”Sverige kan RÄDDA arameiskan”
Assad Sauma är författare, översättare och forskare i semitiska språk vid Uppsala universitet. Han är också professor vid St.Ephrem ecumenical research institute i Indien.
Arameiska har talats i Mellanöstern sedan 1000-talet f.Kr. Men syrologen Assad Sauma tror att språket kommer att dö ut om ingenting görs.
– Arameiskan har varit förföljd eller förbjuden, och de arameisktalande minoriteterna är spridda över flera länder. För att ett språk ska överleva måste dess talare bo nära varandra och använda språket i sin vardag.
De huvudsakligen kristna talargrupperna i Mellanöstern hotas av både nationalism och islamism, menar Assad Sauma. Samtidigt har deras eget intresse för språket minskat eftersom det inte ger jobb eller försörjning.
Därför menar han att Sverige, som är hemvist för mer än en tiondel av världens arameisktalande, är den plats som har bäst förutsättningar för att bevara arameiskan – inte minst tack vare modersmålsundervisningen.
– Många föräldrar här är väldigt engagerade. De vill att deras barn ska få den möjlighet att läsa språket som de själva inte fick i sina hemländer.
Själv har han drivit frågan att Sverige ska inrätta ett institut för arameiskans bevarande.
Men han skulle också vilja att arameiskan fick status som nationellt minoritetsspråk i Sverige och att det bildades fler friskolor med undervisning i arameiska, som Edessaskolan i Norsborg i södra Stockholm.
– Om det finns många sådana skolor, i och utanför Sverige, får den unga generationen goda möjligheter att föra språket vidare.
6 fakta om arameiska
Arameiska anses ha varit Jesus modersmål. I dag finns 100 000 talare i Sverige.
Antal talare: Omkring 800 000 modersmålstalare, varav 100 000 i Sverige. Arameiska talas av mindre grupper i bland annat Irak – där det är erkänt som minoritetsspråk – Syrien och Turkiet samt av en relativt stor diaspora. Språket används även vid kristna och judiska gudstjänster. I likhet med hebreiskan och arabiskan tillhör arameiskan den semitiska språkfamiljen.
Historia: Under årtusendet f.Kr. togs arameiskan, som ursprungligen talades av araméerna i Syrien och Mesopotamien, över som skriftspråk av Babylon och det första persiska imperiet. Det ledde till att språket blev gemensamt språk i Mellanöstern. Delar av Gamla testamentet är skrivna på arameiska och språket anses även ha varit Jesus modersmål.
Dialekter: Bland tidiga kristna i Edessa i nuvarande Urfa i södra Turkiet utvecklades klassisk syriska, som fortfarande används som skrift- och kyrkospråk. Dagens dialekter delas in i tre grupper: öst-, mellan- och västnyarameiska. Dessa är inte inbördes begripliga, men den som har lärt sig klassisk syriska förstår åtminstone en del av samtliga dialekter.
Grammatik: Liksom i andra semitiska språk är orden uppbyggda kring konsonanter, som anger en grundbetydelse. Roten ”k-t-b” används till exempel för att bilda ord som har med skrivande att göra, som ktab, ’han skrev’, ktibta, ’skrift’ och maktbana, ’historiker’. Satserna inleds vanligen med ett verb. Detta kan bara ha två tempus: avslutad eller oavslutad handling.
Alfabet: Både klassisk syriska och nyarameiska använder syrisk skrift, som skrivs från höger till vänster. De 22 bokstäverna är huvudsakligen konsonanter, medan vokalljud anges med diakritiska tecken ovanför eller under bokstäverna. Alfabetet härrör från den äldre arameiska skriften, som även har gett upphov till de hebreiska och arabiska alfabeten.
Liten ordlista:
- ”shlomo”/ ”fush bashlomo” = ’fred’/’var i fred’ – motsvarar svenskans ’hej’/’hej då’
- ”abba” = ’fader’, därav svenskans ’abbot’ – ett av flera arameiska lånord som har kommit in i svenskan via grekiskan
- ”data” = ’dator’ – arameiskan saknar etablerade termer för vissa moderna företeelser och kan då låna ord från svenskan
- ”majo och shemsho johbin haje” = ’vatten och sol ger liv’
