En schysst reträtt från det pursvenska
Svenska Akademiens ordlista (Svenska Akademien/Norstedts) femtonde upplaga är här. Anders Svensson har bläddrat igenom den.
Bild: Johan Artursson
Farväl bloggbävning, EU och abnormtillstånd. Hallå wifi, cc:a och jinxa. Uppmärksamheten kring nya upplagor av Svenska Akademiens ordlista, SAOL, riktas främst mot nykomlingar och strykningar. I den femtonde upplagan kan kalenderbitaren räkna in ungefär 2 800 tillskott och sisådär 1 500 utmönstringar – i bägge fallen klart färre än det brukar vara eftersom en stor del av redaktionens resurser den här gången lagts på databaserna bakom ordlistan. Dessutom listas nu partikelverb som hålla på, höra upp och stämma in samt reflexiva verb som masa sig, försova sig och åbäka sig som självständiga uppslagsord.
Skojsigare – även det en färsking i SAOL – för en språkligt überintresserad (debuterande förstärkningsledet über- sorteras liksom nytillagda übermensch in under bokstaven y) som undertecknad är samtidsanpassningar som skvallrar både om förändringar i samhället och i språket.
I 3/2024 kunde Språktidningen avslöja hur ett antal ord i tysthet ändrats eller strukits ur SAOL efter påtryckningar från varumärkesinnehavare. Då försvann till exempel lego, legobit, legobygge och legokloss eftersom Akademien på begäran av Legos jurister inte ville lägga till ”LEGO® – ett registrerat varumärke som innehas av LEGO Group” i anslutning till orden. Andra krav på omformuleringar eller utrangeringar har gällt varumärkesord som tabasco, keso och tetra. Nu är lego och dess syskonord tillbaka. I den nya upplagan hoppas Akademien att brasklappar enligt mönstret ”Ordet Lego® är ett varumärke som skyddats genom registrering” till skillnad från förra upplagans ”Jfr varumärket Lego” ska vara tillräckligt för att undvika hotet om juridiska processer.
”Hänsynen till varumärkesinnehavare färgar också andra ord”
Frågan är om detta är nog för att blåsa av ordkriget. I allmänspråket finns mängder av exempel på att grynost från olika tillverkare kallas keso. Men varumärkesägarnas ståndpunkt är i regel att keso inte är ett allmänspråkligt ord över huvud taget – vilket SAOL:s skrivsätt med inledande gemen, avsaknad av symbol för registrerat varumärke, betydelsen ’en kornig ostmassa’ och angivandet av n-genus som i en keso signalerar – utan enbart ett skyddat produktnamn.
Hänsynen till varumärkesinnehavare färgar också andra ord. I förra upplagan angavs till exempel innebörden av grynost som just ’keso’. I nya upplagan lyder i stället betydelsen av grynost ’en kornig ostmassa, färskost’.
Befintliga ord får nya betydelser även av andra skäl. Den som exempelvis vill använda sanktionera i bemärkelsen ’införa sanktioner’ kan nu hänvisa till att det bruket är sanktionerat av SAOL. Så har verbet använts i svenskan i årtionden då det bland annat varit en följeslagare i medierapporteringen om påtryckningar mot länder som Ryssland, Nordkorea och Venezuela. Men ordböckerna har tidigare bara angett innebörden ’stadfästa, godkänna’. Att sanktionera förekommit i två motsatta betydelser har säkert bidragit till detta sena insläpp i ordboksvärmen.
Nutiden gör sig påmind på fler sätt. Slidkrans förklaras inte längre med det föråldrade ’mödomshinna’, allt som hade med Vitryssland att göra har ersatts av Belarus och älvdalska har – möjligen som ett resultat av att ett växande antal språkforskare ser den som ett eget språk – gått från ’dialekt i Älvdalen’ till det något mer statusstinna ’språklig varietet i Älvdalen’.
Ända sedan 1980-talet har stavningen schysst varit vanligare än sjyst och schyst. Ändå har språkvården kämpat emot och ville helst skriva sjyst eller möjligen schyst eftersom sch kunde få någon att tro att ordet hade tyskt ursprung medan dubbelteckning av s kunde tolkas som att grundformen var sjyss. Nu premiärlistar SAOL schysst – men inte som förstahandsval.
En annan verklighetsanpassning är synen på s-plural som blivit mer tillåtande i takt med att språkvårdens försök att styra bruket i en annan riktning misslyckats. En gammal rekommenderad form som avokador får nu sällskap av avokados, containrar av containers och sambor av sambos som likvärdiga alternativ samtidigt som en pluralform med sällsynthet på drontnivå som chorizor från förra upplagan i den nya ersätts av chorizos. När det gäller ett knippe inlånade substantiv som gör debut görs inga försök att klistra på någon pursvenskare pluraländelse. Därför blir det direkt churros, gazpachos och influencers i enlighet med hur bruket ser ut snarare än föreställningar om hur det borde se ut. Samtidigt förordas – trots rejäla uppförsbackar i bruket – alltjämt bland annat mangor, sprintrar och tortillor.
I rollen som rättesnöre för stavning och böjning fortsätter SAOL att vara både konservativ och progressiv. Men användare som letar efter pålitlig logik och osviklig konsekvens kommer inte att lyckas. Ungefär som svenska språket är på det stora hela.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
Farväl bloggbävning, EU och abnormtillstånd. Hallå wifi, cc:a och jinxa. Uppmärksamheten kring nya upplagor av Svenska Akademiens ordlista, SAOL, riktas främst mot nykomlingar och strykningar. I den femtonde upplagan kan kalenderbitaren räkna in ungefär 2 800 tillskott och sisådär 1 500 utmönstringar – i bägge fallen klart färre än det brukar vara eftersom en stor del av redaktionens resurser den här gången lagts på databaserna bakom ordlistan. Dessutom listas nu partikelverb som hålla på, höra upp och stämma in samt reflexiva verb som masa sig, försova sig och åbäka sig som självständiga uppslagsord.
Skojsigare – även det en färsking i SAOL – för en språkligt überintresserad (debuterande förstärkningsledet über- sorteras liksom nytillagda übermensch in under bokstaven y) som undertecknad är samtidsanpassningar som skvallrar både om förändringar i samhället och i språket.
I 3/2024 kunde Språktidningen avslöja hur ett antal ord i tysthet ändrats eller strukits ur SAOL efter påtryckningar från varumärkesinnehavare. Då försvann till exempel lego, legobit, legobygge och legokloss eftersom Akademien på begäran av Legos jurister inte ville lägga till ”LEGO® – ett registrerat varumärke som innehas av LEGO Group” i anslutning till orden. Andra krav på omformuleringar eller utrangeringar har gällt varumärkesord som tabasco, keso och tetra. Nu är lego och dess syskonord tillbaka. I den nya upplagan hoppas Akademien att brasklappar enligt mönstret ”Ordet Lego® är ett varumärke som skyddats genom registrering” till skillnad från förra upplagans ”Jfr varumärket Lego” ska vara tillräckligt för att undvika hotet om juridiska processer.
”Hänsynen till varumärkesinnehavare färgar också andra ord”
Frågan är om detta är nog för att blåsa av ordkriget. I allmänspråket finns mängder av exempel på att grynost från olika tillverkare kallas keso. Men varumärkesägarnas ståndpunkt är i regel att keso inte är ett allmänspråkligt ord över huvud taget – vilket SAOL:s skrivsätt med inledande gemen, avsaknad av symbol för registrerat varumärke, betydelsen ’en kornig ostmassa’ och angivandet av n-genus som i en keso signalerar – utan enbart ett skyddat produktnamn.
Hänsynen till varumärkesinnehavare färgar också andra ord. I förra upplagan angavs till exempel innebörden av grynost som just ’keso’. I nya upplagan lyder i stället betydelsen av grynost ’en kornig ostmassa, färskost’.
Befintliga ord får nya betydelser även av andra skäl. Den som exempelvis vill använda sanktionera i bemärkelsen ’införa sanktioner’ kan nu hänvisa till att det bruket är sanktionerat av SAOL. Så har verbet använts i svenskan i årtionden då det bland annat varit en följeslagare i medierapporteringen om påtryckningar mot länder som Ryssland, Nordkorea och Venezuela. Men ordböckerna har tidigare bara angett innebörden ’stadfästa, godkänna’. Att sanktionera förekommit i två motsatta betydelser har säkert bidragit till detta sena insläpp i ordboksvärmen.
Nutiden gör sig påmind på fler sätt. Slidkrans förklaras inte längre med det föråldrade ’mödomshinna’, allt som hade med Vitryssland att göra har ersatts av Belarus och älvdalska har – möjligen som ett resultat av att ett växande antal språkforskare ser den som ett eget språk – gått från ’dialekt i Älvdalen’ till det något mer statusstinna ’språklig varietet i Älvdalen’.
Ända sedan 1980-talet har stavningen schysst varit vanligare än sjyst och schyst. Ändå har språkvården kämpat emot och ville helst skriva sjyst eller möjligen schyst eftersom sch kunde få någon att tro att ordet hade tyskt ursprung medan dubbelteckning av s kunde tolkas som att grundformen var sjyss. Nu premiärlistar SAOL schysst – men inte som förstahandsval.
En annan verklighetsanpassning är synen på s-plural som blivit mer tillåtande i takt med att språkvårdens försök att styra bruket i en annan riktning misslyckats. En gammal rekommenderad form som avokador får nu sällskap av avokados, containrar av containers och sambor av sambos som likvärdiga alternativ samtidigt som en pluralform med sällsynthet på drontnivå som chorizor från förra upplagan i den nya ersätts av chorizos. När det gäller ett knippe inlånade substantiv som gör debut görs inga försök att klistra på någon pursvenskare pluraländelse. Därför blir det direkt churros, gazpachos och influencers i enlighet med hur bruket ser ut snarare än föreställningar om hur det borde se ut. Samtidigt förordas – trots rejäla uppförsbackar i bruket – alltjämt bland annat mangor, sprintrar och tortillor.
I rollen som rättesnöre för stavning och böjning fortsätter SAOL att vara både konservativ och progressiv. Men användare som letar efter pålitlig logik och osviklig konsekvens kommer inte att lyckas. Ungefär som svenska språket är på det stora hela.
Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
