Spädbarn zoomar in på språkljud
Redan vid fyra månader lär sig spädbarn hur det går till att uttala olika ljud i språket. Strax därpå riktar barnen in sig på ljuden som hörs mest i språk som används i hemmet.
Spädbarn är som små detektiver som ständigt pusslar ihop ledtrådar om världen runtomkring. Om du någon gång har lagt märke till att ett spädbarn stirrar på dig när du talar så beror det på att barnet snappar upp mer än bara ljud. Barn lär sig också hur dessa ljud produceras.
Vår senaste studie visar hur den här fantastiska processen börjar så tidigt som vid fyra månaders ålder – något som utmanar den gamla uppfattningen om att barn lär sig dessa mönster efter att ha ställt in sig på sitt modersmål mellan sex och tolv månaders ålder. Detta ger oss dessutom tidigare möjligheter att hjälpa barn som annars kan befinna sig i riskzonen för tal- eller språkförseningar.
Redan vid ett års ålder finjusterar barn sina öron till ljuden i modersmålet i en process som kallas perceptiv inställning. Det är som om deras hjärnor går igenom ett smörgåsbord av ljud för att fokusera på ljuden som betyder mest.
Men under deras sex första månader kan spädbarn skilja på ljud från språk som barnen aldrig tidigare ens har hört. Barn kan till exempel urskilja vissa nyanser i hindi som är en utmaning för vuxna engelsktalande eller identifiera unika toner i mandarin trots att barnen växer upp i engelskspråkiga hem.
Den här otroliga förmågan varar inte för evigt. Mellan sex och tolv månaders ålder börjar spädbarn alltså snäva in fokus till ljuden som hörs oftast. När det gäller vokaler börjar den här finjusteringen redan vid ungefär sex månaders ålder medan konsonanter kommer efter närmare tio månader.
Barnen zoomar alltså in på språkljud som har betydelse, som skillnaden mellan r och l, och förlorar samtidigt känsligheten för ljud som inte hörs regelbundet.
”Även om du inte förstår orden så kanske du lägger märke till hur talarens läppar eller tunga rör sig”
Hittills har forskare trott att den här insnävningsprocessen var nödvändig för att barn skulle börja lära sig mer komplexa språkfärdigheter, som att räkna ut att b i bi och d i di skiljer sig åt eftersom det ena ljudet uttalas med läpparna och det andra med tungspetsen.
Men vår studie visar att spädbarn redan vid fyra månaders ålder lär sig hur ljud skapas rent fysiskt långt innan insnävningen börjar.
Här är ett exempel för att illustrera hur det går till. Föreställ dig att du lyssnar på någon som talar ett språk som du inte kan. Även om du inte förstår orden så kanske du lägger märke till hur talarens läppar eller tunga rör sig för att producera ljud. Även spädbarn kan göra detta vid fyra månaders ålder.
För att visa hur det här fungerar genomförde vi ett experiment med 34 barn i åldern fyra till sex månader där föräldrarna gett samtycke till deltagande. Vi skapade ett slags spel som gick ut på att matcha språkliga mönster med hjälp av två påhittade minispråk.
Ett språk hade läppljud motsvarande engelskans b och v medan det andra hade tungspetsljud som d och z. Varje ord, som bivawo eller dizalo, parades ihop med en teckning – en manet för läppord och en krabba för tungspetsord. En inläsning av ett ord spelades upp samtidigt som bilden som vi parat ihop det med visades.
Varför använde vi oss då av teckningar? För att spädbarn inte riktigt kan berätta om sina tankar men däremot kan forma associationer i sina hjärnor. Dessa bilder hjälpte oss att se om barnen kunde koppla ihop varje minispråk till rätt bild.
Efter att barnen lärt sig dessa minispråk och deras bildpar såg vi till att vända upp och ned på förutsättningarna. I stället för att lyssna på orden fick barnen titta på ljudlösa videor på en persons ansikte som uttalade nya ord från samma minispråk.
I vissa videor matchade ansiktet teckningen barnen lärt sig tidigare. I andra videor fanns ingen sådan matchning. Därefter mätte vi hur länge barnen tittade på videorna – en vanlig metod som forskare använder för att se vad som fångar deras uppmärksamhet. Barn tenderar att titta längre på saker som överraskar eller intresserar och kortare på saker som är bekanta – vilket hjälper oss att förstå hur barn bearbetar och känner igen olika företeelser.
Resultaten var tydliga. Barnen tittade betydligt längre på videorna där ansiktet matchade vad som lärts in. Det här visade att barnen inte bara lyssnade passivt tidigare utan aktivt lärde sig minispråkens regler och kopplade den kunskapen till det nya som barnen såg.
Barn kan vid fyra månaders ålder helt enkelt koppla ihop ljud och bild. Den här tidiga förmågan att upptäcka mönster för hur ljud produceras är förutsättningen för senare språkinlärning. Det är som att deras hjärnor redan lägger grunden för att uttala barnens första ord.
”Barn börjar lista ut mönster vid fyra månaders ålder”
Den här upptäckten förändrar vad vi tidigare trodde oss veta om spädbarns tidiga språkinlärning. Våra rön tyder på att barn börjar lista ut mönster vid fyra månaders ålder – långt innan den perceptiva inställningen till deras modersmåls ljud som börjar mellan sex och tolv månaders ålder. Det här skapar nya och spännande möjligheter att hjälpa barn som annars skulle behöva kämpa med tal eller språk. Om vi kan hjälpa till tidigare kan det göra stor skillnad.
Dessa fynd väcker också en rad intressanta frågor. Kan spädbarn till exempel lära sig andra olikheter som skillnaden mellan den tonande konsonanten b och den tonlösa konsonanten p så tidigt som vid fyra månaders ålder? Hur påverkas den här förmågan av att växa upp i ett tvåspråkigt hem? Kan spädbarn använda den här färdigheten för att lära sig mönster i helt nya språk?
Genom att undersöka dessa frågor kommer vi fortsätta avslöja på vilka fantastiska sätt som spädbarns hjärnor förbereder sig för en av människans mest komplicerade förmågor: språk.
Eylem Altuntas är postdoktor i spädbarns språkutveckling vid Western Sydney university, Australien.
Artikeln är tidigare publicerad i The Conversation.
Översättning: Anders Svensson
Spädbarn är som små detektiver som ständigt pusslar ihop ledtrådar om världen runtomkring. Om du någon gång har lagt märke till att ett spädbarn stirrar på dig när du talar så beror det på att barnet snappar upp mer än bara ljud. Barn lär sig också hur dessa ljud produceras.
Vår senaste studie visar hur den här fantastiska processen börjar så tidigt som vid fyra månaders ålder – något som utmanar den gamla uppfattningen om att barn lär sig dessa mönster efter att ha ställt in sig på sitt modersmål mellan sex och tolv månaders ålder. Detta ger oss dessutom tidigare möjligheter att hjälpa barn som annars kan befinna sig i riskzonen för tal- eller språkförseningar.
Redan vid ett års ålder finjusterar barn sina öron till ljuden i modersmålet i en process som kallas perceptiv inställning. Det är som om deras hjärnor går igenom ett smörgåsbord av ljud för att fokusera på ljuden som betyder mest.
Men under deras sex första månader kan spädbarn skilja på ljud från språk som barnen aldrig tidigare ens har hört. Barn kan till exempel urskilja vissa nyanser i hindi som är en utmaning för vuxna engelsktalande eller identifiera unika toner i mandarin trots att barnen växer upp i engelskspråkiga hem.
Den här otroliga förmågan varar inte för evigt. Mellan sex och tolv månaders ålder börjar spädbarn alltså snäva in fokus till ljuden som hörs oftast. När det gäller vokaler börjar den här finjusteringen redan vid ungefär sex månaders ålder medan konsonanter kommer efter närmare tio månader.
Barnen zoomar alltså in på språkljud som har betydelse, som skillnaden mellan r och l, och förlorar samtidigt känsligheten för ljud som inte hörs regelbundet.
”Även om du inte förstår orden så kanske du lägger märke till hur talarens läppar eller tunga rör sig”
Hittills har forskare trott att den här insnävningsprocessen var nödvändig för att barn skulle börja lära sig mer komplexa språkfärdigheter, som att räkna ut att b i bi och d i di skiljer sig åt eftersom det ena ljudet uttalas med läpparna och det andra med tungspetsen.
Men vår studie visar att spädbarn redan vid fyra månaders ålder lär sig hur ljud skapas rent fysiskt långt innan insnävningen börjar.
Här är ett exempel för att illustrera hur det går till. Föreställ dig att du lyssnar på någon som talar ett språk som du inte kan. Även om du inte förstår orden så kanske du lägger märke till hur talarens läppar eller tunga rör sig för att producera ljud. Även spädbarn kan göra detta vid fyra månaders ålder.
För att visa hur det här fungerar genomförde vi ett experiment med 34 barn i åldern fyra till sex månader där föräldrarna gett samtycke till deltagande. Vi skapade ett slags spel som gick ut på att matcha språkliga mönster med hjälp av två påhittade minispråk.
Ett språk hade läppljud motsvarande engelskans b och v medan det andra hade tungspetsljud som d och z. Varje ord, som bivawo eller dizalo, parades ihop med en teckning – en manet för läppord och en krabba för tungspetsord. En inläsning av ett ord spelades upp samtidigt som bilden som vi parat ihop det med visades.
Varför använde vi oss då av teckningar? För att spädbarn inte riktigt kan berätta om sina tankar men däremot kan forma associationer i sina hjärnor. Dessa bilder hjälpte oss att se om barnen kunde koppla ihop varje minispråk till rätt bild.
Efter att barnen lärt sig dessa minispråk och deras bildpar såg vi till att vända upp och ned på förutsättningarna. I stället för att lyssna på orden fick barnen titta på ljudlösa videor på en persons ansikte som uttalade nya ord från samma minispråk.
I vissa videor matchade ansiktet teckningen barnen lärt sig tidigare. I andra videor fanns ingen sådan matchning. Därefter mätte vi hur länge barnen tittade på videorna – en vanlig metod som forskare använder för att se vad som fångar deras uppmärksamhet. Barn tenderar att titta längre på saker som överraskar eller intresserar och kortare på saker som är bekanta – vilket hjälper oss att förstå hur barn bearbetar och känner igen olika företeelser.
Resultaten var tydliga. Barnen tittade betydligt längre på videorna där ansiktet matchade vad som lärts in. Det här visade att barnen inte bara lyssnade passivt tidigare utan aktivt lärde sig minispråkens regler och kopplade den kunskapen till det nya som barnen såg.
Barn kan vid fyra månaders ålder helt enkelt koppla ihop ljud och bild. Den här tidiga förmågan att upptäcka mönster för hur ljud produceras är förutsättningen för senare språkinlärning. Det är som att deras hjärnor redan lägger grunden för att uttala barnens första ord.
”Barn börjar lista ut mönster vid fyra månaders ålder”
Den här upptäckten förändrar vad vi tidigare trodde oss veta om spädbarns tidiga språkinlärning. Våra rön tyder på att barn börjar lista ut mönster vid fyra månaders ålder – långt innan den perceptiva inställningen till deras modersmåls ljud som börjar mellan sex och tolv månaders ålder. Det här skapar nya och spännande möjligheter att hjälpa barn som annars skulle behöva kämpa med tal eller språk. Om vi kan hjälpa till tidigare kan det göra stor skillnad.
Dessa fynd väcker också en rad intressanta frågor. Kan spädbarn till exempel lära sig andra olikheter som skillnaden mellan den tonande konsonanten b och den tonlösa konsonanten p så tidigt som vid fyra månaders ålder? Hur påverkas den här förmågan av att växa upp i ett tvåspråkigt hem? Kan spädbarn använda den här färdigheten för att lära sig mönster i helt nya språk?
Genom att undersöka dessa frågor kommer vi fortsätta avslöja på vilka fantastiska sätt som spädbarns hjärnor förbereder sig för en av människans mest komplicerade förmågor: språk.
Eylem Altuntas är postdoktor i spädbarns språkutveckling vid Western Sydney university, Australien.
Artikeln är tidigare publicerad i The Conversation.
Översättning: Anders Svensson
