Slutkrigat på två korvfronter
Vi presenterar ett antal språkhändelser hämtade ur senaste veckornas nyhetsflöde.
20 februari:
Regeringen presenterar i samarbete med bland annat flera stora förlag, mediebolag, forskningsinstitut och intresseorganisationer en satsning på en svensk språkmodell. Den ska tas fram med hjälp av högkvalitativa träningsdata från till exempel litteratur och medietexter samtidigt som upphovsrätten respekteras. Språkmodellen ska utformas med hänsyn till svenska värderingar och rättsstatens principer samt även vara språkligt exakt och behärska svenskans olika nyanser.
Obligatorisk språkscreening kan bli verklighet för att tidigt upptäcka bristande kunskaper i svenska hos små barn. Regeringen vill nu utreda hur ett stödsystem skulle kunna utformas inom ramarna för barnhälsovården. Socialminister Jakob Forssmed säger i ett pressmeddelande att åtgärder är nödvändiga för att alla tidigt ska lära sig svenska: ”Svenska språket är nyckeln till att kunna ta del av undervisning, få vänner och på sikt etablera sig i arbets- och samhällslivet. Ändå börjar många barn förskolan och skolan utan tillräckliga kunskaper i svenska. Det innebär ett tidigt utanförskap.”
”Jag tycker att det är en anakronism att danskan fortfarande har något slags särställning i det isländska skolsystemet”, säger Fróði Jakobsen, biträdande rektor på Fellaskóli i Reykjavík, i Morgunblaðið. Trots att danska är obligatoriskt som andra främmande språk efter engelska är det få elever som lär sig behärska eller vill använda språket – något som han förklarar med att det danska uttalet är svårt att få till. På Fellaskóli finns dessutom många elever som inte har isländska som förstaspråk och som därför har ett ännu större avstånd till danskan. Därför vill han prioritera undervisningen i isländska och lägga mindre resurser på danskan.
21 februari:
Gina uttalat med j-ljud i stället för hårt g. Det uttalet har Gina Dirawi – en av programledarna för Melodifestivalen – tröttnat på och sjunger därför om det i en mellanakt i den fjärde deltävlingen. ”Jag tror inte du förstår hur illa det är. Jag får alltid frågan ’är det Jina eller Gina?’ av vänner, av kollegor, av min tandläkare, hela tiden”, säger hon till Aftonbladet.
23 februari:
Året var 1892 när den blivande kungen George V – som då var hertig av York – instiftade galopptävlingen Duke of York stakes. Men nu går namnet i graven. Skälet är den tidigare prins Andrews kopplingar till Jeffrey Epstein. Det nya namnet blir Minster stakes.
Granskningnämnden för radio och tv fäller Rapport i SVT som i september 2025 talade om illegala migranter i ett inslag om demonstrationer utanför ett hotell där asylsökande bodde. Anmälaren ansåg att formuleringen pekade ut personerna som brottsliga. SVT svarade att personerna utifrån brittisk lag tagit sig in i landet på ett otillåtet sätt och att syftet inte var att beskriva någon som en brottsling. Det var dock inte tillräckligt för majoriteten i nämnden som alltså valde att fälla inslaget: ”Denna benämning var enligt nämndens mening både missvisande i strid med kravet på saklighet och värderande i strid med kravet på opartiskhet.”
25 februari:
I Mellanöstern är Jihad ett vanligt förnamn. Men i Sverige anser Skatteverket att det kan skapa obehag och godkänns därför inte. Skälet är att Jihad – som ursprungligen betyder ’kamp; strävan’ – kan förknippas med våldsbejakande islamism. Trots att Skatteverkets rättsliga vägledning säger att namnet inte ska tillåtas har det enligt P4 Malmöhus givits till sex nyfödda sedan 2021. ”De som har gjort prövningen har känt igen det som ett förnamn helt enkelt. De har inte tänkt på att det finns något annat det kan förknippas med”, säger Ida Pavljuk, handläggare på Skatteverket, till P4 Malmöhus.
27 februari:
Den danske ordbog uppdateras genom att ytterligare 10 000 ord kompletteras med ord i närheten – alltså ord som har ungefär samma betydelse som det aktuella uppslagsordet. Den som slår upp blå får till exempel förslag på nyanser av blått som indigo och kongeblå.
Besparingen kan bli upp till 127 miljoner norska kronor. Det hävdar norska kommunernas samarbetsorganisation KS som i samarbete med Digi Vestland och flera kommuner utvecklat gemensamma texter på klarspråk rörande barnskyddsfrågor. Gemensamma texter innebär att kommunerna inte behöver formulera eller uppdatera egna texter vid varje lagändring eller liknande. Dessutom anser KS att texterna på klarspråk ger andra fördelar som ökad rättssäkerhet, förbättrat förtroende och bättre kvalitet på servicen.
28 februari:
Ubmeje invigs officiellt som umesamiskt namn på Umeå under en ceremoni på Rådhustorget. I det första skedet blir bland annat flera vägskyltar vid infarterna tvåspråkiga.
5 mars:
Korv, nuggets och burgare får fortfarande användas om vegetariska och veganska produkter eftersom dessa betraktas som generiska former. Men efter en preliminär överenskommelse mellan EU-parlamentet och EU-kommissionen införs ett förbud mot att använda totalt 31 benämningar som stek, kyckling och bacon på livsmedel som anses direkt kopplade till olika djur och kroppsdelar men som inte innehåller animalier. Undantag ska göras för redan etablerade benämningar som bifftomat. För att det nya regelverket ska träda i kraft krävs bland annat klartecken från ministerrådet.
Isländska språkets ställning var ämnet för en särskild debatt i alltinget, den isländska riksdagen. Många ledamöter som deltog i debatten diskuterade engelskans utbredning inom bland annat servicesektorn eftersom många som jobbar med turism – Islands viktigaste näring – är inflyttade från andra länder som talar lite eller ingen isländska. Flera tog upp behovet av att erbjuda inflyttade bättre undervisning i isländska. Jón Gnarr, alltingsledamot för Renässans, ansåg samtidigt att det vore orealistiskt att tro att alla som är verksamma inom turismsektorn ska lära sig isländska: ”Vi behöver vara realistiska när vi ser på språket – inte som något slags trosbekännelse utan snarare som ett verktyg som vi använder dagligen, inte bara för att det är moraliskt gott att använda det utan snarare på grund av att det är nyttigt.”
9 mars:
Underliga betoningar och konstiga pauser. Klagomålen på utropen i tunnelbanan i Stockholm är många. En av alla som är kritiska är Johanna Hermann Lundberg – rösten bakom Elin som används på C30-tågen som togs i drift 2020. ”Det stör mig när jag säger fel och att det heller inte tas om hand”, säger hon till SVT Stockholm. Förklaringen till att vissa uttal låter märkliga är att det är nya och gamla inspelningar som klipps ihop. Men att göra nya inläsningar skulle enligt trafikförvaltningen bli för dyrt.
Vör blir namnet på det nya resecentrumet i hamnen i Reykjavík. Hamnbolaget Faxaflóahafnir fick totalt in 6 025 förslag från 3 384 personer. Vör var det tredje populäraste förslaget med 115 nomineringar. ”Vör är ett vackert och traditionsrikt ord ur den isländska kulturen som en ny generation nu får lära känna. Ordet betyder båtars landningsplats, Vör är även visdomens och aktsamhetens gudinna i den nordiska mytologin”, säger Vigdís Hafliðadóttir – konstnär och ordförande i namnjuryn – i ett pressmeddelande.
Parallellspråkighet i teorin men engelska i praktiken. Så tillämpas ofta Köpenhamns universitets språkpolicy. Det hävdar Peter Harder, Anne Holmen och Frans Gregersen – alla tre tidigare professorer vid universitetet – i en debattartikel i Uniavisen. Kunskaper i engelska är visserligen viktiga och det är inte rimligt att kräva att forskare som bara stannar några få år i landet ska lära sig danska. Men det är ändå viktigt att främja danskan på universitetet: ”Men vi skal ikke risikere at blive en engelsksproget ø midt i et dansksproget samfund.”
10 mars:
En ekonom som var anställd på ett företag i Leeds tilldöms ett skadestånd på 23 000 pund av en arbetsrättslig domstol. Under en längre tid kallades kvinnan gång på gång potato, ’potatis’, med irländsk accent av en person i ledande ställning. Kvinnan – som kommer från Irland – blev efter flera månader så påverkad av tillmälet att hon blev sjukskriven. Rätten ansåg att kvinnan utsattes för ett förnedrande beteende under längre tid och därför har rätt till skadestånd. Företagaren avfärdade hela processen som nonsens. Det rapporterar BBC.
11 mars:
2007 började den australiska designern Katie Perry sälja kläder under sitt eget namn. Hon registrerade det också som ett varumärke. Men 2009 kontaktades hon av artisten Katy Perrys advokater som krävde att hon slutade använda varumärket Katie Perry. Skälet var enligt artistens representanter att kunder skulle kunna vilseledas och tro att plaggen hade något med Katy Perry att göra. Efter en mångårig rättslig process nådde tvisten till sist Australiens högsta domstol som gick på Katie Perrys linje. Hon kan alltså fortsätta använda sitt eget namn som varumärke.
16 mars:
Särskrivningsbråket mellan Mariaplans korvkiosk i Göteborg och Skeppsbro bageris korvkiosk i Stockholm är över. När Skeppsbro bageri började sälja korv i somras var skylten KORV KIOSK närmast identisk med den som Mariaplans korvkiosk använt i årtionden. ”Vi plankade en snygg skylt”, säger ägaren Fredrik Ekman till P4 Stockholm om greppet. Men nu har korvkiosken i Stockholm bommat igen för gott. ”Vi har särskrivning här nere, och det har varit mycket diskussion om särskrivningen, men då har ju den blivit någonting för Göteborg och att man plagierar den var väl inte jättepopulärt”, säger Maria Rothermel, som arbetat på Mariaplans korvkiosk i 26 år, till P4 Stockholm.
”Vad tror du?” undrade programledaren Rosa Kettumäki på finska när hon i Yle intervjuade Finlands tidigare president Sauli Niinistö om kriget i Ukraina. Principen är att dua alla gäster utom den sittande presidenten. Men att dua i stället för att nia väckte starka reaktioner. Vissa tittare ansåg enligt Sveriges Radio att Yle försökte utradera klasskillnader och ta efter svenska tilltalsnormer. Sauli Niinistö ska dock på förhand ha informerats om och accepterat att han skulle bli duad under intervjun.
18 mars:
Kommunalvalet i den franska staden Arcis-sur-Aube med drygt 2 700 invånare har fått oväntad internationell uppmärksamhet. Plötsligt verkar världen ha fått upp ögonen för att den sittande borgmästaren Charles Hittler siktar på omval. ”Det har blivit helt galet. … Hela mitt liv har det ibland skämtats om mitt namn. Ibland ritade människor mustascher på mina valplakat. Det var aldrig en stor grej”, säger han till BBC. Efternamnet har sina rötter i Alsace nära gränsen mot Tyskland. Efter andra världskriget var det många som uppmanade familjen att byta namn men så blev det inte. Processen skulle ha blivit både dyr och krånglig. ”När du väl är känd så spelar namnet inte så stor roll. Människor ser bara till personen bakom namnet”, säger Charles Hittler till BBC.
19 mars:
”Plans are worthless, but planning is everything”, svarade Islands finansminister Daði Már Kristófersson på en fråga om styrräntan. Men talmannen Þórunn Sveinbjarnardóttir reagerade direkt och anmärkte på att lagen föreskriver att isländska är det språk som ska användas i alltinget – den isländska riksdagen – och bad honom översätta. ”Plön eru gagnslaus, að plana er allt”, blev hans spontana översättning men Daði Már Kristófersson ansåg ändå att citatet som han lånat av Dwight D. Eisenhower, tidigare president i USA, lät bättre på engelska.
24 mars:
Erling Braut Haaland – stjärna i Manchester City och det norska herrlandslaget i fotboll – har för 1,3 miljoner norska kronor köpt en sällsynt utgåva av Snorri Sturlusons kungasagor från 1594. Boken har han donerat till hemkommunen Time där den ska visas upp på biblioteket. Samtidigt tar han i samarbete med kommunens skolor initiativ till en läsutmaning som inleds hösten 2026. ”Jag lever min dröm, men den är tyvärr för ett fåtal. Jag har sett hur böcker ger många fler möjlighet att drömma och att leva ut sina drömmar”, säger Erling Braut Haaland i ett pressmeddelande.
FKA Twigs – artistnamn för Tahliah Barnett – har drygt tre miljoner lyssnare i månaden på Spotify. The Twigs har 25 lyssnare. Nu vidtar FKA Twigs juridiska åtgärder mot syskonduon The Twigs som sedan 2013 gång på gång försökt hindra henne från att använda namnet trots att det är registrerat som varumärke. Då ska duon ha erbjudits 15 000 dollar – ett erbjudande som syskonen tackade nej till för att i stället kräva sjusiffriga belopp. Enligt The Twigs är risken för förväxling mellan artisterna uppenbar. Nu går alltså FKA Twigs enligt NME till motangrepp och hävdar bland annat att förväxlingsrisken är obefintlig eftersom hon och syskonduon bland annat befinner sig i ”helt olika kommersiella ekosystem”.
25 mars:
Korpus är 2025 års tecken i Norge. Valet har gjorts av Språkrådet, Norges døveforbund och Norges døveforbunds ungdom. Under 2025 lanserades den första korpusen för norskt teckenspråk.
En isländsk språkmodell är nödvändig för framtiden – inte bara för det isländska språket utan för fortsatt nationell självständighet. Det skriver Islands kulturminister Logi Einarsson i en debattartikel i Vísir. Förberedelserna för en språkmodell av högsta internationella snitt har påbörjats för att bland annat ”ge det isländska språket första klassens stöd samtidigt som den respekterar våra värderingar, lagar och kultur”.
Parlör för en humanist-ingenjör släpps av Kungliga tekniska högskolan. Syftet med parlören är att förklara ord som används på olika sätt i ”humanistiska” och ”ingenjörska” och skapa ökad förståelse mellan olika fält. I den första volymen diskuteras bland annat språk, begrepp och konstruktion.
26 mars:
Doomscrolling (’domedagsskrollande’), tradwife (’(gift) kvinna som förespråkar traditionella könsroller’), jelly (’avundsjuk’) och to touch grass (’att komma i kontakt med verkligheten’) är några av nykomlingarna i den senaste uppdateringen av Oxford English dictionary.
Bjørnetjenesten är namnet på en ny språkpodd från danska tidningen Politiken. I podden diskuterar Marianne Rathje, forskare vid Dansk sprognævn, och Søren Korsholm, journalist på Politiken, olika språkfrågor ur ett generationsperspektiv. Det första avsnittet handlar om bruket av emojier.
Det är mycket eller ganska vanligt att 69 procent av barnen i förskolan använder engelska ord och uttryck. Bara 3 procent svarar att det aldrig händer medan 28 procent uppger att det sker sällan. Det visar en enkät utförd av tidningen Förskolan som besvarades av 1 106 förskollärare.
28 mars:
Två svenskfödda elever placerades i svenska som andraspråk på en skola i Uddevalla. Enligt föräldrarna rörde det sig om etnisk diskriminering eftersom båda eleverna talade svenska flytande. Föräldrarna har nu anmält skolan till Diskrimineringsombudsmannen. Kommunen har ändrat beslutet och eleverna deltar nu i undervisning i ämnet svenska. Det rapporterar P4 Väst.
29 mars:
Den som läser till en kandidatexamen i sociologi vid ett norskt lärosäte kan räkna med att 72 procent av kurslitteraturen under utbildningens två första år är på engelska. I ämnet informatik är andelen engelska närmare 90 procent och i fysik nästan 80 procent. Men för att utbildningen ska vara relevant för norska förhållanden krävs att den är parallellspråklig och att det även finns texter på norskt fackspråk. Det skriver Åse Wetås, chef för Språkrådet i Norge, och Sigve Næss Røtvold, ordförande för Norsk studentorganisasjon, i en debattartikel i Nationen.
30 mars:
Liiiidingö nästa! Så skulle det kunna låta i kollektivtrafiken om Centerpartiet i Stockholms stad får gehör för en motion om att låta lokala profiler ropa ut stationsnamnen. Tanken är att medborgarna ska rösta fram fyra eller fem lokala röster som ”bär spår av Stockholms lokala dialekter och uttryck”. Som exempel i motionen nämns Ekensnack i södra Stockholm och Lidingödialekt på Lidingöbanan. ”Man ska vara stolt över sin hembygd, säger Jonas Naddebo, distriktsordförande för Centerpartiet i Stockholms stad”, till SVT Stockholm.
31 mars:
Effektavgifter och effekttariffer var orden som användes när regeringen lanserade en ny prismodell för elkonsumtion. Nu har regeringen pausat kravet. Men Anders Hjärpe, vd för Svensk solenergi, och Lars Jonung, professor emeritus i ekonomi, skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter att språkbruket kan ha fällt förändringen: ”På en ytlig nivå kan ordvalen låta neutrala. Men ordet avgift signalerar en ny kostnad och tariff låter teknokratiskt och svårtytt. Ingen av dem beskriver vad reformen egentligen gör: att göra det billigare att använda elnätet när det finns ledig kapacitet och dyrare när nätet är fullt.”
1 april:
Helsingborgs Dagblad lanserar – den 1 april 2026 – tjänsten nAIj, nordvästskånsk AI-journalistik. Hädanefter ska publiken kunna ta del av artiklar på rikssvenska eller nordvästskånska. Den rikssvenska versionen ”Polisen utreder en misstänkt stöld i centrala Helsingborg” blir till exempel på nordvästskånska ”Snuden kollar upp en grej där nån tatt nåt mitt i stan”.
Institutionen för nordiska språk meddelar – som av en händelse – att polisutbildningen nu utökas med en språkinriktning. Syftet är att ”möta ett uppdämt samhällsbehov av kvalificerad tillsyn inom områden som felaktig syftning, obefogad särskrivning, tveksam kommatering och vårdslös användning av de/dem”. Antagningen öppnar – även det som av en händelse – 1 april 2027.
Uppmaningen ”Prova vår nya funktion Ungdomlig text” möter alla som vill titta på det senaste avsnittet av Husdrömmar på SVT Play. Frågan ”Vad är storyn bakom den?” undertextas till exempel till ”Vad e loren bakom?” i den ungdomliga versionen som även den lanserades lagom till 1 april. ”Vi ville driva med SVT:s välkända oförmåga att nå den riktigt unga publiken”, säger Sebastian Suarez-Golborne, produktägare på SVT Play, till Dagens Nyheter.
Omkring 475 000 ord på en dryg miljon kartotekskort har flyttats från Dansk sprognævn till Rigsarkivet. På dessa kort har nämnden dokumenterat bland annat nya ord och uttryck i danskan sedan starten 1955. Kartotekskorten ska nu digitaliseras och under året göras tillgängliga för allmänheten. Det uppger Rigsarkivet i ett pressmeddelande.
”Oj, det ordet får vi inte använda”
2 april:
Bättre undervisning i svenska är en viktig faktor för bättre integration. Bland boende i utsatta områden anger 36 procent språkundervisning som en nyckelfaktor. I övriga landet är motsvarande siffra 35 procent. Det visar en rapport från Järvaveckan utförd av Indikator opinion. Vidare är det i utsatta områden 53 procent som anser att det är ett stort hinder för framgång i arbetslivet att inte tala flytande svenska. I övriga Sverige är motsvarande andel 64 procent. Utanför utsatta områden är det 92 procent som tycker att det är ett bra integrationspolitiskt förslag att ställa krav på godkänd nivå i svenska språket för att få arbeta inom vård, skola och omsorg. I utsatta områden har 82 procent samma åsikt.
I en diskussion om dukning i Sveriges Radio använde Carl Jan Granqvist n-ordet för att beskriva färgen på porslin. ”Oj, det ordet får vi inte använda”, kommenterade programledaren Cissi Elwin. I Aftonbladet förklarar Carl Jan Granqvist att avsikten inte var att använda ett nedsättande språkbruk och att han inte skulle använda ordet om människor – utan att det handlade om att beskriva färgen på tallriken som den omtalades på sin tid: ”Jag kan väl säga att i ett sådant här program där man vänder sig till en bred allmänhet så kan jag förstå och ha respekt för att somliga emotionellt kan reagera på det men det finns också de som har faktakunskap och vet att man uttrycker sig korrekt.”
5 april:
Stormen Dave drar in över Sverige. Den här gången har ovädret enligt TV4 Nyheterna fått sitt namn av brittiska Met Office som fastnade för ett namnförslag inskickat från en kvinna som hävdade att maken kunde snarka tre gånger starkare än alla stormar. Namnet har sedan följt med ovädret till Sverige. I Storbritannien kan alltså medborgarna föreslå namn på oväder. I Sverige finns i stället en lista med förnamn från A till Y. Skälet till att även SMHI namnger stormar är att det ska bli lättare att skilja olika oväder åt i medierapporteringen.
För knappt ett år sedan införde Göteborg språktester för personer som sökte jobb på någon av stadens förskolor utan att ha betyg i svenska. Provet ordnas digitalt av en extern aktör och testar förmågan att läsa, skriva, lyssna och tala. Hittills har 94 sökande gjort testet. Ingen av dessa har blivit godkänd eftersom ingen levt upp till språkkraven. Det rapporterar Göteborgs-Posten.
”Det är viktigt att fler barn lär sig språket och blir duktiga läsare”
7 april:
Språkfrukost för barn i förskoleklass och årskurs 1–3, utökad läxhjälp och mer pengar till inköp av böcker. Regeringen vill under 2026 lägga ytterligare 130 miljoner kronor på åtgärder som främjar läsning och kunskaper i svenska språket. Bidraget är ett resultat av en överenskommelse mellan regeringen och Socialdemokraterna. ”Det är viktigt att fler barn lär sig språket och blir duktiga läsare. Därför skjuter vi nu till pengar för att elever i socioekonomiskt utsatta områden ska få extra träning i svenska genom språkfrukost. Dessutom ökar vi tillgången till läxhjälp och ökar medlen för inköp av litteratur, som kan bidra till att öka den dagliga läsningen”, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson i ett pressmeddelande.
8 april:
Det var oförenligt med BBC:s redaktionella riktlinjer att inte klippa bort n-ordet ur tv-sändningen av filmgalan Bafta. Det anser det brittiska public service-bolagets interna granskningsnämnd. N-ordet hördes i programmet och fanns kvar i den efterföljande publiceringen på nätet trots att galan sändes med två timmars fördröjning. Skälet ska enligt utredningen vara att ingen i sändningsgruppen märkte det när galan ägde rum utan först efter att ett stort antal klagomål inkommit till BBC. Nämnden skriver att bruket av n-ordet var i högsta grad stötande och inte redaktionellt berättigat men att brottet mot riktlinjerna var oavsiktligt.
Socialdemokraterna vill utreda ett generellt språkkrav för personal inom välfärden. Inom förskolan är behovet ”akut” av språktester och bör därför införas så snart som möjligt. ”Man måste jobba betydligt bättre med yrkessvenskan”, säger Lawen Redar, integrationspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, till Altinget.
10 april:
”Snopp Dogg tillbaka med ny musik” var rubriken i Morgonstudion i SVT när nöjespanelen skulle diskutera rapparen Snoop Doggs comeback. Felstavningen fick inte bara uppmärksamhet utan orsakade också en hel del munterhet. ”Det var snopet att det blev fel”, skriver Hamon Hosseini, pressansvarig på SVT, i en kommentar till Expressen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
20 februari:
Regeringen presenterar i samarbete med bland annat flera stora förlag, mediebolag, forskningsinstitut och intresseorganisationer en satsning på en svensk språkmodell. Den ska tas fram med hjälp av högkvalitativa träningsdata från till exempel litteratur och medietexter samtidigt som upphovsrätten respekteras. Språkmodellen ska utformas med hänsyn till svenska värderingar och rättsstatens principer samt även vara språkligt exakt och behärska svenskans olika nyanser.
Obligatorisk språkscreening kan bli verklighet för att tidigt upptäcka bristande kunskaper i svenska hos små barn. Regeringen vill nu utreda hur ett stödsystem skulle kunna utformas inom ramarna för barnhälsovården. Socialminister Jakob Forssmed säger i ett pressmeddelande att åtgärder är nödvändiga för att alla tidigt ska lära sig svenska: ”Svenska språket är nyckeln till att kunna ta del av undervisning, få vänner och på sikt etablera sig i arbets- och samhällslivet. Ändå börjar många barn förskolan och skolan utan tillräckliga kunskaper i svenska. Det innebär ett tidigt utanförskap.”
”Jag tycker att det är en anakronism att danskan fortfarande har något slags särställning i det isländska skolsystemet”, säger Fróði Jakobsen, biträdande rektor på Fellaskóli i Reykjavík, i Morgunblaðið. Trots att danska är obligatoriskt som andra främmande språk efter engelska är det få elever som lär sig behärska eller vill använda språket – något som han förklarar med att det danska uttalet är svårt att få till. På Fellaskóli finns dessutom många elever som inte har isländska som förstaspråk och som därför har ett ännu större avstånd till danskan. Därför vill han prioritera undervisningen i isländska och lägga mindre resurser på danskan.
21 februari:
Gina uttalat med j-ljud i stället för hårt g. Det uttalet har Gina Dirawi – en av programledarna för Melodifestivalen – tröttnat på och sjunger därför om det i en mellanakt i den fjärde deltävlingen. ”Jag tror inte du förstår hur illa det är. Jag får alltid frågan ’är det Jina eller Gina?’ av vänner, av kollegor, av min tandläkare, hela tiden”, säger hon till Aftonbladet.
23 februari:
Året var 1892 när den blivande kungen George V – som då var hertig av York – instiftade galopptävlingen Duke of York stakes. Men nu går namnet i graven. Skälet är den tidigare prins Andrews kopplingar till Jeffrey Epstein. Det nya namnet blir Minster stakes.
Granskningnämnden för radio och tv fäller Rapport i SVT som i september 2025 talade om illegala migranter i ett inslag om demonstrationer utanför ett hotell där asylsökande bodde. Anmälaren ansåg att formuleringen pekade ut personerna som brottsliga. SVT svarade att personerna utifrån brittisk lag tagit sig in i landet på ett otillåtet sätt och att syftet inte var att beskriva någon som en brottsling. Det var dock inte tillräckligt för majoriteten i nämnden som alltså valde att fälla inslaget: ”Denna benämning var enligt nämndens mening både missvisande i strid med kravet på saklighet och värderande i strid med kravet på opartiskhet.”
25 februari:
I Mellanöstern är Jihad ett vanligt förnamn. Men i Sverige anser Skatteverket att det kan skapa obehag och godkänns därför inte. Skälet är att Jihad – som ursprungligen betyder ’kamp; strävan’ – kan förknippas med våldsbejakande islamism. Trots att Skatteverkets rättsliga vägledning säger att namnet inte ska tillåtas har det enligt P4 Malmöhus givits till sex nyfödda sedan 2021. ”De som har gjort prövningen har känt igen det som ett förnamn helt enkelt. De har inte tänkt på att det finns något annat det kan förknippas med”, säger Ida Pavljuk, handläggare på Skatteverket, till P4 Malmöhus.
27 februari:
Den danske ordbog uppdateras genom att ytterligare 10 000 ord kompletteras med ord i närheten – alltså ord som har ungefär samma betydelse som det aktuella uppslagsordet. Den som slår upp blå får till exempel förslag på nyanser av blått som indigo och kongeblå.
Besparingen kan bli upp till 127 miljoner norska kronor. Det hävdar norska kommunernas samarbetsorganisation KS som i samarbete med Digi Vestland och flera kommuner utvecklat gemensamma texter på klarspråk rörande barnskyddsfrågor. Gemensamma texter innebär att kommunerna inte behöver formulera eller uppdatera egna texter vid varje lagändring eller liknande. Dessutom anser KS att texterna på klarspråk ger andra fördelar som ökad rättssäkerhet, förbättrat förtroende och bättre kvalitet på servicen.
28 februari:
Ubmeje invigs officiellt som umesamiskt namn på Umeå under en ceremoni på Rådhustorget. I det första skedet blir bland annat flera vägskyltar vid infarterna tvåspråkiga.
5 mars:
Korv, nuggets och burgare får fortfarande användas om vegetariska och veganska produkter eftersom dessa betraktas som generiska former. Men efter en preliminär överenskommelse mellan EU-parlamentet och EU-kommissionen införs ett förbud mot att använda totalt 31 benämningar som stek, kyckling och bacon på livsmedel som anses direkt kopplade till olika djur och kroppsdelar men som inte innehåller animalier. Undantag ska göras för redan etablerade benämningar som bifftomat. För att det nya regelverket ska träda i kraft krävs bland annat klartecken från ministerrådet.
Isländska språkets ställning var ämnet för en särskild debatt i alltinget, den isländska riksdagen. Många ledamöter som deltog i debatten diskuterade engelskans utbredning inom bland annat servicesektorn eftersom många som jobbar med turism – Islands viktigaste näring – är inflyttade från andra länder som talar lite eller ingen isländska. Flera tog upp behovet av att erbjuda inflyttade bättre undervisning i isländska. Jón Gnarr, alltingsledamot för Renässans, ansåg samtidigt att det vore orealistiskt att tro att alla som är verksamma inom turismsektorn ska lära sig isländska: ”Vi behöver vara realistiska när vi ser på språket – inte som något slags trosbekännelse utan snarare som ett verktyg som vi använder dagligen, inte bara för att det är moraliskt gott att använda det utan snarare på grund av att det är nyttigt.”
9 mars:
Underliga betoningar och konstiga pauser. Klagomålen på utropen i tunnelbanan i Stockholm är många. En av alla som är kritiska är Johanna Hermann Lundberg – rösten bakom Elin som används på C30-tågen som togs i drift 2020. ”Det stör mig när jag säger fel och att det heller inte tas om hand”, säger hon till SVT Stockholm. Förklaringen till att vissa uttal låter märkliga är att det är nya och gamla inspelningar som klipps ihop. Men att göra nya inläsningar skulle enligt trafikförvaltningen bli för dyrt.
Vör blir namnet på det nya resecentrumet i hamnen i Reykjavík. Hamnbolaget Faxaflóahafnir fick totalt in 6 025 förslag från 3 384 personer. Vör var det tredje populäraste förslaget med 115 nomineringar. ”Vör är ett vackert och traditionsrikt ord ur den isländska kulturen som en ny generation nu får lära känna. Ordet betyder båtars landningsplats, Vör är även visdomens och aktsamhetens gudinna i den nordiska mytologin”, säger Vigdís Hafliðadóttir – konstnär och ordförande i namnjuryn – i ett pressmeddelande.
Parallellspråkighet i teorin men engelska i praktiken. Så tillämpas ofta Köpenhamns universitets språkpolicy. Det hävdar Peter Harder, Anne Holmen och Frans Gregersen – alla tre tidigare professorer vid universitetet – i en debattartikel i Uniavisen. Kunskaper i engelska är visserligen viktiga och det är inte rimligt att kräva att forskare som bara stannar några få år i landet ska lära sig danska. Men det är ändå viktigt att främja danskan på universitetet: ”Men vi skal ikke risikere at blive en engelsksproget ø midt i et dansksproget samfund.”
10 mars:
En ekonom som var anställd på ett företag i Leeds tilldöms ett skadestånd på 23 000 pund av en arbetsrättslig domstol. Under en längre tid kallades kvinnan gång på gång potato, ’potatis’, med irländsk accent av en person i ledande ställning. Kvinnan – som kommer från Irland – blev efter flera månader så påverkad av tillmälet att hon blev sjukskriven. Rätten ansåg att kvinnan utsattes för ett förnedrande beteende under längre tid och därför har rätt till skadestånd. Företagaren avfärdade hela processen som nonsens. Det rapporterar BBC.
11 mars:
2007 började den australiska designern Katie Perry sälja kläder under sitt eget namn. Hon registrerade det också som ett varumärke. Men 2009 kontaktades hon av artisten Katy Perrys advokater som krävde att hon slutade använda varumärket Katie Perry. Skälet var enligt artistens representanter att kunder skulle kunna vilseledas och tro att plaggen hade något med Katy Perry att göra. Efter en mångårig rättslig process nådde tvisten till sist Australiens högsta domstol som gick på Katie Perrys linje. Hon kan alltså fortsätta använda sitt eget namn som varumärke.
16 mars:
Särskrivningsbråket mellan Mariaplans korvkiosk i Göteborg och Skeppsbro bageris korvkiosk i Stockholm är över. När Skeppsbro bageri började sälja korv i somras var skylten KORV KIOSK närmast identisk med den som Mariaplans korvkiosk använt i årtionden. ”Vi plankade en snygg skylt”, säger ägaren Fredrik Ekman till P4 Stockholm om greppet. Men nu har korvkiosken i Stockholm bommat igen för gott. ”Vi har särskrivning här nere, och det har varit mycket diskussion om särskrivningen, men då har ju den blivit någonting för Göteborg och att man plagierar den var väl inte jättepopulärt”, säger Maria Rothermel, som arbetat på Mariaplans korvkiosk i 26 år, till P4 Stockholm.
”Vad tror du?” undrade programledaren Rosa Kettumäki på finska när hon i Yle intervjuade Finlands tidigare president Sauli Niinistö om kriget i Ukraina. Principen är att dua alla gäster utom den sittande presidenten. Men att dua i stället för att nia väckte starka reaktioner. Vissa tittare ansåg enligt Sveriges Radio att Yle försökte utradera klasskillnader och ta efter svenska tilltalsnormer. Sauli Niinistö ska dock på förhand ha informerats om och accepterat att han skulle bli duad under intervjun.
18 mars:
Kommunalvalet i den franska staden Arcis-sur-Aube med drygt 2 700 invånare har fått oväntad internationell uppmärksamhet. Plötsligt verkar världen ha fått upp ögonen för att den sittande borgmästaren Charles Hittler siktar på omval. ”Det har blivit helt galet. … Hela mitt liv har det ibland skämtats om mitt namn. Ibland ritade människor mustascher på mina valplakat. Det var aldrig en stor grej”, säger han till BBC. Efternamnet har sina rötter i Alsace nära gränsen mot Tyskland. Efter andra världskriget var det många som uppmanade familjen att byta namn men så blev det inte. Processen skulle ha blivit både dyr och krånglig. ”När du väl är känd så spelar namnet inte så stor roll. Människor ser bara till personen bakom namnet”, säger Charles Hittler till BBC.
19 mars:
”Plans are worthless, but planning is everything”, svarade Islands finansminister Daði Már Kristófersson på en fråga om styrräntan. Men talmannen Þórunn Sveinbjarnardóttir reagerade direkt och anmärkte på att lagen föreskriver att isländska är det språk som ska användas i alltinget – den isländska riksdagen – och bad honom översätta. ”Plön eru gagnslaus, að plana er allt”, blev hans spontana översättning men Daði Már Kristófersson ansåg ändå att citatet som han lånat av Dwight D. Eisenhower, tidigare president i USA, lät bättre på engelska.
24 mars:
Erling Braut Haaland – stjärna i Manchester City och det norska herrlandslaget i fotboll – har för 1,3 miljoner norska kronor köpt en sällsynt utgåva av Snorri Sturlusons kungasagor från 1594. Boken har han donerat till hemkommunen Time där den ska visas upp på biblioteket. Samtidigt tar han i samarbete med kommunens skolor initiativ till en läsutmaning som inleds hösten 2026. ”Jag lever min dröm, men den är tyvärr för ett fåtal. Jag har sett hur böcker ger många fler möjlighet att drömma och att leva ut sina drömmar”, säger Erling Braut Haaland i ett pressmeddelande.
FKA Twigs – artistnamn för Tahliah Barnett – har drygt tre miljoner lyssnare i månaden på Spotify. The Twigs har 25 lyssnare. Nu vidtar FKA Twigs juridiska åtgärder mot syskonduon The Twigs som sedan 2013 gång på gång försökt hindra henne från att använda namnet trots att det är registrerat som varumärke. Då ska duon ha erbjudits 15 000 dollar – ett erbjudande som syskonen tackade nej till för att i stället kräva sjusiffriga belopp. Enligt The Twigs är risken för förväxling mellan artisterna uppenbar. Nu går alltså FKA Twigs enligt NME till motangrepp och hävdar bland annat att förväxlingsrisken är obefintlig eftersom hon och syskonduon bland annat befinner sig i ”helt olika kommersiella ekosystem”.
25 mars:
Korpus är 2025 års tecken i Norge. Valet har gjorts av Språkrådet, Norges døveforbund och Norges døveforbunds ungdom. Under 2025 lanserades den första korpusen för norskt teckenspråk.
En isländsk språkmodell är nödvändig för framtiden – inte bara för det isländska språket utan för fortsatt nationell självständighet. Det skriver Islands kulturminister Logi Einarsson i en debattartikel i Vísir. Förberedelserna för en språkmodell av högsta internationella snitt har påbörjats för att bland annat ”ge det isländska språket första klassens stöd samtidigt som den respekterar våra värderingar, lagar och kultur”.
Parlör för en humanist-ingenjör släpps av Kungliga tekniska högskolan. Syftet med parlören är att förklara ord som används på olika sätt i ”humanistiska” och ”ingenjörska” och skapa ökad förståelse mellan olika fält. I den första volymen diskuteras bland annat språk, begrepp och konstruktion.
26 mars:
Doomscrolling (’domedagsskrollande’), tradwife (’(gift) kvinna som förespråkar traditionella könsroller’), jelly (’avundsjuk’) och to touch grass (’att komma i kontakt med verkligheten’) är några av nykomlingarna i den senaste uppdateringen av Oxford English dictionary.
Bjørnetjenesten är namnet på en ny språkpodd från danska tidningen Politiken. I podden diskuterar Marianne Rathje, forskare vid Dansk sprognævn, och Søren Korsholm, journalist på Politiken, olika språkfrågor ur ett generationsperspektiv. Det första avsnittet handlar om bruket av emojier.
Det är mycket eller ganska vanligt att 69 procent av barnen i förskolan använder engelska ord och uttryck. Bara 3 procent svarar att det aldrig händer medan 28 procent uppger att det sker sällan. Det visar en enkät utförd av tidningen Förskolan som besvarades av 1 106 förskollärare.
28 mars:
Två svenskfödda elever placerades i svenska som andraspråk på en skola i Uddevalla. Enligt föräldrarna rörde det sig om etnisk diskriminering eftersom båda eleverna talade svenska flytande. Föräldrarna har nu anmält skolan till Diskrimineringsombudsmannen. Kommunen har ändrat beslutet och eleverna deltar nu i undervisning i ämnet svenska. Det rapporterar P4 Väst.
29 mars:
Den som läser till en kandidatexamen i sociologi vid ett norskt lärosäte kan räkna med att 72 procent av kurslitteraturen under utbildningens två första år är på engelska. I ämnet informatik är andelen engelska närmare 90 procent och i fysik nästan 80 procent. Men för att utbildningen ska vara relevant för norska förhållanden krävs att den är parallellspråklig och att det även finns texter på norskt fackspråk. Det skriver Åse Wetås, chef för Språkrådet i Norge, och Sigve Næss Røtvold, ordförande för Norsk studentorganisasjon, i en debattartikel i Nationen.
30 mars:
Liiiidingö nästa! Så skulle det kunna låta i kollektivtrafiken om Centerpartiet i Stockholms stad får gehör för en motion om att låta lokala profiler ropa ut stationsnamnen. Tanken är att medborgarna ska rösta fram fyra eller fem lokala röster som ”bär spår av Stockholms lokala dialekter och uttryck”. Som exempel i motionen nämns Ekensnack i södra Stockholm och Lidingödialekt på Lidingöbanan. ”Man ska vara stolt över sin hembygd, säger Jonas Naddebo, distriktsordförande för Centerpartiet i Stockholms stad”, till SVT Stockholm.
31 mars:
Effektavgifter och effekttariffer var orden som användes när regeringen lanserade en ny prismodell för elkonsumtion. Nu har regeringen pausat kravet. Men Anders Hjärpe, vd för Svensk solenergi, och Lars Jonung, professor emeritus i ekonomi, skriver i en debattartikel i Dagens Nyheter att språkbruket kan ha fällt förändringen: ”På en ytlig nivå kan ordvalen låta neutrala. Men ordet avgift signalerar en ny kostnad och tariff låter teknokratiskt och svårtytt. Ingen av dem beskriver vad reformen egentligen gör: att göra det billigare att använda elnätet när det finns ledig kapacitet och dyrare när nätet är fullt.”
1 april:
Helsingborgs Dagblad lanserar – den 1 april 2026 – tjänsten nAIj, nordvästskånsk AI-journalistik. Hädanefter ska publiken kunna ta del av artiklar på rikssvenska eller nordvästskånska. Den rikssvenska versionen ”Polisen utreder en misstänkt stöld i centrala Helsingborg” blir till exempel på nordvästskånska ”Snuden kollar upp en grej där nån tatt nåt mitt i stan”.
Institutionen för nordiska språk meddelar – som av en händelse – att polisutbildningen nu utökas med en språkinriktning. Syftet är att ”möta ett uppdämt samhällsbehov av kvalificerad tillsyn inom områden som felaktig syftning, obefogad särskrivning, tveksam kommatering och vårdslös användning av de/dem”. Antagningen öppnar – även det som av en händelse – 1 april 2027.
Uppmaningen ”Prova vår nya funktion Ungdomlig text” möter alla som vill titta på det senaste avsnittet av Husdrömmar på SVT Play. Frågan ”Vad är storyn bakom den?” undertextas till exempel till ”Vad e loren bakom?” i den ungdomliga versionen som även den lanserades lagom till 1 april. ”Vi ville driva med SVT:s välkända oförmåga att nå den riktigt unga publiken”, säger Sebastian Suarez-Golborne, produktägare på SVT Play, till Dagens Nyheter.
Omkring 475 000 ord på en dryg miljon kartotekskort har flyttats från Dansk sprognævn till Rigsarkivet. På dessa kort har nämnden dokumenterat bland annat nya ord och uttryck i danskan sedan starten 1955. Kartotekskorten ska nu digitaliseras och under året göras tillgängliga för allmänheten. Det uppger Rigsarkivet i ett pressmeddelande.
”Oj, det ordet får vi inte använda”
2 april:
Bättre undervisning i svenska är en viktig faktor för bättre integration. Bland boende i utsatta områden anger 36 procent språkundervisning som en nyckelfaktor. I övriga landet är motsvarande siffra 35 procent. Det visar en rapport från Järvaveckan utförd av Indikator opinion. Vidare är det i utsatta områden 53 procent som anser att det är ett stort hinder för framgång i arbetslivet att inte tala flytande svenska. I övriga Sverige är motsvarande andel 64 procent. Utanför utsatta områden är det 92 procent som tycker att det är ett bra integrationspolitiskt förslag att ställa krav på godkänd nivå i svenska språket för att få arbeta inom vård, skola och omsorg. I utsatta områden har 82 procent samma åsikt.
I en diskussion om dukning i Sveriges Radio använde Carl Jan Granqvist n-ordet för att beskriva färgen på porslin. ”Oj, det ordet får vi inte använda”, kommenterade programledaren Cissi Elwin. I Aftonbladet förklarar Carl Jan Granqvist att avsikten inte var att använda ett nedsättande språkbruk och att han inte skulle använda ordet om människor – utan att det handlade om att beskriva färgen på tallriken som den omtalades på sin tid: ”Jag kan väl säga att i ett sådant här program där man vänder sig till en bred allmänhet så kan jag förstå och ha respekt för att somliga emotionellt kan reagera på det men det finns också de som har faktakunskap och vet att man uttrycker sig korrekt.”
5 april:
Stormen Dave drar in över Sverige. Den här gången har ovädret enligt TV4 Nyheterna fått sitt namn av brittiska Met Office som fastnade för ett namnförslag inskickat från en kvinna som hävdade att maken kunde snarka tre gånger starkare än alla stormar. Namnet har sedan följt med ovädret till Sverige. I Storbritannien kan alltså medborgarna föreslå namn på oväder. I Sverige finns i stället en lista med förnamn från A till Y. Skälet till att även SMHI namnger stormar är att det ska bli lättare att skilja olika oväder åt i medierapporteringen.
För knappt ett år sedan införde Göteborg språktester för personer som sökte jobb på någon av stadens förskolor utan att ha betyg i svenska. Provet ordnas digitalt av en extern aktör och testar förmågan att läsa, skriva, lyssna och tala. Hittills har 94 sökande gjort testet. Ingen av dessa har blivit godkänd eftersom ingen levt upp till språkkraven. Det rapporterar Göteborgs-Posten.
”Det är viktigt att fler barn lär sig språket och blir duktiga läsare”
7 april:
Språkfrukost för barn i förskoleklass och årskurs 1–3, utökad läxhjälp och mer pengar till inköp av böcker. Regeringen vill under 2026 lägga ytterligare 130 miljoner kronor på åtgärder som främjar läsning och kunskaper i svenska språket. Bidraget är ett resultat av en överenskommelse mellan regeringen och Socialdemokraterna. ”Det är viktigt att fler barn lär sig språket och blir duktiga läsare. Därför skjuter vi nu till pengar för att elever i socioekonomiskt utsatta områden ska få extra träning i svenska genom språkfrukost. Dessutom ökar vi tillgången till läxhjälp och ökar medlen för inköp av litteratur, som kan bidra till att öka den dagliga läsningen”, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson i ett pressmeddelande.
8 april:
Det var oförenligt med BBC:s redaktionella riktlinjer att inte klippa bort n-ordet ur tv-sändningen av filmgalan Bafta. Det anser det brittiska public service-bolagets interna granskningsnämnd. N-ordet hördes i programmet och fanns kvar i den efterföljande publiceringen på nätet trots att galan sändes med två timmars fördröjning. Skälet ska enligt utredningen vara att ingen i sändningsgruppen märkte det när galan ägde rum utan först efter att ett stort antal klagomål inkommit till BBC. Nämnden skriver att bruket av n-ordet var i högsta grad stötande och inte redaktionellt berättigat men att brottet mot riktlinjerna var oavsiktligt.
Socialdemokraterna vill utreda ett generellt språkkrav för personal inom välfärden. Inom förskolan är behovet ”akut” av språktester och bör därför införas så snart som möjligt. ”Man måste jobba betydligt bättre med yrkessvenskan”, säger Lawen Redar, integrationspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, till Altinget.
10 april:
”Snopp Dogg tillbaka med ny musik” var rubriken i Morgonstudion i SVT när nöjespanelen skulle diskutera rapparen Snoop Doggs comeback. Felstavningen fick inte bara uppmärksamhet utan orsakade också en hel del munterhet. ”Det var snopet att det blev fel”, skriver Hamon Hosseini, pressansvarig på SVT, i en kommentar till Expressen.
Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.
