”Finskan har mera pondus”

Till skillnad från dem som försöker lära sig finska i vuxen ålder har modersmålstalaren Jonas Lilleberg Eriksson aldrig haft några problem med finskans många suffix, ändelser, som kan staplas på varandra.

– Jag tycker att det blir enklare när ett enda ord kan säga mycket om en sak. I andra språk måste man använda många ord, medan vi bara lägger till några stavelser.

I ordet autossammekohan, ’undrar om det är något med vår bil’, preciseras till exempel grundordet auto, ’bil’, med hjälp av suffixen ssa, ’i’, mme, ’vår’, och kohan, ’undrar om’.

Nackdelen är att vissa ord kan bli väldigt långa. Jonas Lilleberg Eriksson menar att det är orsaken till att finsktalande ofta hoppar över en del stavelser.

– Det låter väldigt märkligt när någon uttalar orden så som de skrivs, om det inte är en nyhetsuppläsare eller en skådespelare.

Rent fonetiskt tycker han att finskan har mera pondus än svenskan, till exempel i svordomar som perkele, ’jävlar’, och jumalauta, ’Gud hjälpe mig!’. Hans röst blir djupare när han växlar till finska.

Han menar också att finländare uttrycker sig på ett rakare sätt än svenskar. Som sverigefinne befinner han sig mellan de båda kulturerna.

– Vissa av mina svenska kolleger tycker att jag är för ärlig och hård, medan mina finska vänner kan tycka att jag pratar lite för inlindat.

Språkfamilj

Finskan tillhör den östersjöfinska grenen av de finsk-ugriska språken. Närmaste släktingar är karelska och estniska, som trots ansenliga skillnader mot finskan är delvis begripliga för finsktalande.

Grammatik

Substantiven har femton kasus, vilka ofta ersätter prepositioner och adverb. Sex av dem är så kallade lokalkasus: talo, ’hus’, kan böjas som talossa, ’i huset’, talosta, ’ut ur huset’, taloon, ’in i huset’, talolla, ’vid huset’, talolta, ’från huset’, och talolle, ’till huset’. En tröst för finskstudenter är att grammatiken i alla fall är regelbunden.

Dialekter

På grund av olika uttal och ordförråd delas finskan in i västliga och östliga dialekter. De förra har fler lånord från svenskan, medan de senare har påverkats mer av ryskan. I Finland betraktas det svenska minoritetsspråket meänkieli som en västfinsk dialekt.

Uttal

Finskan skiljer inte bara mellan korta och långa vokaler, utan också mellan korta och långa konsonanter. Skillnaden mellan exempelvis kuka, ’vem’, och kukka, ’blomma’ – som båda uttalas med kort vokal – är svår att uppfatta för en svensktalande, och kan leda till komiska felsägningar.

200 000 talare i Sverige

Det gör finskan till Sveriges tredje största språk. Drygt 5 miljoner talare i världen.

Liten ordlista

moi/moikka = ’hej/hej då’

elää = ’leva’ – har i likhet med flera andra ord för grundläggande mänskliga fenomen släktingar i samiskan (eallit) och ungerskan (él).

housut = ’byxor’ – kommer från svenskans ’hosor’.

lentokonesuihkuturbiinimoottoriapumekaanikkoaliupseerioppilas = militär term för ’pilotkandidat’, som påstås vara finskans längsta ord.

Älä rääkää kissaa – en minä sitä rääkääkään = ’Plåga inte katten – nej jag plågar inte den heller’ – välkänd ramsa som skapar ett ord med sex ä och även visar att finska texter i snitt har fler vokaler än konsonanter.