Här är nyorden som fastnade

Intervju på intervju på intervju. Ett lager av smink som blir tjockare och kletigare för varje tv-studio. Ett rörelsemönster som ger sken av att jag skulle ha klippkort till Radiohuset i Stockholm. Lokal­medier från norr till söder – och ibland även i österled i form av finlandssvenska redaktioner – som vill ställa frågor över telefon. Och ett kommentariat som med nästan samma schemalagda förutsägbarhet fnyser, ryser och myser.

Publiceringen av Språktidningens och Språkrådets nyordslista i mellandagarna sker i en tid av tillfällig nyhetstorka och allmän bokslutsanda över det snart gångna året. Under ett dygn präglar den nyhetsflödet. Det tycks och tänks, frågas och sågas, gnälls och skälls, flippas och floppas.

Mer läsning: Här hittar du Språktidningens pressmeddelande om undersökningen

Nästan lika plötsligt blir det tyst. Medierna ilar vidare till andra händelser och nyordslistan läggs till handlingarna – ofta som ett slags vittnesmål över det språkliga avtrycket från ett år av samhällsdebatt, tekniktrender och nyhets­händelser. Och dom nyords­ansvariga – där jag är en – återgår till det anonyma ­spanande och samlande som ett år ­senare ska resultera i ännu en nyordslista som på samma sätt kommer att prisas och risas för att sedan falla i glömska.

Åtminstone nästan. En fråga som allt oftare återkommer i morgonsoffor och radiostudior är nämligen vad som händer med nyorden. Vilka överlever och vilka försvinner? Går det att förutspå vilka ord som blir dagsländor och vilka som blir övervintrare? Och är nyordslistan en gräddfil in i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och andra ordböcker?

Svaret är att nästan hälften – 44,9 procent – av nyorden som fanns på listorna mellan 2015 och 2024 förekommer flitigt eller regel­bundet även i dagens mediespråk. Något fler – 55,1 procent – är redan nu säll­synta eller utdöda i allmänspråket. Det visar Språktidningens genomgång av samtliga 361 nyord från dessa tio år.

Bland flipparna finns metoo, antivaxare och blockkedja som alla rotat sig i svenskan. Det är ord som dagligen skrivs i bland annat ­tidningsartiklar. Bland flopparna märks blorange, beslutsblindhet och immunitetspass som samtliga gått i pension. Det är ord som inte längre förekommer alls eller är akut utrotningshotade i det samtida mediespråket.

När jag 2017 undersökte ny­orden från 2007 till 2014 var 34,8 procent vanliga eller etablerade medan 65,1 procent användes sporadiskt eller inte alls.

Att fler nyord från det ­senaste årtiondet är frekventa skulle kunna bero på att våra kriterier för att platsa på nyordslistan tillämpats strängare. Men den senaste undersökningen är också gjord snäppet tätare inpå publiceringen av dom aktuella nyordslistorna än den förra granskningen. Många nyord förekommer ofta under några år för att därefter falla ur bruk. Förklaringen till att fler nyord från senare år fortfarande används regel­bundet skulle alltså kunna vara att ett större antal alltjämt är på modet utan att ha hunnit minska i popularitet. En gissning är att aningen färre nyord skulle tillhöra skriftspråkets stapelvaror om samma undersökning gjordes längre fram i tiden.

Men när det gäller nyord som tas med i SAOL är utvecklingen den motsatta. Det var 37,1 procent av nyorden mellan 2007 och 2014 som letade sig in i 2015 års upplaga. Av nyorden från 2015 till 2024 återfinns bara 16,9 procent i 2026 års upplaga av SAOL.

– I ordböckerna försöker vi sikta på att ta med sådant som kan tänkas hålla mer i längden, säger Louise Holmer, språkforskare vid Göteborgs universitet och huvudredaktör för nya upplagan av SAOL.

Att det är ungefär vart sjätte nyord som tagits med i senaste upplagan av SAOL tycker hon är en förhållandevis låg siffra. Men det kan ha flera olika förklaringar.

En är att nyordslistan till skillnad från SAOL även listar fraser som det svenska tillståndet, ha dagen och kulturell appropriering. En annan att ett fenomen som får representeras av ett verb i den ena kanske får representeras av ett substantiv i den andra. Ytterligare en att det finns omkring 2 800 nykomlingar i den här upplagan av SAOL. Historiskt brukar debutanterna vara ungefär dubbelt så många. Samtidigt har bara runt 1 500 ord sorterats bort – även det ett antal som brukar vara avsevärt högre.

– Det vi har gjort allra minst av är att stryka. Man kunde ha försökt maxa antalet nya ord men då skulle något annat ha blivit lidande. Det här är en balans av det som var görbart sett till den tid som fanns, säger Louise Holmer.

Långt ifrån alla nya ord i SAOL är heller färska i språket. Nykomlingar i den här upp­lagan är till exempel formula, yes och gazpacho – ord som har förekommit i svenskan i årtionden och därför aldrig skulle bli aktuella för nyordslistan.

– Vi brukar inte kalla det nyord i SAOL. Vi brukar försöka säga nyinlagda eller nytillkomna ord. Annars blir det lätt att vi får frågor i stil med: ”Hur kan ni kalla gazpacho för nyord? Det åt jag redan när jag var barn.” Många nyinlagda ord är inte nyord om man med det menar att det ska röra sig om ord som kommit in i språket senaste åren.

Nykomlingarna hade dessutom kunnat vara betydligt fler. I nya SAOL finns till exempel umarell (’man som ­observerar arbeten i det offent­liga rummet’) som var med på 2024 års nyordslista men däremot inte trollfabrik som fanns med på listan från 2015 i betydelsen ’organisering av nättroll och bloggare som har till uppgift att sprida propaganda’.

Trollfabrik är inte bara äldre utan dessutom betydligt mer använt än umarell.

– Det borde absolut ha kommit med även i SAOL. Det är som en tidigare redaktör ofta brukade säga: Nya ord kommer i regel in en upplaga för sent och ord som borde mönstras ut stannar två upplagor för länge, säger Louise Holmer.

SAOL ska beskriva den samtida svenskan. Den ska heller inte svälla för mycket till omfånget utan fortsätta vara en vägvisare till det moderna ordförrådet samt ge rekommendationer för stavning och böjning. I mindre utsträckning ska den även ange betydelser.

Den långsiktiga ­trenden är ändå att SAOL med något enstaka undantag växer en smula från upplaga till upplaga. Det är alltså för det mesta fler ord som tillkommer än som utrangeras. Ord som finns i Svenska Akademiens ordbok eller Svensk ordbok är lättare att gallra.

– Om man kan hitta ordet i romaner som läses i grundskolan, ja, då borde det kanske vara med i SAOL. Och då bör man kunna slå upp det och få hjälp med stavning och böjning.

Traditionellt har många av nykomlingarna i SAOL varit sammansättningar. Men eftersom mängden sammansatta ord i svenskan är snudd på oändlig är det en typ av ord som ändå ransoneras.

– Man har inte premierat självklara sammansättningar. Men trollfabrik är inte riktigt genomskinligt eftersom det inte rör sig om troll eller fabrik i grundbetydelsen. Det kan vara mer värdefullt att ta med gazpacho och umarell som fler kan behöva hjälp med att stava och böja. Trollfabrik kan nog alla stava och böja men det skulle däremot behöva en liten förklaring eftersom det inte tillhör typen av sammansättningar som är självförklarande.

Trots att dom inte är prioriterade kryllar SAOL av hundratals sammansatta ord med efterled som -verksamhet och -problem. Men just dom sammansättningarna hade kunnat vara ännu fler.

– Man kan ha problem med nästan vad som helst och det finns så många olika typer av verksamheter. Men att många genomskinliga sammansättningar inte finns i SAOL betyder inte att dom inte finns i språket, säger Louise Holmer.

Coronapandemin präglade nyordslistorna mellan 2020 och 2022. Majoriteten av coronaorden – som generation corona, maskne och turistkorridor – har enligt Språktidningens undersökning redan försvunnit ur allmänspråket även om begrepp som genombrottsinfektion, klustersmitta och superspridare lever vidare i det medicinska fackspråket. Ett symboliskt undantag är överlevaren postcovid från 2021 års lista – ett ord som liksom coronapandemi, covid-19 och coronavirus också gör debut i SAOL.

– Oftast får man vänta några år innan man ser om det är ett ord som kommer att hålla. Men man kan aldrig vara riktigt säker. Om det är ett ord som rör en ganska allmän debatt i samhället så är det rätt troligt att det ordet kommer vara i bruk under en längre tid. Om det däremot är lite roliga ord för en viss typ av person är det kanske mindre troligt att det blir långvarigt, säger Louise Holmer.

Magdamoderat från 2024 års nyordslista hörs till exempel alltjämt ofta i den politiska debatten. Däremot finns det inte med i nya SAOL. Det började användas under 2023 och skulle behöva bevisa sin livskraft ytterligare en smula för att bli en potentiell nykomling i SAOL. Och frågan är om ordet försvinner när någon ­annan tar över som partiledare för Socialdemokraterna.

Vissa nyord har möjligen ett ännu tydligare och snävare bäst före-datum. ­Trumpviskare från 2025 års lista är ­intimt förknippat med Donald Trumps presidentskap. Det är ingen vågad gissning att det ordet kommer att höras mindre när USA får en annan president i januari 2029. I så fall blir det heller inte aktuellt för SAOL – där det kommer en ny upplaga ungefär vart tionde år – trots att ordet är vanligt i dag.

– Jag ser det som en styrka att det finns två olika sätt att hantera nyord. I Sverige innehåller nyordslistorna för­hållandevis många ord jämfört med många andra länder där man kanske bara utser årets ord. Språktidningen och Språkrådet är på tårna och ­registrerar nyord som har blivit vanliga det senaste året, som kan ha ett visst nyhetsvärde, kanske är lite slangpräglade eller vardagliga men där alla möjligen inte blir så stora i allmänspråket. I ordböckerna har vi ett längre perspektiv, säger Louise Holmer.

Ibland gör även redaktionen för SAOL ett slags bedömning av ett ords överlevnadspotential. Dumpstra och naturvin togs till exempel med i 2015 års upplaga i ett ganska tidigt skede och har båda etablerat sig i svenskan sedan dess.

Men emellanåt slår prognosen fel. Ett exempel är mossgraffiti som var med på nyordslistan 2012. Även det ordet togs med i SAOL 2015 men stryks nu efter bara en upplaga.

– Ser man tillbaka finns det ord som kommit in men som kanske inte borde ha tagits med.

Även i SAOL är det uppen­bart att ord kan ha ett slags bäst före-datum kopplat till yttre omständigheter. Bland orden som ratas i nya ­upplagan finns tweet (som användes om inlägg på Twitter som bytt namn till X och därför fallit ur bruk), Vitryssland (där såväl svenska myndig­heter som medier gått över till Belarus) och swaziländsk (som blivit inaktuellt och i nya upplagan efterträds av eswatinisk eftersom nationen bytt namn från Swaziland till Eswatini).

Gemensamt för både nyordslistan och SAOL är det stora intresset just för nya ord i sig. Att befintliga ord som substantivet prompt i den nya upplagan fått ytterligare en betydelse (’instruktion el. beställning till generativ artificiell intelligens’ jämte tidigare ’markör på data­skärm där kommando kan skrivas’), att kommission inte längre förklaras som ’EU:s ”regering”’ utan som ’EU:s beslutande organ’ och att det geografiska läget för Färöarna har reviderats (från ’en ögrupp i Atlanten till ’en ögrupp i Europa’) väcker sällan samma uppmärksamhet.

– Det största intresset är nästan alltid för nyord och strukna ord. Det är också det som syns mest utåt av arbetet, säger Louise Holmer.

Ett exempel är 2006 års upplaga som släpptes som app först 2011. Under dessa fem år hade ordet app hunnit rota sig i svenskan i och med dom smarta mobiltelefonernas intåg på marknaden – men det saknades alltså i den version av SAOL som lanserades som app.
– App var inte aktuellt när boken kom. Därför var det tacksamt att skämta om det när appen väl kom: ”Haha! App står inte med i er app!”

Ett liknande mönster finns i samband med publiceringen av nyordslistan. När haffa (’ragga, stöta på’) var med 2015 och dabba (’göra en dansrörelse där man sänker huvudet mot ena ­armvecket och ­samtidigt höjer andra armen’) fanns med 2017 var det få som reagerade på betydelserna. I stället var det många som tyckte att orden var gamla eftersom samma bokstavskombinationer redan var etablerade i andra bemärkelser i svenskan. Somliga missade förstås inte chansen att skrocka om att vi som ansvarade för listorna hade ­dabbat oss och att vi därför borde haffas av språkpolisen.

Anders Svensson är chef­redaktör på Språktidningen.

Mer läsning: Här hittar du Språktidningens pressmeddelande om undersökningen

Innehållet på denna webbplats är upphovsrättsligt skyddat.