Tips på sommarläsning!

Här är fem läsvärda språkböcker – från översättning på djupet till språkliga kameleonter och kosmopoliter.

Text:

Bild: Gustaf Öhrnell Hjalmars

Sommaren innebär för mig ofta en efterlängtad möjlighet att äntligen läsa alla böcker som jag inte hunnit med på senaste månaderna. När det väl är dags för semester brukar det vara en ansenlig boktrave som väntar på mig. Jag brukar förstås inte hinna med allt jag hoppats på – men plockandet med böckerna i traven påminner mig om den förväntan jag hade när jag som knatte för första gången släpptes in i en lösgodisbutik där jag själv fick välja innehållet i min påse.

För dig som har utrymme för ytterligare någon bok i traven vill jag tipsa om fem språkböcker väl värda en plats i läshögen. Några är nyutkomna och finns i handeln – andra är mer av klassiker och hittas på antikvariat eller bibliotek.

1.Dolda gudar – en bok om allt som inte går förlorat i en översättning (Nirstedt litteratur 2021) tar sig författaren och översättaren Nils Håkanson an historiken bakom skönlitterära översättningar. Det är en fängslande berättelse kryddad med exempel från olika språkliga vägval. Han konstaterar att varje översättare faktiskt skapar sitt eget verk. För ett par år sedan publicerade Språktidningen ett utdrag ur boken som kan fungera som ett smakprov för dig som är nyfiken.

2. För 85 år sedan kom den första upplagan av språkvårdsklassikern Riktig svenska (Norstedts 1939 och senare). Det var Erik Wellander som på uppdrag av Svenska Akademien författade den första gedigna handledningen för skribenter. Den första upplagan är tjock – över 800 sidor – och svämmar nästan över av exempel på lyckat och misslyckat språkbruk. Jag rekommenderar därför den sista upplagan från 1973 som på drygt 300 sidor fokuserar mer på resonemangen bakom råden. Riktig svenska var en försäljningssuccé i årtionden. Den finns inte i handeln i dag men det brukar finnas gott om exemplar på bibliotek och antikvariat. Utöver Erik Wellanders formuleringsglädje ger den en inblick i diskussioner om rätt och fel i språket som till stor del fortsätter även i dag. I samband med att den sista upplagan fyllde 50 år skrev jag en artikel om bokens betydelse för svensk språkvård och synen på god svenska.

3. Införandet av språktester för medborgarskap och uppehållstillstånd har varit den mest omdiskuterade språkpolitiska frågan på senare år. I Kameleonter och kosmopoliter (Fri tanke 2023) diskuterar franskprofessorn Fanny Forsberg Lundell kopplingen mellan språk och integration och forskningen om språktester utifrån såväl egna rön som andras studier. I boken skildrar hon bland annat hur attityderna till huvudspråket i det nya hemlandet skiljer sig mellan svenskar som flyttar till Frankrike och fransmän som flyttar till Sverige. I det här avsnittet av Språktidningens podd samtalar Fanny Forsberg Lundell och jag om boken.

4. Språkprofessorn Olle Josephsons bok Språkpolitik (Morfem 2022) kom i ny upplaga för ett par år sedan. Här beskriver han språksituationen i dagens Sverige, språkvårdens utveckling och svenskans roll i samhället. Det här är boken för dig som är nyfiken på den språkliga infrastrukturen och samspelet mellan politik och språksamhälle. Här kan du läsa Olle Josephsons krönikor i Språktidningen.

5. Redan när Svenska Akademien grundades 1786 fastslogs det i stadgarna att en huvuduppgift var att utarbeta en ordbok. Det skulle dröja till julen 2023 innan Svenska Akademiens ordbok, SAOB, hade gått hela vägen från a till ö. I SAOB – en jubileumsbok (Svenska Akademien/Norstedts 2024) berättar olika skribenter om såväl arbetet med ordboken som personliga strövtåg i spalterna. Några särskilt läsvärda kapitel är Lars Svenssons genomgång av ordbokens tillkomst, Bodil Rosqvists diskussion om etymologier och betydelseutveckling samt Cecilia Bergmans oväntade perspektiv på ordet åsna (eller möjligen åsne). I slutspurten med bokstäverna ä och ö besökte jag ordboksredaktionen i Lund för ett reportage som du kan läsa här.

Boktips av ett annat slag får du av Susanna Karlsson i den här krönikan. Hon skriver om hur språket används inom science fiction och om hur det främmande inom skönlitteraturen kan bli en spegel för oss själva som människor.

Hela sommaren hittar du som vanligt alltid ett nytt ordkviss på Språktidningens webb på fredagar. Emellanåt publicerar vi dessutom extra kviss om allt från ord i våra grannspråk till rekommenderade stavningar och böjningsformer. Här hittar du Språktidningens kviss.