AI:n och jag

”Jag säger please och thank you när jag pratar med min artificiella intelligens i köket.” Så inleder teknikredaktören Linus Larsson en krönika i Dagens Nyheter. Han syftar på sin digitala assistent, en högtalarliknande dator som kan svara på frågor och utföra uppgifter, som att ta tid på äggen och sätta på radion – ett av många exempel på hur artificiell intelligens, AI, har tagit sig in i våra dagliga liv. Linus Larsson tycker att det är bäst att vara vänlig mot datorn inför den dag då ”maskinerna reser sig och krossar sina forna härskare.”

Ju smartare och ju mer mänskliga den här typen av tjänster blir, desto mer benägna blir vi att också språkligt benämna AI:n som ett nästan levande väsen.

– AI används för att skapa något människoliknande – något som ska kunna tänka, lära sig och bete sig på ett människoliknande sätt, säger språkvetaren Maria Bylin på Språkrådet. Då är det heller inte så konstigt att robotarna också börjar omnämnas som människor, även om de ännu inte riktigt uppfattas så.

Inte sällan får AI-robotarna också egna namn, som Apples Siri och e-handelsjätten Amazons motsvarighet Alexa.

I slutet av oktober fick en AI-robot vid namn Sophia medborgarskap i Saudiarabien. Det framgår inte vad det innebär rent praktiskt, och ska mest ses som ett marknadsföringsjippo, men det är ändå ett tecken i tiden.

AI:n kan till och med beskrivas som något med egen vilja: ”Enligt protokollet ska forskaren i slutet av varje dag starta om AI:n. En dag säger AI:n: Snälla starta inte om mig”, kan man läsa i Dagens Industri.

Men vad är då denna konstgjorda intelligens? Begreppet AI myntades 1956 vid en konferens i USA. Målet var att inom några årtionden skapa maskiner som kunde tänka som en människa. Forskarna var optimistiska, och trodde att de med hjälp av matematik och logik skulle kunna skapa en maskinhjärna.

Åren gick och utmaningen visade sig oerhört mycket större än forskarna anat. Att bygga en maskin som kan lära sig nya saker, resonera och planera för att lösa problem görs inte i en handvändning. I början av 1990-talet hade många tappat hoppet. Det rådde AI-vinter.

Men för några år sedan kom ett genombrott. En av de metoder som AI-forskarna hade utvecklat sopade banan med tidigare system, när det till exempel gäller att känna igen motiv på fotografier. Tekniken kallas djupinlärning, och är inspirerad av hur hjärnans celler arbetar i ett ihopkopplat nätverk där nervförbindelser förstärks när vi lär oss nya saker. Plötsligt finns nästan inga gränser för vad datorerna klarar. Med hjälp av allt större och mer komplexa artificiella hjärncellsnätverk har datorer kunnat slå såväl pokerproffs som världsmästaren i det komplexa strategispelet go.

Dessa och andra framsteg har dragit i gång diskussionerna om att AI är på väg att ta över våra jobb. Och ju smartare systemen blir, desto mer benägna blir vi att behandla dem som självständiga enheter.

I EU diskuteras vilka lagar som ska gälla i framtiden för robotar med AI-hjärnor. EU-parlamentet har i år lyft frågan om och hur en AI, som samlar information, lär sig av sina erfarenheter och fattar egna beslut, också ska hållas ansvarig för dessa beslut. Det EU-land som gått längst i de tankebanorna är Estland, som utreder hur lagstiftningen ska anpassas till robotar och AI. Ett alternativ som diskuteras är att skapa en ny typ av juridisk person som har rätt att sluta avtal och ha en egen inkomst. Den självkörande bilen skulle kunna extraknäcka som taxi. Du skulle kunna överlåta åt din AI att beställa flygbiljetter eller sköta dina finanser – och ansvara för konsekvenserna.

Begreppet liv håller kanske därmed på att omdefinieras. AI:n kan sägas befinna sig i skärningspunkten mellan begreppen människa och maskin, precis som roboten i årtionden har skildrats i diverse science fiction-filmer.

Teknikoptimisterna menar till och med att det inte bara är möjligt utan också troligt att datorerna blir smartare än vi människor. I en sådan framtid kanske vi kan läsa nyheter som ”AI överklagar domen om vårdslöshet i trafik” eller varför inte ”AI tar emot Nobelpriset i medicin”.

Å andra sidan är det långt ifrån alltid som en lovande teknik infriar de högt ställda förväntningarna. När hajpen lagt sig kanske vi minns tillbaka till tiden när AI:n skulle bli allt från läkare till polis.

”AI dömd till tre månaders fängelse.” Gud så dumt.