Samhället fortsätter att forma svenskan
Hur tror du att en svensk nyordslista ser ut om hundra år? I en intervju fick jag nyligen den frågan. Det går förstås bara att spekulera – men perspektivet är spännande. Kan Marsåtervändare och Jupiterlandare finnas med bland 2119 års nyord om människan tar fler steg ut i rymden? Eller fornglaciär för en försvunnen jökel och sojaberg för framtidens köttberg – de generationer som har växt upp mer eller mindre utan animaliska livsmedel? Har x etablerat sig som ett nytt könsneutralt pronomen?
Språkens styrkeförhållanden är en annan intressant fråga. Behåller engelskan sin ställning som främsta långivare till svenskan? Fortsätter spanska att vara det största valfria språket i svenska skolor – och resulterar det i sin tur i fler spanska lånord? Är arabiska alltjämt näst största modersmål i Sverige – och påverkar det i så fall svenskans ordförråd?
Och hur kommer framtidens språkvård att se ut? Kommer de nationalistiska vindar som blåser över vår del av världen i dag att forma en mer puristisk språkpolitik i Sverige i morgon?
Samhällsutvecklingen kommer att fortsätta göra avtryck i språket. Det är egentligen det enda som det går att vara helt säker på.
Dessa avtryck syns också tydligt i Språktidningens och Språkrådets nyordslista för 2019. Klimataktivisten Greta Thunbergs påverkan på samhällsdebatten kallas Gretaeffekten. Den får många att tänka till innan de bokar en flygresa eller köper en plastpåse. Men Gretaeffekten är även språklig. Flera av orden på listan – som klimatdiktatur, artdöden, smygflyga och tågskryta – har kopplingar till klimatfrågan. Hennes klimatstrejk väckte diskussioner som gav upphov till nya ord.
Japanskan Tana Kanaka fyllde 116 år i våras. Hon är världens äldsta levande person. Om Greta Thunberg blir lika gammal kommer hon att kunna läsa 2119 års nyordslista. Själv kommer jag då att på det ena eller andra sättet ha lämnat jordelivet för länge sedan. Kanske i en Jupiterlandare.
TIPS! I senaste avsnittet av vår podd samtalar jag med Ola Karlsson om nyordslistan. Lyssna på spraktidningen.se/podd
Språkens styrkeförhållanden är en annan intressant fråga. Behåller engelskan sin ställning som främsta långivare till svenskan? Fortsätter spanska att vara det största valfria språket i svenska skolor – och resulterar det i sin tur i fler spanska lånord? Är arabiska alltjämt näst största modersmål i Sverige – och påverkar det i så fall svenskans ordförråd?
Och hur kommer framtidens språkvård att se ut? Kommer de nationalistiska vindar som blåser över vår del av världen i dag att forma en mer puristisk språkpolitik i Sverige i morgon?
Samhällsutvecklingen kommer att fortsätta göra avtryck i språket. Det är egentligen det enda som det går att vara helt säker på.
Dessa avtryck syns också tydligt i Språktidningens och Språkrådets nyordslista för 2019. Klimataktivisten Greta Thunbergs påverkan på samhällsdebatten kallas Gretaeffekten. Den får många att tänka till innan de bokar en flygresa eller köper en plastpåse. Men Gretaeffekten är även språklig. Flera av orden på listan – som klimatdiktatur, artdöden, smygflyga och tågskryta – har kopplingar till klimatfrågan. Hennes klimatstrejk väckte diskussioner som gav upphov till nya ord.
Japanskan Tana Kanaka fyllde 116 år i våras. Hon är världens äldsta levande person. Om Greta Thunberg blir lika gammal kommer hon att kunna läsa 2119 års nyordslista. Själv kommer jag då att på det ena eller andra sättet ha lämnat jordelivet för länge sedan. Kanske i en Jupiterlandare.
TIPS! I senaste avsnittet av vår podd samtalar jag med Ola Karlsson om nyordslistan. Lyssna på spraktidningen.se/podd
