När språket går sönder
Varje år drabbas tusentals personer av afasi efter en skada på hjärnan. Tillståndet påverkar hela språkförståelsen.
tänk dig följande: din hjärna är ett bibliotek och de ord du använder när du talar eller skriver är böckerna som står i bibliotekshyllorna. Även om någon bok kan hamna fel då och då, är det välordnat och systematiserat på biblioteket. Så när du behöver ett ord (eller en bok) letar du snabbt upp det (den). Men plötsligt exploderar en bomb i ditt bibliotek. Böckerna slungas huller om buller. Hyllorna har rasat och det finns plötsligt ingen ordning alls. Det går inte att veta vilken bok man får i handen – och den man väljer är med största sannolikhet oftast inte den rätta.
Så kan det kännas att ha afasi, berättar logopeden och forskaren Ingrid Henriksson, som arbetar på Enheten för logopedi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi på Göteborgs universitet.
– En av mina patienter beskrev det så. En annan patient liknade afasin vid en ständigt pågående trafikstockning i hjärnan, säger Ingrid Henriksson, som disputerade 2009 med en avhandling om hur förmågan att skriva påverkas av afasi.
”Alla språkliga modaliteter påverkas, och det är också svårt att förstå symboler”
Det är nämligen inte bara talet som påverkas av afasi. Afasi är en språkstörning som drabbar en person efter en hjärnskada och den kan påverka både tal, språkförståelse, läsning och skrivande. Många personer med afasi upplever också att de blir väldigt trötta. De lider av hjärntrötthet, fatigue.
– Afasi gör att det blir svårt att hitta rätt ord, att förstå rätt, att sätta ihop ord till meningar och även att förstå meningsbyggnad. Alla språkliga modaliteter påverkas, och det är också svårt att förstå symboler, säger Ingrid Henriksson.
Varje år får 7 000–10 000 personer afasi i Sverige. Hjärnskador som uppstått genom tumörsjukdomar, våld mot huvudet eller skador efter trafikolyckor kan vara orsaker. Men den allra vanligaste orsaken är stroke, en blödning eller propp i hjärnans blodkärl. När det inträffar uppstår syrebrist i hjärnan vilket skadar nervcellerna i de drabbade områdena. Om dessa områden är i vänster hjärnhalva är risken för afasi väldigt stor, eftersom den hemisfären är viktig för språkförmågan.
– Det går inte att peka ut en liten isolerad del som ansvarar för språket, snarare handlar det om stora komplexa neurala nätverk som hanterar språk. Men det vi kan se är att vänster hjärnhalva är särskilt viktig för språket och om en person drabbas av en stroke där kan det leda till afasi. En ny undersökning från Lunds universitet visade att det är färre som drabbas av stroke men att andelen som får afasi är oförändrad, ungefär 30 procent.
Mathilda Cederlund:
”Jag vaknade och kunde inte prata”
För femton år sedan var Mathilda Cederlund grafisk formgivare. En stroke förändrade hennes liv: hon satt i rullstol och skallbenet var borttaget eftersom hennes hjärna var så svullen. Först efter sex månader i frysen kunde kraniet sättas tillbaka.
– När jag vaknade förstod jag både engelska och svenska, men jag kunde själv inte prata alls, säger Mathilda Cederlund.
Detta gjorde henne enormt frustrerad, så hon bestämde sig för att ”ge järnet” för att kunna tala igen. Hon träffade logopeder och sjukgymnaster under en lång tid. I dag hjälper hon andra som cirkelledare på Afasi-center i Stockholm.
– Jag arbetar halvtid och jag älskar det! Det bästa som finns är när någon plötsligt behärskar något som var omöjligt veckan innan.
Under perioder när det känts tungt har Mathilda Cederlund påmint sig om att hon lever och att hon är lycklig för det:
– Jag kan inte längre spela tennis och cykla. Det gör mig ledsen. Men jag gör andra saker. För snart två år sedan födde jag ett barn och det är det största som hänt mig!
Ofta har strokepatienter också förlamning med rörelsehandikapp. Att rehabilitera dessa i sjukgymnastik och samtidigt den språkliga förmågan hos en logoped är långvariga processer som tar mycket kraft och energi av patienten. Hur svår afasin är och hur den yttrar sig har med flera faktorer att göra – som var skadan sitter, hur stor den är och hur stora möjligheter individen har att återhämta sig.
– Det är oerhört individuellt. En studie från 2001 visade att ungefär 40 procent av de undersökta afasipatienterna hade kvar sin afasi efter 18 månader. Oftast blir man inte helt bra, men det går att träna och förbättra sitt språk. I vår forskning har vi kunnat se en förbättring av bland annat stavning, meningsbyggnad och skrivhastighet, säger Ingrid Henriksson.
Personer med medelsvår afasi kan sägas vara som turister på besök i ett land, där de förstår språket men bara kan tala det till viss del. De personer som har svår afasi har inget eller nästan inget fungerande tal. Problemen med språkförståelsen kan vara stora, men i allmänhet förstår de mer än de kan uttrycka.
– Det här gör förstås att dessa personer har väldigt svårt när de exempelvis söker vård för något annat, säger Camilla Olsson som är forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet och som nyligen disputerade med avhandlingen Functional communication and non-linguistic factors in severe aphasia: Associations and assessment.
”Vänster hjärnhalva är särskilt viktig för språket och om en person drabbas av en stroke där kan det leda till afasi”
Camilla Olsson ingår i ett forskarlag som undersöker frågor kring tillgänglighet i sjukvården för personer med afasi. Camilla Olssons del är att granska vilket stöd personer som både har afasi och psykisk ohälsa får när de söker hjälp.
– Man vet sedan tidigare att strokepatienter har en stor förekomst av depression, och strokepatienter med afasi har det i ännu större utsträckning. Det finns undersökningar som visar att så många som 60 procent av personer med afasi drabbas av depression efter sin skada, säger hon.
Att identifiera och få hjälp för problem med den psykiska hälsan, som exempelvis depression, kan förstås vara väldigt komplicerat när den som söker hjälp har problem med kommunikationen.
Camilla Olsson menar att det finns ett dilemma i vården. Logopeder har kunskap om samtalsstöd och kommunikationssvårigheter, men de är inga specialister på att ta hand om psykisk ohälsa. Det är däremot psykiatriker och psykologer, men de är vana vid att använda samtalet som sitt primära arbetsverktyg.
– Psykiatriker och psykologer behöver då ha kunskaper om afasi och om vilka möjligheter det finns att använda visuella stöd och olika tekniker för att stötta kommunikationen.
Den vanliga behandlingen vid depression är samtalsstöd och även förskrivning av SSRI-läkemedel, antidepressiva. Även här kan det bli svårigheter när det handlar om en deprimerad person som också har afasi, menar Camilla Olsson.
– Medicinering mot psykisk ohälsa är inte det enklaste att få till rätt. Det gäller att sätta in rätt dos, eventuellt behöver man byta preparat och avväga mot eventuella biverkningar. Allt det blir naturligtvis väldigt svårt när kommunikationen är besvärlig.
Fredrik Sandman:
”Jag kunde bara säga trafik”
För nio år sedan hade Fredrik Sandman just återvänt till hemmet i Högdalen i södra Stockholm efter en fisketur. Han var trött efter resan och vilade en stund. När han vaknade kände han att något var fel. Det gjorde ont i vänster sida av huvudet och när han skulle resa sig ramlade han i golvet. Känseln var borta i höger kroppshalva. Han hade fått en stroke.
– Jag tyckte själv inte att mitt tal hade påverkats. Men när mina föräldrar besökte mig på sjukhuset kunde jag bara säga trafik när jag ville berätta för dem. Jag försökte igen, men det blev bara trafik. Nu i efterhand vet jag att mitt prat då bara var rappakalja.
Efter sjukhusvård började en lång rehabilitering. I fyra år gick han till logoped och tränade upp sitt tal och sin läs- och skrivförmåga. I dag kan han både prata och läsa, men inte för länge.
– Jag blir väldigt trött, hjärntrött. Att prata med dig nu är jobbigt för mig. Och läsa kan jag bara göra en kort stund. Sedan måste jag vila. När jag umgås med andra som har afasi är det mer avslappnat, men även då blir jag väldigt trött efteråt.
Men det är förstås inte bara dagens vårdsituation som är besvärlig för personer med afasi.
– Dagens samhälle bygger i hög grad på att vi kan läsa och skriva, säger Ingrid Henriksson som forskar om digital delaktighet.
Internet har underlättat mycket för många – men för en del personer med afasi har det också krånglat till tillvaron.
– Det är å ena sidan väldigt bra för dessa personer eftersom de ofta har nedsatt rörelseförmåga. Internet ger dem möjligheten att lösa många vardagsproblem hemifrån. Men designen på många hemsidor är väldigt svårnavigerad. Sidorna innehåller mycket text och det kan vara svårt att ta sig tillbaka om man klickar på en länk och hamnar fel, säger Ingrid Henriksson.
Mats Almegård är redaktör på Språktidningen.
Artikeln är tidigare publicerad i Modern Psykologi.
