Uttalet som kan skapa distans
När jag inleder samtal med människor i Leeds kommer frågan i regel under de första minuterna: ”Varifrån i England kommer du?”
Jag förklarar smått generat att jag är svensk. Svaret får många att spricka upp i ett leende. Men jag anar också att några muttrar lite.
Min skenbart neutrala engelska får åtskilliga att associera till ett nyhetsankare i BBC som har skrubbat talspråket rent från dialektala drag. För många britter är denna engelska snarare förknippad med klasskillnader – och med högre utbildning eller välbeställda föräldrar. Det till synes neutrala riskerar därför i praktiken att skapa distans. I synnerhet i norra England där många identifierar sig med sin dialekt.
När jag läste engelska på högskola varnade en av lärarna mig för det där finputsade uttalet. Han rekommenderade i stället en fjäderlätt svensk accent. Han skämtade om att ett sådant uttal skulle skapa mer positiva associationer hos britter i allmänhet: Oh, a bloody foreigner! Analysen var att en jäkla utlänning var att föredra framför ett språk som påminde om klassamhället.
Jag följde inte rådet. Som språksnobb valde jag det uttal som jag ansåg hade högst status. För mig var det en symbol för att jag hade erövrat en vårdad och bildad engelska. Och den var tveklöst brittisk.
På sidan 58 berättar Magnus Levin om skilsmässan mellan brittisk och amerikansk engelska. När engelsktalande från de brittiska öarna bosatte sig i Nordamerika började så småningom uttalet att glida isär mellan språkvarianterna. I USA har det genomgått färre förändringar – medan många av de brittiska uttalsdrag som jag då uppfattade som tidlöst neutrala i själva verket är nyheter som uppkommit efter den första migrationsvågen. Det positiva med den insikten var att den fick mig att kasta snobbismen – men inte uttalet – i papperskorgen.
Tack för alla nomineringar till omröstningen om Sveriges roligaste och vackraste ortnamn som vi presenterade i förra numret! Fortsätt gärna att skicka in kandidater till ortnamn@spraktidningen.se eller Språktidningen, Gyllenstiernsgatan 16, 115 26 Stockholm. Vi behöver dina förslag senast den 30 september 2021.
