En platt teknik

Amazon har sin Kindle. Adlibris sålde slut på sin läsplatta Letto. Sony lanserar sina egna läsplattor. Men även om uppmärksamheten har varit stor, tyder allt på att användningen är låg. Så kom då Apples hajpade Ipad i våras - en läsplatta med en hel rad andra funktioner, som surfmöjligheter, filmvisning, spel och e-post. Kommer Ipad att betyda genombrottet för  e-boken?

För att undersöka vad människor egentligen känner för läsning på en platt skärm lät design- och användbarhetsföretaget Inuse femton personer testa fyra olika läsplattor och Apples Ipad. Resultatet blev nedslående - för läsplattorna.

Ingen var intresserad av en läsplatta efter testet. Alla som testat Ipad var dock frestade att skaffa sig en.

Mediebranschen hoppas stort på läsplattorna. Framför allt är det Apples framgångar med att sälja musik via Itunes som inspirerar. Troligen kommer vi därför att få se en hel del utveckling för sätten att köpa böcker snabbt, via nätet. Men det satsas inte mycket på att utveckla läsupplevelsen eller på att göra e-böcker till något mer än pappersböcker på skärm.

Ipad är kopplad till Apples nätbokhandel Ibooks. Kindle är kopplad till Amazons nätbokhandel. Frågan om exklusivitet och låsning till en leverantör kommer att vara het framöver.

Till andra läsplattor kan man ladda ner böcker från olika leverantörer till datorn, och sedan föra över dem till läsplattan. Ingen av testpersonerna i vårt test lyckades utföra detta.

Amazon har sålt e-böcker till Kindle med förlust, till ett lägre pris än de betalar till förlagen. Detta har gjort de amerikanska förlagen rasande; de menar att Amazon etablerar en prisnivå som inte ger dem chans att få täckning för sitt arbete. När Ipad gjorde entré jublade förlagen eftersom man lyckades få med Apple på en annan prismodell med högre priser för böckerna.

Personerna i Inuses test tyckte e-böcker var för dyra. De förväntade sig att e-böcker skulle vara mycket billigare än pappersböcker.

Kindle, letto och de andra läsplattorna använder tekniken e-ink för sina skärmar. Det  betyder att de är strömsnåla. Det kan dröja  månader innan man behöver ladda läsplattans batterier.

Men nackdelerna är flera. Kontrasten är dålig; texten är inte helt svart och bakgrunden långt ifrån vit. "Som smutsigt papper", tyckte en av testpersonerna.

E-ink återger på dagens plattor bara åtta eller sexton nyanser av grått, och upplösningen är låg. Det är en nivå som mobiltelefonen passerade för sju åtta år sedan.

- I princip alla upplever läsplattornas teknik som för dålig. Man är van vid klara färger och en mycket skarpare skärm, säger Jakob Hammarbäck, projektledare vid Inuse.

De flesta läsplattorna har inte heller pekskärm. Även den tekniken har snabbt blivit vad konsumenterna förväntar sig av en pryl i dag. Man vill peka på skärmen i stället för att trycka på knappar. Nästan alla testpersoner försökte använda fingrarna direkt på skärmen, och blev besvikna när det inte gick.

Den främsta kritiken mot läsplattorna är dock att de är långsamma. Vid varje sidbyte flimrar hela skärmen till, vilket alla testare upplevde som störande.

På Ipad, däremot, byts sidorna snabbt. Man kan till och med "lyfta" på ett hörn av sidan, för att tjuvtitta på nästa sida - och all text är läsbar hela tiden.

Ipad har en modern LED-färgskärm. Kontrasten mellan svart och vitt, liksom bokstävernas skärpa, är därför som i en vanlig bok. Men inte heller mer. Färgbilder och illustrationer har dock en starkare lyskraft än i tryck - något som uppenbarligen kändes positivt.

- En testperson som läste en bok med bara text på Ipad tyckte det var okej. Men när hon fick prova en bok med färgbilder blev hon entusiastisk och började inse möjligheterna. Särkilt för fackböcker med många illustrationer, säger Sofia Karlsson, interaktionsdesigner på Inuse.  I e-boken behöver en bild inte vara stilla. Det kan vara en film, eller en förklarande animation.

En sådan animerad version av Alice i Underlandet finns laddad i Ipad när man köper den. I den kan man interagera med John Tenniels klassiska illustrationer genom att luta eller skaka på skärmen.

- På läsplattorna utnyttjas inte e-bokens potential, sammanfattar Tony Berger, som gjort studien som en del av sitt examensarbete  i medieteknik vid Södertörns högskola. E-boken blir bara ett textflöde, inget mer.

På en läsplatta ser alla böcker, och i princip alla texter, likadana ut. I en bok bidrar format, tjocklek, radavstånd, luft och marginaler också till läsupplevelsen, och avspeglar innehållet. Är det en angelägen, sprängfylld debattbok? Eller en tunn, luftig, tidlös samling aforismer? Sådana skillnader suddas ut på läsplattan. Och överblicken är dålig. De flesta läsplattor visar motsvarande en halv pocketsida i taget. Ipad  visar hela uppslag, tack vare sin större skärm.

För det saftiga priset vill konsumenterna i stället ha mer ut av själva prylen.

- Folk blev bestörta när de fick höra att läsplattorna kostade 2 000-4 000 kronor, säger Tony Berger. De flesta var inte beredda att betala mer än några hundralappar.

"Det är ju bara en bok", sade en. Ska man betala mer vill man kunna surfa, mejla, se film ... Som på Ipad.

Det var tydligt att testpersonerna ansträngde sig för att komma på något smart användningsområde för plattorna, fast de inte såg något medan de själva  använde dem. "Kanske om man ska resa", var ett förslag. Fast å andra sidan vill man inte lämna läsplattan i solstolen när man går i vattnet!

Till slut såg de flesta fördelarna med vanliga böcker. En pocket är inte ömtålig. Man kan slänga ner den i handväskan, det gör inte så mycket om det kommer mat på den eller om den får en smäll.