Vårt hjärta kan vara poetiskt
Varför talas det i vissa sammanhang om vårt hjärta i singular trots att det syftar på flera personer?
Bild: Saga Bergebo
Fråga: I texten till schlagern ”Säg det i toner” hittar man följande: ”Ty säg det i toner, och inte i ord, vårt hjärta vill ha harmoni.” Det talas om ett hjärta, singularis, som de kallar för vårt hjärta.
I 1917 års översättning av Bibeln kan man läsa ”att om vårt hjärta fördömer oss, så är Gud större än vårt hjärta och vet allt”. Där talas det också om hjärta i singularis.
Jag tänker mig att det borde stå våra hjärtan. Vad syftar vårt hjärta på i dessa exempel? Är det ålderdomligt? I vilka sammanhang kan man skriva så?
Harry
Svar: Våra hjärtan är ungefär sex gånger vanligare än vårt hjärta i svenska texter. Det är alltså helt klart att pluralformen är vanligare och mera förväntad, men det finns också hundratals belägg på vårt hjärta.
Det kanske inte behöver ses som ålderdomligt utan snarare poetiskt eller högstämt: genom singularformen betonar man att vi i våra hjärtan känner så lika att det är som om vi alla har ett gemensamt. Det är också tydligt att det är en metaforisk användning av ordet hjärta, man syftar alltså inte på hjärtat som konkret organ.
När det gäller just sångtexter måste man därtill beakta rytmen: oftast går det inte att peta in en stavelse till utan att den blir lidande, och det är en förklaring till att man ofta ser oväntade former just i sångtexter och i annan bunden vers.