Osäker svenska i internationell skola

Lärare och elever vid Norrvikens grundskola fick i februari veta att deras skola skulle byta namn till Dibber International Sollentuna. Och från och med höstterminen skulle undervisningen ske på engelska i samtliga ämnen utom i svenska. Redan när mellanstadieeleverna kom tillbaka efter sommaren var nästan alla lektioner enbart på engelska, trots att skolan försäkrat att övergången skulle ske gradvis. Barnen chockades och fattade ingenting, rapporterar Dagens Nyheter.

Allt fler så kallade Internationella skolor dyker upp i Sverige, på alla stadier. I en svensk grundskola får dock högst 50 procent av undervisningen ske på engelska, vilket Dibber International inte hade tagit hänsyn till.

I gymnasiet är det lite annorlunda. I ett reportage i Språktidningen 8/2020, som utkommer 4 november, skriver Mats Almegård om hur trenden med Internationella gymnasieskolor påverkar elevernas språk- och ämneskunskaper.

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor!

I dag erbjuder hela 27 procent av Sveriges gymnasieskolor ämnesundervisning antingen helt eller delvis på ett annat språk än svenska. Det kallas content and language integrated learning, CLIL. I de flesta fall har skolorna engelsk inriktning. Mats Almegård presenterar bland annat den första stora studien om CLIL – vars konsekvenser märkligt nog inte tidigare har granskats ordentligt vetenskapligt, trots att den här sortens skolor funnts länge i Sverige.

Klart är att gymnasieelevernas kunskaper i främmande språk vässas av CLIL-undervisning, men forskarna är inte överens om vad som händer med deras ämneskunskaper – eller med deras svenska.

I grundskolan måste viktiga ord och begrepp kunna förklaras på både svenska och det främmande språket, ifall skolan har en "internationell" profil. Men hur nödvändigt är detta högre upp i åldrarna? I Språktidningen kan du ta del av forskarnas argument för och emot språk- och ämnesintegrerad undervisning.

Maria

Foto: Pixabay