Nyorden blir min egen tidsspegel
Alla nyord sätter sig inte i språket för gott. Men bidrar ändå till att spegla året som gått.
Bild: Kajsa Göransson
Varför sprider ni så konstiga ord? undrar en läsare med förra årets nyordslista i åtanke. Många av orden hade han aldrig hört talas om.
Frågan är berättigad. Eftersom det rör sig om ord som knackar på dörren till ett bredare genomslag är det inte konstigt att vissa är okända. Långt ifrån alla nyord rotar sig heller i allmänspråket – även om en dryg tredjedel historiskt sett blir så etablerade att dom så småningom letar sig in i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Men många hörs under en tid för att senare tyna bort. Andra är så starkt kopplade till ett visst fenomen att dom försvinner om det där fenomenet också försvinner.
För mig har nyordslistan ett värde utöver alla enskilda ord. Den belyser trender och mönster i hur vi bildar ord i svenskan, visar varifrån vi lånar in ord samt illustrerar hur vi anpassar språkliga importer. Den fungerar även som ett slags tidsspegel. När jag till exempel blickar tillbaka till 2021 års lista möter jag bland annat vaccinpass, postcovid och genombrottsinfektion – ord som påminner mig om ett instängt och förbryllat samhälle under en pandemi som tack och lov känns långt mer avlägsen än fyra år.
I större länder och språkområden är nyord ett försäljningsargument. I Tyskland finns inget officiellt rättesnöre för stavning och böjning även om många följer rekommendationerna i Duden. Men konkurrensen mellan olika ordböcker och förlag är hård. När nya upplagor ges ut ingår uppgifter om antalet nya ord alltid i marknadsföringen. Mängden nykomlingar ska signalera att ordboken är uppdaterad och därför nödvändig även för den som har en tidigare utgåva.
”Gemensamt för 2025 års val är teknikens avtryck i språket”
I engelskan märks detta ännu tydligare genom ständiga påfyllningar av nyord i nätbaserade ordböcker och en rad utnämningar av årets ord. Gemensamt för 2025 års val är teknikens avtryck i språket. Dictionary.com fastnade för nonsensuttrycket 6 7, Oxford dictionary för rage bait som används om innehåll som ska väcka ilska, Cambridge dictionary för parasocial som beskriver en relation mellan en beundrare och en kändis, rollfigur eller AI, Collins dictionary för vibe coding (’vibbkodning’) och Macquarie dictionary för AI slop (’AI-sörja’). Några av dessa har även tagit sig in i svenskan under det gångna året. 2025 års nyordslista sammanställd av Språktidningen och Språkrådet hittar du här.
I Sverige finns numera nästan bara Svenska Akademien kvar som utgivare av – i sig alldeles utmärkta – ordböcker. Sedan länge fungerar också SAOL i praktiken som facit för stavning och böjning. Men det är synd att konkurrensen är historia. Kanske hade det kunnat bli annorlunda. Här kan du läsa om svenskans stora stavningsstrid där SAOL utmanades av nystavare.
Gott nytt språkår!
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
Varför sprider ni så konstiga ord? undrar en läsare med förra årets nyordslista i åtanke. Många av orden hade han aldrig hört talas om.
Frågan är berättigad. Eftersom det rör sig om ord som knackar på dörren till ett bredare genomslag är det inte konstigt att vissa är okända. Långt ifrån alla nyord rotar sig heller i allmänspråket – även om en dryg tredjedel historiskt sett blir så etablerade att dom så småningom letar sig in i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Men många hörs under en tid för att senare tyna bort. Andra är så starkt kopplade till ett visst fenomen att dom försvinner om det där fenomenet också försvinner.
För mig har nyordslistan ett värde utöver alla enskilda ord. Den belyser trender och mönster i hur vi bildar ord i svenskan, visar varifrån vi lånar in ord samt illustrerar hur vi anpassar språkliga importer. Den fungerar även som ett slags tidsspegel. När jag till exempel blickar tillbaka till 2021 års lista möter jag bland annat vaccinpass, postcovid och genombrottsinfektion – ord som påminner mig om ett instängt och förbryllat samhälle under en pandemi som tack och lov känns långt mer avlägsen än fyra år.
I större länder och språkområden är nyord ett försäljningsargument. I Tyskland finns inget officiellt rättesnöre för stavning och böjning även om många följer rekommendationerna i Duden. Men konkurrensen mellan olika ordböcker och förlag är hård. När nya upplagor ges ut ingår uppgifter om antalet nya ord alltid i marknadsföringen. Mängden nykomlingar ska signalera att ordboken är uppdaterad och därför nödvändig även för den som har en tidigare utgåva.
”Gemensamt för 2025 års val är teknikens avtryck i språket”
I engelskan märks detta ännu tydligare genom ständiga påfyllningar av nyord i nätbaserade ordböcker och en rad utnämningar av årets ord. Gemensamt för 2025 års val är teknikens avtryck i språket. Dictionary.com fastnade för nonsensuttrycket 6 7, Oxford dictionary för rage bait som används om innehåll som ska väcka ilska, Cambridge dictionary för parasocial som beskriver en relation mellan en beundrare och en kändis, rollfigur eller AI, Collins dictionary för vibe coding (’vibbkodning’) och Macquarie dictionary för AI slop (’AI-sörja’). Några av dessa har även tagit sig in i svenskan under det gångna året. 2025 års nyordslista sammanställd av Språktidningen och Språkrådet hittar du här.
I Sverige finns numera nästan bara Svenska Akademien kvar som utgivare av – i sig alldeles utmärkta – ordböcker. Sedan länge fungerar också SAOL i praktiken som facit för stavning och böjning. Men det är synd att konkurrensen är historia. Kanske hade det kunnat bli annorlunda. Här kan du läsa om svenskans stora stavningsstrid där SAOL utmanades av nystavare.
Gott nytt språkår!
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
