”Språket har aldrig varit så viktigt som nu”

Med totalt omkring 127 000 ord växer den nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista, SAOL, med ungefär en centimeter i tryckt format. Här finns ungefär 2 800 nykomlingar samtidigt som runt 1 500 ord har strukits. Men både när det gäller tillskott och utgallringar är antalet avsevärt lägre än vanligt.

– Vi har framför allt jobbat med dom tekniska delarna, att framtidssäkra databasen och så vidare. Hur många ord man än tar med så är det ändå bara ett urval av alla möjliga ord. Och då har vi i vissa fall hellre tagit med ord som skapar svårigheter att stava eller böja. Det finns mer arbete än bara ord ut och ord in men dom är nog inte lika synliga utåt. Men nu är nog max nått för själva det fysiska omfånget, säger Louise Holmer, huvudredaktör för SAOL.

Bland debutanterna i ordlistan finns både ord som är nya och gamla i svenskan. Förhållandevis färska är till exempel cykelkök, umarell och wifi. Andra – som heila, yes och gazpacho – har använts i årtionden utan att tidigare ha plockats upp i SAOL. Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare, anser att många av nytillskotten speglar samhällsutvecklingen.

– Det är roligt med dom nya orden. Man ser ju ändå hur samhället rör sig och hur nya saker kommer in. Många av orden pekar på en miljömedvetenhet som inte har funnits tidigare som växtbaserad, insektshotell och ekocid som inte riktigt är en modern uppfinning. Människor har alltid varit jätteduktiga på att ta död på naturen. Men nu talar man ändå om det, säger han.

Den nya upplagan är den femtonde sedan den allra första utkom 1874. Den finns nu i handeln som tryckt bok. Men nya SAOL finns även som kostnadsfri app och på webbplatsen svenska.se.

– Det här är ett sätt att tillgängliggöra språket, säger Mats Malm.

I upplaga efter upplaga har SAOL ratat stavningen schysst trots att den sedan 1980-talet varit betydligt vanligare än sjyst och schyst – stavningarna som språkvården godtagit jämte juste. Sjyst rekommenderades i första hand eftersom varianten schyst skulle kunna leda någon att tro att det rörde sig om ett tyskt lån. Och dubbelteckning av s skulle antyda att grundformen var sjyss.

Nu listas för första gången schysst i SAOL. Trots att den är dominerande i bruket får den dock finna sig i att samsas med sjyst och schyst.

– Det har ju varit en klassisk språkvårdsfråga. Men när man jämför bruket så har stavningen med två s gått om så väldigt att dom andra nästan inte är mätbara bredvid. Då är det också märkligt att motarbeta det, säger Louise Holmer.

När det gäller komparation av vissa adjektiv rättar sig SAOL däremot inte efter bruket. Långa adjektiv som jämställd och funktionell kompareras i regel med mer och mest. Men SAOL förordar komparation med ändelser som i jämställdare och funktionellast. Louise Holmer är medveten om att bland annat Språkrådet ofta lutar åt att i stället komparera med mer och mest.

– Bruket är varierande och jag skulle säga att det snarast är en rekommendation. Det betyder inte att man måste komparera med jämställdare och jämställdast men formerna finns ju absolut i skrift men sedan står det skribenten fritt att välja mer och mest, säger hon.

Den senaste upplagan av Svensk ordbok från 2021 publicerades bara digitalt. Likadant blir det med revideringen av Svenska Akademiens ordbok som nu pågår.  Men SAOL ges alltså alltjämt ut i tryckt form.

– Jag tycker att det är roligt att den här traditionen med tryckta ordböcker fortsätter, säger Louise Holmer.

Mats Malm ser en viss symbolik i att just SAOL fortsätter att ges ut även som bok. En ordlista är också ett verktyg för att navigera i samtiden och i samhällsdebatten.

– Språket har aldrig varit så viktigt som nu. Det förekommer mer och mer språk – och mer och mer av språket är grundfalskt, manipulation, falska nyheter och allt sådant där. Nu om någonsin är det verkligen viktigt att så många som möjligt kan granska och förhålla sig till språkliga utsagor på ett väldigt balanserat och kritiskt sätt.

Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.