Att Neekerisaari (Negerön) i östra Finland är nedsättande räcker inte. En journalistförening i norra Karelen får därför inte byta namn på sin rekreationsö. Det fastslår Institutet för de inhemska språken, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Åtminstone sedan 1970-talet ska en ö i kommunen Libelits ha kallats Neekerisaari. Namnet är enligt Hufvudstadsbladet bildat till lehtineekeri, ’tidningsneger’, en nedsättande benämning på journalister, och saari, ’ö’. Ön ägs av en journalistförening och används för rekreation. Vid senaste årsmötet klubbades enligt Hufvudstadsbladet ett namnbyte till Uutiseksi, ’nyhet’.

Institutet för de inhemska språken säger dock nej till namnbytet. Att ett namn är stötande är inte skäl nog för en ändring. Det formella beslutet tas visserligen av Lantmäteriverket – men myndigheten godkänner i regel bara namnbyten efter rekommendation från Institutet för de inhemska språken.

Neekerisaari hade inte föreslagits som namn i dag. Men Institutet för de inhemska språken vill alltså inte riva upp ett etablerat namn. Enligt myndigheten ska sådana namn ses som barn av sin tid. Frågan är också om kraven på ett språkbruk som inte är nedsättande även ska gälla ortnamn, skriver Hufvudstadsbladet.

Robin Harms, specialkunnig på Diskrimineringsombudsmannens byrå, säger i Hufvudstadsbladet att just det här ortnamnet är särskilt problematiskt eftersom myndigheter är skyldiga att praktisera likabehandling:

Det är inte acceptabelt att använda neger. ... Vi kommer att vända oss till Kotus [Institutet för de inhemska språken] och Lantmäteriverket för att höra dem och se till att de har sina likabehandlingsprocesser i skick på alla plan.

I Sverige har det tidigare i år beslutats om att byta namn på Negerbyn och Negerskallelandet just eftersom de var nedsättande.

Anders

Foto: Pixabay

0 comment

Planerna på att uppkalla ett torg i Köpenhamn efter Kim Larsen blir inte verklighet. Artisten ska själv ha motsatt sig inrättandet av en minnesplats. Kommunens ortnamnsnämnd kommer därför inte att gå vidare med förslaget.

När Kim Larsen gick bort i höstas förlorade Danmark en av landets mest folkkära artister. Han började sin karriär i gruppen Gasolin. På albumdebuten från 1971 sjunger han i Langebro om en promenad genom Köpenhamn som börjar just vid Langebro. Låten är en modern klassiker.

Kim Larsen förknippas just med Langebro. Bredvid bron planeras nu en gång- och cykelbro. När han gick bort föreslog kommunpolitiker att den skulle ges namnet Kim Larsens bro i stället för det planerade Lille Langebro.

En annan idé som snabbt fick gehör var en minnesplats på Christianshavn. Det skulle röra sig om ett torg på 750 kvadratmeter som skulle uppkallas efter Kim Larsen. Det är nu snart elva månader sedan han gick bort – och kommunens ortnamnsnämnd har som regel att en person ska ha varit död i ett år innan namnet kan bli aktuellt för vägar, torg eller andra platser.

Men inför nämndens möte på måndag vände sig Jørn Jeppesen, som i många år var Kim Larsens manager, till teknik- och miljönämnden. Han skrev enligt TV 2 Lorry i ett brev att Kim Larsen själv uttryckligen hade sagt att han inte ville få någon minnesplats efter sig. Inte heller hade familjen någon sådan önskan:

Det er vigtigt allerede nu at melde klart og tydeligt ud, at familien PÅ INGEN MÅDE er interesseret i en mindeplads. Kim Larsen var absolut heller ikke selv interesseret i en mindeplads. Hverken på Christianshavn eller andre steder. Og hverken nu eller senere.

Frågan kommer fortfarande att tas upp på nämndens möte i nästa vecka. Där kommer planerna skrotas med hänsyn till Kim Larsens och familjens vilja. Hur det blir med Kim Larsens bro är oklart – men Lars Weiss, som är en av ortnamnsnämndens ledamöter, säger till TV 2 Lorry att han tolkar brevet som att Kim Larsens anhöriga inte vill att någon plats ska uppkallas efter honom.

Anders

Foto: Pixabay

0 kommentarer

Vårby udde blir namnet på det område som ska byggas vid Spendrups gamla bryggeri i Huddinge. Namnet är något av en kompromiss. Myndigheter och kommunens tjänstemän ville gå i en riktning – kommunens strateger och fastighetsbolaget i en annan.

I Vårby i nordvästra Huddinge planeras en ny stadsdel. Inom de närmaste åren ska det byggas omkring 2 000 bostäder i området. Dessutom blir det en strandpromenad.

Men att namnge det nya området har inte varit helt enkelt. Under planeringsstadiet talades det internt om Vårby bryggor. Det var också det namn som fastighetsbolaget Magnolia Bostad och kommunens strateger förespråkade. Men bland kommunens tjänstemän var i stället Vårby udde och Vårby källa de namn som ansågs mest lämpliga. I ett remissvar förklarade Magnolia Bostad varför bolaget tyckte bättre om Vårby bryggor:

Vad gäller namnet Vårby källa och Vårby udde så anser vi att namnen ej ger tillräckliga associationer med den marina stadsdel som planeras att uppföras. Namnet Vårby källa är taget från en befintlig plats som ligger c:a 350 meter nordost från den tilltänkta nya angöringsbryggan för den färjeförbindelse som planeras till Stockholm vilket ej skapar en naturlig koppling till det nya området. Namnet källa ger heller inte rättvisa av den storhet som en ny marin stadsdel innebär.

Lantmäteriet föreslog ett namn med förledet Haga eftersom platsen ligger inom området med samma namn. Om det ändå var Vårby som skulle användas ansåg myndigheten att Vårby udde var bäst. Vårby källa är ett namn på en fornlämning i närheten. Och Vårby brygga/bryggor riskerade att ge vilseledande associationer:

Lantmäteriet avråder också från namnet Vårby brygga eftersom ordet brygga indikerar en angörningsanordning i vatten och saknar bebyggelseindikation samt kan förväxlas med den befintliga ångbåtsbryggan Vårby brygga.

Vårby-Fittja hembygdsförening tog dock ställning för namnet Vårby källa.

Men valet föll alltså på Vårby udde. Kommunen och förvaltningen enades om att det namnet var lämpligt. När namnfrågan kom upp i nämnden gjordes samma bedömning. Och Vårby udde har nu klubbats i kommunfullmäktige:

Sammantaget förordar natur- och byggnadsnämnden ortnamnet Vårby udde eftersom det anknyter till områdets geografiska form och är lokaliserande. Ordet udde kan också associeras med såväl namnet Huddinge som de uddungar som ursprungligen bodde i området vilket ger namnet en kulturhistorisk koppling.

Anders

Foto: Holger Ellgaard/Wikimedia Commons

0 kommentarer

Tre ortnamn på Nya Zeeland är historia efter beslut av statsrådet Louise Upston. Samtliga innehöll ordet nigger. Enligt Louise Upston är de tidigare namnen typiska för en tid då andra attityder präglade samhället, rapporterar Stuff.

På Nya Zeeland finns halvgräset Carex secta. På maori kallas det makura. Europeiska kolonisatörer gav det namnet niggerhead eftersom de tyckte att växten påminde om en svart persons huvud.

Växten påträffas bland annat nordväst om Christchurch. Där har den gett namn åt tre platser: Nigger Stream, Niggerhead och Nigger Hill. De senaste åren har ortnamnen ifrågasatts allt oftare.

Efter beslut av Louise Upston får de tre platserna nya namn: Pūkio Stream, Tawhai Hill och Kānuka Hills. Pūkio, tawhai och kānuka är samtliga namn på gräs eller träd som finns i området.

Louise Upston säger enligt Stuff att nigger är ett ord som tillhör det förflutna. I dag betraktas det av många som stötande och kränkande. De gamla ortnamnen kommer dock att ha sin plats i historieböckerna.

De nya namnen var inte heller helt okontroversiella. I ett brev till New Zealand Geographic Board, den myndighet som ansvarar för ortnamn, skrev en person att pūkio var olämpligt. På samoanska betyder nästan identiska pukio nämligen ’arsel’. Det var dock en invändning som myndigheten valde att inte ta hänsyn till.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Möja är det vackraste namnet på en svensk ö. Men nästan lika många är förtjusta i Frösön. Trea är Gråsjälören.

I samband med Hartmut Traunmüllers artikel om vad som egentligen är en ö passade vi på att ordna en omröstning om Sveriges vackraste önamn. Vinner gör Möja med 21 procent av rösterna. 20 procent föredrar Frösön medan 13 procent tycker att Gråsjälören är vackrast.

Därefter följer Gotland med 11 procent, Slängerumpan med 10 procent, Yrhättan med 8 procent, Hisingen och Öland med 6 procent var, Tärendöholmen med 5 procent och Gumskallen med 1 procent.

Nu kan du rösta på vad du anser vara störst – tripp, trapp eller trull!

Anders

Foto: Dick Rochester/Creative Commons

0 kommentarer

Kan det vara Möja, Yrhättan, Gråsjälören eller kanske Gotland? Hjälp oss att rösta fram Sveriges vackraste önamn!

I Språktidningen 3/16, som börjar delas ut till prenumeranter i dag, skriver Hartmut Traunmüller om vad som egentligen är en ö. En ö brukar definieras som ’ett landområde omgivet av vatten’. Men riktigt så enkelt är det inte. Statistiska centralbyrån gör undantag när det handlar om en bifurkation, alltså när ett vattendrag delar sig i två grenar i riktning nedströms. Enligt Hartmut Traunmüller är det ett resonemang som inte alltid tillämpas konsekvent. Snarare är det så att en ö är ’ett landområde som framstår som omgivet av vatten’.

Ett exempel som Hartmut Traunmüller diskuterar är Tärendöholmen. Är möjligen det Sveriges vackraste önamn?

Om du inte hittar ditt favoritnamn bland alternativen i omröstningen får du gärna skriva det i en kommentar!

Anders

Foto: Istockphoto

7 kommentarer

I Svenskfinland finns Musblötan och Bisaballen. I Sverige finns Fläsket, Tvestjärten och Gåsfeten. Men finns det fler roliga, vackra eller underliga namn på svenska öar? Tipsa oss gärna!

I ett kommande nummer av Språktidningen skriver lingvisten Hartmut Traunmüller om vad som egentligen är en ö. Om du har något favoritnamn bland svenska öar får du gärna skriva det i en kommentar. Det kan vara namn som är dråpliga, konstiga eller fina. En liten motivering blir vi särskilt glada för!

Redaktionen

Foto: Istockphoto

11 kommentarer

Hela 176 gatunamn finns nu förklarade på Botkyrka kommuns webbplats. Där finns framför allt samtliga namn som tillkommit under 2000-talet, men också en del äldre namn. Kartan med gatunamn är kommunens svar på invånarnas intresse för namnens historia.

– Många är nyfikna och undrar varför gatorna heter som de gör, säger Betty Biberg, kartingenjör på kommunen, till Mitt i Botkyrka-Salem.

Flemings väg i Tullinge heter så efter en tidigare ägare till Hamra gård. K P Arnoldssons väg i Tumba är till minne av den stins vid Tumba station som 1908 tilldelades Nobels fredpris för att ha grundat Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Lagman Lekares väg i Alby är uppkallad efter den lagman som på 1500-talet bodde på Alby gård. Och Noras väg i Norsborg efter den Eleonora – kallad Nora – som var skälet till att gården Borg fick det nya namnet Norsborg (bild).

Det är några av de gatunamn vars ursprung får sin förklaring på kommunens webbplats. Den som är nyfiken på många av de äldre namn som saknas på kartan kan i stället leta upp boken Vägnamnen i Botkyrka. Där förklaras alla gatunamn som fanns i kommunen fram till 1999. Boken finns kostnadsfritt på bokhandeln i Tumba centrum och på Botkyrkas samtliga medborgarkontor.

Anders

Foto: Holger Ellgaard/Wikimedia Commons

0 kommentarer

Kräkångersnoret har inget med spyor eller snor att göra. Skötgrönnan ska vara fri från skit. Malören är inget missöde. Och Istermyrliden har ingen koppling till fett. Det fastslår Ulf Lundström i en avhandling om ortnamn i Övre Norrland.

I arbetet med att kartlägga ortnamnens ursprung i delar av Skellefteå kommun har Ulf Lundström både vänt sig till historiska källor och till personer med kunskaper om bygden. Han konstaterar bland annat att finska och samiska har gjort avtryck i namnfloran. Även nordiska dialekter har påverkat namngivningen.

Ulf Lundström går tillbaka till källor ända från 1300-talet. Alla tolkningar i avhandlingen är inte nya, även om Ulf Lundström analyserar ortnamn som tidigare fått sin förklaring. Däremot är det första gången som alla tolkningar – gamla som nya – samlas på ett ställe.

Ett par av de äldsta namnen är Kräkånger – som i dag i stället heter Lövsele – och Kräkångersnoret. Inget av dem har något att göra med att spy. Ånger betyder nämligen ’vik’ och kräk är sannolikt dialektordet krik ’liten sjövik’. Nor i Kräkångersnoret betyder ’smalt vattendrag som förenar två öppna vattenpartier’.

Istermyrliden är ett annat namn som genom åren fått en del att klia sig i huvudet. Det dialektala ister som förekommer i ortnamnet är blånor, alltså tågor som används vid bearbetning av lin eller hampa.

Två gamla fiskelägen har också potential att sätta myror i huvudet. Malören har denna gång inget att göra med något missöde. I stället är det en sammansättning av mal ’mark med klappersten’ och ör ’bank av grus och sand’.

När Skötgrönnan 1648 benämndes Skijtgrundet var det förmodligen en felskrivning. Sköt har nämligen inget med skit (eller skijt) att göra utan betyder ’nät för strömmingsfiske’. Grönna är dialekt för ’grund, grynna’.

Disputationen äger rum nu på fredag klockan 10 i Humanisthuset vid Umeå universitet.

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Angreppet mot Lindisfarne år 793 brukar räknas som vikingatidens början. Det blev också början för en lång period av språklig påverkan. I dag märks det nordiska inflytandet i ett stort antal engelska ortnamn.

Ortnamnen med nordiskt ursprung är flest inom det område som kallades Danelagen, och som omfattade större delen av östra och norra England. Området fick sitt namn efter de främst danska herrar som under 800- och 900-talen styrde enligt danska lagar och sedvänjor. Det nordiska inflytandet stärktes också under 1000-talet då danska kungar regerade i England.

Vanliga efterled som -by (Whitby), -torp (Scunthorpe), -holm(e) (Grassholm) och -fjord (Laxfirth) signalerar att det handlar om ortnamn med nordiskt ursprung. Dessa ortnamn finns framför allt inom Danelagen, men även i Skottland, Wales och Irland samt på ögrupperna Hebriderna, Orkneyöarna och Shetlandsöarna.

British Museum i London visas just nu en utställning om vikingar och vikingatiden. På nätet har museet skapat en karta innehållande hundratals ortnamn av nordiskt ursprung. Kartan berättar om namnens ursprung och betydelse. Där kan besökaren lära sig om ortnamn från St. Agnes i söder till Kirkabister i norr.

Anders

1 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - ortnamn