Politiken bakom vår läsning
Anders Svensson har läst Den frivilliga läsaren av Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld (Gidlunds förlag).
Bild: Istockphoto
När En bok för alla grundades 1976 pressades priset på en pocketbok med statligt stöd till att motsvara kostnaden för ett kilo tomater. Genom åren är det bara ett av många politiska initiativ för att påverka svenskarnas läsning. Det är alltså inte bara i dag – när regeringen i 2026 års budget talar om att ”Sverige befinner sig i en läskris” – som läsning debatteras. Läsning har länge betraktats som en grundpelare i samhällsbygget. En läsande medborgare är en informerad medborgare – och en sådan kan i sin tur bidra mer till samhället.
I Den frivilliga läsaren skildrar Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld – båda forskare i biblioteks- och informationsvetenskap – politiska initiativ för att påverka läsningen från 1945 till 2025. Under perioden har den statliga styrningen tilltagit. På senare år verkar dessutom det författarna kallar smakfostran vara på väg tillbaka. Den märks bland annat i kulturkanon och läslistor i skolan.
Det här är lika intressant som nyttig läsning om striderna om vår läsning.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
När En bok för alla grundades 1976 pressades priset på en pocketbok med statligt stöd till att motsvara kostnaden för ett kilo tomater. Genom åren är det bara ett av många politiska initiativ för att påverka svenskarnas läsning. Det är alltså inte bara i dag – när regeringen i 2026 års budget talar om att ”Sverige befinner sig i en läskris” – som läsning debatteras. Läsning har länge betraktats som en grundpelare i samhällsbygget. En läsande medborgare är en informerad medborgare – och en sådan kan i sin tur bidra mer till samhället.
I Den frivilliga läsaren skildrar Åse Hedemark och Linnéa Lindsköld – båda forskare i biblioteks- och informationsvetenskap – politiska initiativ för att påverka läsningen från 1945 till 2025. Under perioden har den statliga styrningen tilltagit. På senare år verkar dessutom det författarna kallar smakfostran vara på väg tillbaka. Den märks bland annat i kulturkanon och läslistor i skolan.
Det här är lika intressant som nyttig läsning om striderna om vår läsning.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
