”Litteratur kan rädda våra liv”

Ett nytt läsår har startat. Men vad ska man egentligen göra för att få barnen att släppa mobilen och börja läsa?

– I det här kriget är alla medel tillåtna! Hot och mutor! Vi måste vara tydliga med att läsningen viktigast, säger Katti Hoflin, kulturchef i Västra Götalandsregionen.

Hon var också ordförande i Läsdelegationen, som utsågs av regeringen 2016 för att ”att samla alla aktörer runt insatser för läsning i och utanför skolan”.

– Det är nödvändigt att vara seismografisk – känslig och finurlig. Alla är intresserade av något. Hitta den knappen, kittla den.

Då kan man på ett ”lömskt vis” leda in barnen på läsning, enligt Katti Hoflin. Också dem som säger att de hatar böcker.

– De kanske vill göra film i stället. ”Jaha, men då är det bäst att börja med en storyboard ...”

Själv fastnade Katti Hoflin i litteraturens nät som nioåring, när hennes mamma lämnade familjen. Allt blev mörkt.

– Jag ville lyssna på något riktigt sorgligt, och fick rådet att ta mig till biblioteket i Kulturhuset i Stockholm. Där kunde man lyssna gratis på skivor.

Hon träffade en seismografisk bibliotekarie, som lät henne lyssna till Tomaso Albinonis Adagio.

– Albinoni var nog ännu ledsnare än jag.

Efteråt inflikade bibliotekarien: ”Ja, men man kan läsa också”, och slängde till henne Barbro Lindgrens Jättehemligt.

– Hon skriver om mycket om döden och sorgen. Jag insåg att det fanns andra världar. Litteraturen är inte bara mysig – den kan rädda liv.