Betydelsen av att vara indignerad

Text: Hedvig Weibull

Ordet indignation kommer från  latinets indignatio och betyder ’vrede orsakad av något som upplevs som en oförrätt eller ett övergrepp’. Indignation är vreden över en ovärdig behandling av människor. Det är en vrede som vill försvara rättvisan. Och det är en vrede som spridit sig över hela Europa det senaste året.

I dagarna är det ett år sedan rörelsen Los Indignados i Spanien fångade tv-kame­ror från all världens håll. Ett år senare rapporterar medierna återigen om hur hundratusentals spanska demonstranter tar till gatorna under samma paroll, för att protestera mot hur den ekonomiska krisen slår mot majoriteten.

I Frankrike blev Stéphane Hessels bok Indignez-vous från hösten 2010 närmast ett fenomen med miljontals sålda exemplar. Det är en bok som uppmanar oss att säga ifrån, att bli upprörda över, och protestera mot, de brott mot mänskliga rättigheter som pågår i västerlandet i dag.

I Grekland har missnöjet med sparpaketen redan övergått i upplopp och extremism.

Men i sverige är det inte dessa europeiska proteströrelser som har fått störst gensvar under året. Däremot har analyserna av den arabiska våren avlöst varandra och debatter och manifestationer har hållits nästan varje vecka.

När Occupy Wall Street-rörelsen började sprida sig över USA:s gränser, dröjde det inte länge förrän en svensk version dök upp: Occupy Stockholm. Rörelsens­ mål förblev dock ganska oklart.

Kanske har den europeiska indignationen förlorat något i översättningen till svenska i medierna. Kanske låter det svenska ordet lite ålderdomligt. Hur som helst är det inte lika vanligt på svenska som på latinska språk.

Inte heller är det lika starkt.

Som Wandrille Micaux, lektor i franska vid Stockholms universitet, uttrycker det: ”’Indignez-vous’ är den uppmaning som föregår ’Révoltez-vous’, revoltera!”

Slår man upp indignerad i Norstedts synonymordbok möts man av betydelsen ’harmsen’, som i sin tur jämförs med  substantivet ’förtret’. Det är ord som för associationerna vidare till kränkthet –  i sig ett ord som har diskuterats flitigt i Sverige på senare år. Inte minst efter att psykiatern David Eberhard diagnostiserat Sverige som de kränktas land.

Kanske är det lättare för svenska journalister att referera händelser på andra sidan Atlanten eller söder om Medelhavet.­ Möjligen vill man förenkla skeendena. Men ett tvivel kvarstår. Kan det vara så att vi är vana vid att alltid få nyheter medierade via engelskan, via tv-kanaler som den engelskspråkiga al-Jazira? Och att vi helt enkelt inte lyckas förstå och förmedla utvecklingen på vår kontinent lika väl när den sker på andra språk?

Om det är förklaringen – om det är språklig bekvämlighet som gjort att den europeiska indignationen inte har blivit hett stoff i den svenska offentligheten – så är bara det något att bli upprörd över.