kommentarer

Orkanen Sandy, anstormande zombier, hotande virus, biologisk krigföring eller apokalypsen runt hörnet. Det kan vara några av anledningarna till att packa en 72-timmarsväska. Syftet med en sådan väska är att kunna överleva en katastrof där viktiga samhällsfunktioner slås ut.

Det finns många olika typer av evakueringsväskor. En nödväska är så liten att den kan bäras runt midjan. Den kan bland annat innehålla ficklampa och tändstickor. Utrustningen gör det möjligt att i händelse av en katastrof överleva en kortare tid.

72-timmarsväskan innehåller utrustning för tre dygn. Det handlar om mat (exempelvis konserver, torkade livsmedel och choklad), medicin, tändstickor, ficklampa, batterier, radio, kolfilter för vattenrening, första hjälpen-utrustning, kniv, presenning med mera. Beroende på vilken typ av katastrof som innehavaren förutser kan väskan även innehålla vapen, ammunition, gasmask, motgifter med mera. På engelska talas det om 72-hour kit, 72-hour bag, bail-out bag eller bug-out bag.

Att förnödenheterna ska räcka i just tre dygn beror på rekommendationer från olika myndigheter. Vid en stor katastrof är bedömningen att det kan dröja så länge innan nödställda kan få hjälp.

Göteborgs-Posten berättar om en mormonfamilj i Frölunda som på kyrkans inrådan överväger att förbereda en 72-timmarsväska:

"Enligt mormonsk tro har vi inte utvecklats från aporna som Darwins teori föreskriver, utan Gud – som själv har en fysisk kropp – har skapat oss till sin avbild. Mormonerna tror att vi människor lever i 'de sista dagarna', där mycket gott sker men där också ondska i form av krig och katastrofer kommer att prägla jorden alltmer fram till dess att Kristus återvänder. Ingen vet när detta kommer att ske. Men kyrkan uppmanar medlemmarna att göra sig redo för sämre tider genom att ha ett tremånaders matförråd hemma, och en 72-timmarsväska med förnödenheter. Familjen Malm har tänkt göra i ordning en sådan."

I Dagens Nyheter beklagar sig Hanna Fahl över att hon ännu inte packat någon bug-out bag:

"Jag har alltid tänkt att jag ska vara en av de överlevande när zombieinvasionen kommer – men ingen kan vara sämre förberedd just nu. Nej, det är väl dags att se sanningen i vitögat och revidera självbilden. Jag har ingen bug-out-bag i garderoben, även om jag vet exakt vad den borde innehålla (kolfilter för vattenrening och Tamiflu är bara början), herregud, jag köpte inte ens någon vevficklampa eller bunkrade vatten i pet-flaskor inför millenniebuggen. Och nu har nyheten om den förestående zombieapokalypsen varit ute i flera dagar, utan att jag börjat researcha möjligheten att shoppa sabel/avsågat hagelgevär på Blocket. Jag har resignerat: jag kommer att vara en av de första som ryker."

Dagens Industri skriver om preppers, personer som förbereder sig inför världens undergång. För denna grupp är en bug-out bag en självklarhet.

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - Veckans nyord