Engelska lån fick negativ stämpel

I alla tider har svenskan påverkats av andra språk. I perioder har tyskan, franskan och latinet haft stort inflytande på svenskan. Inte minst tyskan hade i århundraden en stark ställning.

På 1500-talet hade Gustav Vasa både ett svensk- och ett tyskspråkigt kansli, på 1600-talet hävdade Erik Dahlberg att tyska hördes nästan lika ofta som svenska på Stockholms gator och på 1700-talet skrev Johannes Jacobus Pfeif att det fanns få platser i Sverige där människorna inte behärskade tyska.

Franskan var främst en angelägenhet för adeln och hovet medan latinet länge var bildningens språk. Först 1807 ersatte svenskan latinet som undervisningsspråk i skolan. Och det dröjde till 1852 innan kravet slopades på att doktorsavhandlingar skulle skrivas på latin.

Sedan andra världskrigets slut har engelskan varit den främsta källan till språkliga importer. Ändå är situationen inte helt jämförbar med tidigare perioder. Johannes Jacobus Pfeif överdrev förmodligen tyskans gångbarhet en smula – och engelskan är nog i dag närvarande i dom allra flesta svenskars liv.

Ordet anglicism är ett franskt lån som är belagt sedan 1795 då det listades i Johan Christopher Holmbergs Fransyskt och svenskt lexicon. Carl Jonas Love Almqvist tog i Svensk språklära från 1832 upp anglicismer som en av dom utländska influenser som besudlade svenskans renhet: ”Felstegen kallas Germanismer, Gallicismer, Anglicismer, Latinismer, Gothicismer o. s. v., allt efter som språkvändningarne visa sig mer tyska, franska, engelska, latinska, eller archaistiska, än som anstår vår Svenska.” I Svenska Akademiens ordbok från 1898 angavs betydelsen ’engelsk språkegendomlighet’ och det konstaterades att anglicism ofta användes i ”klandrande” bemärkelse. Engelska lån har alltså under lång tid kunnat få en negativ stämpel.

I takt med det växande inflytandet har engelskans utbredning allt oftare diskuterats som ett problem. Här skriver jag om hur svenskans förhållande till engelskan har debatterats från tidigt 1900-tal och framåt. I samarbete med Novus har Språktidningen dessutom undersökt synen på engelskan som ett hot mot svenskan.

Trevlig läsning!

Anders Svensson är chefredaktör på Språktidningen.