Account managercompliance officeraccounting managercontrollerass. storemanager och front end developer är några av de lediga jobb som i dag går att hitta i Platsbanken. Längre, mer specifika och engelskspråkiga yrkestitlar tycks vara en trend.

Sara Pettersson, researchchef på rekryteringsföretaget Hammer och Hanborg, säger till Resumé i en artikel om titelhysteri att "kunderna efterfrågar t-shaped people, alltså rekryter som har en bred bas med en spetsig nisch". T-shaped people har blivit något av ett modebegrepp. Bill Buxton skriver i Bloomberg Businessweek att det lodräta strecket står för kunskapsdjup och det vågräta för bredd. Så länge inte det lodräta strecket kallas för bas blir den språkliga bilden lättare att begripa.

Den som redan känner sig t-formad behöver kanske ingen hjälp att kryssa genom titeldjungeln. Ass. storemanager betyder rimligtvis biträdande butikschef, i stället för controller rekommenderar Språkrådet styrekonomkey account manager är synonymt med storkundssäljare och front end developer lystrar även till titeln gränssnittsutvecklare. I artikeln i Resumé nämns även center marketing managerassociate experience director och head of integrated production.

Yrkeskategorierna gör det inte bara trångt på visitkortet, utan signalerar även att det rör sig om en viss typ av spetskompetens som efterfrågas – från breda account manager via spetsigare key account manager till sylvassa technical key account manager. Titeln i sig utgör sannolikt det första momentet i rekryteringsprocessen. Den som inte förstår begreppet lever knappast upp till arbetsgivarens förväntningar.

Anna Jeppsson Blomberg, rekryteringskonsult på Wise Group, säger till Resumé att hon tror att titlarna blir särskilt vildvuxna inom kommunikationsbranschen eftersom kreativitet är en viktig egenskap i yrket. Långa titlar blir alltså precisa.

Jessica Bjurström, vd för Sveriges kommunikationsbyråer, menar att titelinflationen har sin förklaring i dagens globaliserade samhälle. Med ökade internationella kontakter ökar behovet att med precision kunna pricka in sig i företagets hierarki. Peter Holm, senior recruitment consultant (eller chefsrekryteringskonsult) på Manpower, tror snarare att det handlar om att göra de lediga tjänsterna mer attraktiva. "Key account manager låter lite bättre än storkundssäljare", säger han till Metro.

Kanske är det den enkla förklaringen till titelhysterin. För somliga ger engelskan lyster, medan en och annan kanske känner sig en smula dyster.

Anders

0 kommentarer

Nisse från Manpower behöver en yrkestitel. Eftersom Nisse kan vara allt från lokalvårdare och lärare till webbredaktör och svetsare måste det vara ett brett begrepp. Bemanningsanställd eller uthyrd duger uppenbarligen inte. Kanske kaosonaut, resurskonsultbemannolog eller tillfällerist? Eller flexhjon, lönedumplinglåtsasanställd eller nyträl?

Branschorganisationen Bemanningsföretagen söker på Vi kallar oss efter ett gemensamt ord som beskriver deras omkring 120 000 anställda. I det råd som ska utse den bästa benämningen återfinns författaren Björn Ranelid, artisten Wille Crafoord, professor Lars-Gunnar Andersson och Språkrådets nyordsredaktör Birgitta Lindgren. Vinnaren belönas med en resa till Island, en nation enligt kampanjmakarna känd för "sin kreativa språkutveckling".

Alla förslag har dock inte välkomnats av Bemanningsföretagen. Låtsasanställd och nyträl ger knappast de associationer som branschen vill förknippa med uthyrd personal. Förbundsdirektören Henrik Bäckström motiverar i ett blogginlägg gallringen av oönskade titlar med att förslagsmakarna "totalt missat idén med denna kampanj". Ordet ska nämligen både vara neutralt samtidigt som det ska väcka stolthet hos de bemanningsanställda. Språkligt sett står alltså närmast en klassresa à la städare till hygientekniker på önskelistan.

Utgångspunkten för kampanjen tycks vara att språket styr tanken. Positivt laddade ord ger branschen ett bättre rykte.

De av Bemanningsföretagen ratade förslagen utgår däremot från att inhyrd personal utför samma arbetsuppgifter som fast anställda men med lägre lön och sämre villkor. Laslös och ring-och-spring-jobbare är exakt den bild av yrket som branschen vill motarbeta. Tävlingens svarta får, de ord som inte faller Bemanningsföretagen på läppen och därför raderas, tvingas i stället husera på en sajt som också går under namnet Vi kallar oss. Den sägs vara skapad av bemanningsanställda som undanber sig branschorganisationens strävan att "hitta ett gulligt namn på oss".

Och det är här det språkliga problemet ligger. Henrik Bäckström är, vilket kan förefalla en smula opedagogiskt, inte själv inhyrd som förbundsdirektör utan anställd. Det finns många bemanningsanställda som trivs med sina jobb, uppskattar arbetsplatsbyten och en strid ström av nya kollegor och arbetsuppgifter. Bilden av branschen återspeglas i dag dock snarare av förslag som flexploaterade och daglönare än pusselbit och flexör.

Det är lätt att hitta på nya ord, men att skrubba bort de negativa associationerna kring bemanningsanställda är svårt. Det problemet löser inte Bemanningsföretagen med en nyordstävling. Men språket berikas åtminstone med såväl bemannonomer som plastanställda.

Anders

1 kommentarer
Prenumerera på RSS - titlar