Språktest

 
av: Anders Svensson

Så här skulle en fråga i ett språktest för svenskt medborgarskap kunna se ut. Debatten om språktester är en av de hetaste i valrörelsen men det finns inga bevis för att testerna faktiskt skulle leda till bättre integration. Forskare efterlyser i stället större resurser till undervisning i svenska.

När Folkpartiets ledare Lars Leijonborg den 3 augusti 2002 kliver upp på scenen på Gränsö utanför Västervik, anar han inte att han ska lansera det förslag som ska prägla hela valrörelsen. I det årliga sommartalet presenterar han partiets nya integrationspolitiska program. Där ingår språktester för medborgarskap. Idén nämns närmast i förbigående, men får snabbt ett enormt medialt genomslag. Förslaget blir en av de hetaste frågorna under slutspurten fram till valet.

Kritiker hävdar att Folkpartiet fiskar i grumliga vatten och flörtar med främlingsfientliga strömningar. Det förnekas bestämt av Lars Leijonborg. Han anser att det är rimligt att ställa krav på att den som vill bli svensk medborgare också behärskar svenska.

Men kritik kommer också från en rad forskare. De efterlyser vetenskapliga belägg för Folkpartiets påståenden om att språktester skulle gynna integrationen. När Lars Leijonborg presenterar en rapport som sägs innehålla ”nya fakta och argument” för införandet av språktester blir reaktionerna starka. Flera av de forskare som nämns i rapporten anser att Folkpartiet har tolkat deras resultat felaktigt. Sambandet mellan språktester och integration förblir omtvistat och obevisat.

I riksdagsvalet den 15 september 2002 kommer väljarnas dom. Folkpartiet mer än fördubblar sitt stöd jämfört med valet 1998 och blir tredje största parti. Kravet på språktester pekas av många bedömare ut som avgörande för partiets framgångar.

Sedan dess har Folkpartiet gång på gång lyft fram kravet under valrörelser. Inför riksdagsvalet 2010 bemötte de folkpartistiska riksdagsledamöterna Gulan Avci och Nina Larsson kritiken mot förslaget i en debattartikel i Svenska Dagbladet. Där hävdade de på nytt att språktester skulle gynna integrationen:

”Nej, vi fiskar inte i grumliga vatten utan i den klaraste bergsjö. Folkpartiet vill ha mer invandring, inte mindre. Vi vill öppna upp för arbetskraftsinvandring, medan bland andra Socialdemokraterna och Vänsterpartiet är emot. Men vi måste ge de personer som kommer hit en chans att klara sig. Om vi inte pratar om invandrares situation så lämnar vi däremot planen öppen för partier som har en annan agenda än att skapa incitament för invandrare att snabbare komma in i samhället.”

Folkpartiet har i dag bytt namn till Liberalerna. Kravet på språktester för medborgarskap finns kvar. Partiet anser att det ska räcka med ”kunskaper i enkel svenska”. Då som nu är tanken bakom förslaget att skapa ett incitament att lära sig språket. I förlängningen handlar det även om en förändrad syn på medborgarskapet. Den som har ett svenskt pass ska i Liberalernas Sverige kunna tala svenska.

Moderaterna och Sverigedemokraterna har också tagit ställning för språktester för medborgarskap. Moderaterna anser att kravet bör vara ”grundläggande kunskaper” i svenska.

Fem riksdagspartier – Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Vänsterpartiet – säger i dagsläget nej till språktester för medborgarskap. Socialdemokraterna vill dock skärpa språkkraven på asylsökande och nyanlända, men talar om språkplikt. Förslaget går ut på att göra det obligatoriskt att delta i undervisning i svenska. Den som skolkar mister rätten till försörjningsstöd. Ett liknande förslag har lagts av Kristdemokraterna. Centern vill i stället införa ett integrationsår med intensivundervisning i svenska.

Om den riksdag som väljs den 9 september vill driva frågan om språktester i någon form, finns alltså vissa förutsättningar för att få igenom ett sådant förslag. De tre partier som ser ut att bli störst – Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna – vill på olika sätt skärpa språkkraven.

Men det finns inga vetenskapliga bevis för att just språktester faktiskt skulle resultera i bättre integration.

– Jag har inte sett något som pekar i riktning mot att språktester skulle vara gynnsamt för utveckling av språkkunskaper, säger Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik vid Stockholms universitet.

Han har studerat skillnader i språkkunskaper mellan olika grupper i Sverige, och befarar att språktester snarare skulle bli ett hinder än ett hjälpmedel. Den som verkligen vill främja integrationen bör i stället se till så att det finns arbeten.

– Receptet är att få in nyanlända på jobb som ställer krav på språk, och i det här fallet på arbetsplatser där det talas svenska. Den utslagsgivande faktorn är när man börjar bygga sociala relationer med hjälp av ankomstlandets språk, säger han.

I många andra länder finns olika typer av språktester kopplade till medborgarskap. Två länder som ställer höga krav är Danmark och Nederländerna. Gemensamt för språktesterna där är att de har införts med argumentet att de gynnar integrationen. Men det finns inga belägg för att integrationen på grund av språktesterna skulle vara mer framgångsrik i dessa länder än i Sverige. Och i boken Språkpolitik skriver Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, att det kan finnas andra motiv: språktesterna har gjort det svårare att bli medborgare i ett land som Nederländerna, och i praktiken blir testerna därför ett sätt att begränsa invandringen.

Ett problem som forskare ställs inför är dock att det är mycket svårt att studera sambandet mellan språktester och integration. Att isolera språktesterna från andra inverkande faktorer är i det närmaste omöjligt. Dessutom skiftar kunskapskraven mellan olika länder. I USA, som också har språktester för medborgarskap, räcker det med att kunna namnen på några presidenter och helgdagar samt ett femtiotal vanliga engelska ord. Det rör sig alltså snarast om symboliska kunskaper som ska understryka en samhällelig gemenskap. I Danmark och Nederländerna är det däremot tuffare. Där motsvarar språkkraven den nivå där en modersmålstalare befinner sig efter att ha gått ut högstadiet.

De partier som vill införa språktester i Sverige talar om strängare krav än de som ställs i USA. Sverigedemokraterna har inte preciserat någon kunskapsnivå. Liberalerna och Moderaterna anser att kunskaperna ungefär ska motsvara den nivå som krävs på Island i dag.

Det isländska språktestet består av fyra delar. Det går ut på att skriva en vykortslång text, att föra en enkel diskussion, att förstå ett vardagligt samtal och att läsa en enklare text.

Den som gör provet har i regel läst isländska i 240 timmar. Språktestet är nödvändigt för medborgarskap, men undantag görs exempelvis för personer som kommer till landet i hög ålder. Liknande undantag i Sverige föreslår både Liberalerna och Moderaterna.

Läsförståelsedelen på Island består av en kort text och ett antal frågor som ska besvaras. Så här kan det se ut:

María er frá Spáni. Hún er búin að vera á Íslandi í tólf ár. Hvað hefur María verið lengi á Íslandi?

A. 10 ár
B. 12 ár
C. 15 ár
D. 20 ár*

Testet ges två gånger om året. Omkring 90 procent brukar klara det. Den som får underkänt kan skriva provet igen.

Ett liknande test skulle alltså kunna bli verklighet i Sverige. Även om det saknas kopplingar mellan språktester och integration nämns i debatten andra argument för att införa språktest.

Liberalerna vill stärka medborgarskapets status. Språkkravet är enligt partiet ”en viktig symbol för principen om att i ett samhälle ska alla kunna kommunicera med varandra”. Liknande skäl framförs av Moderaterna. Partiet vill tydliggöra sambandet mellan språk och medborgarskap, eftersom den som talar svenska ”känner samhörighet med Sverige”. Sverigedemokraterna, å sin sida, anser att det ska krävas godkänt på såväl språk- som samhällskunskapstester för att få medborgarskap.

Många forskare tror däremot att språktester riskerar att motverka sitt syfte. Människor som kommer till Sverige har mycket olika förutsättningar för att lyckas. Vissa är högutbildade och talar språk som är nära släkt med svenska. Andra har inte ens fått möjlighet att lära sig att läsa och skriva på modersmålet.

– För många som har kort eller bristfällig utbildningsbakgrund kan ett formellt språktest framstå som ett oöverstigligt hinder för medborgarskap. Detta eftersom deras väg mot en fastställd färdighetsnivå är så mycket längre och mer mödosam än för andra med mer gynnsamma förutsättningar. Då är det lätt att ge upp och misströsta, säger Inger Lindberg, professor emeritus i tvåspråkighet vid Stockholms universitet.

Men det finns fler frågetecken. Ett sådant är själva provsituationen. Lena Ekberg, professor i nordiska språk vid Lunds universitet, tror därför att det är omöjligt att utveckla ett test som ger alla deltagare samma förutsättningar att lyckas.

– Det handlar inte bara om att man har olika utbildningsbakgrund och att man är olika van vid att lära sig språk. Det handlar också om vilka förutsättningar man har för att klara en testsituation, säger hon.

För den som aldrig tidigare har skrivit ett prov kan situationen bli svår att förstå och behärska. Samtidigt kan förväntningarna och kraven skapa stress. Lena Ekberg anser att det vore bättre att i stället satsa på att utveckla undervisningen i svenska för invandrare, sfi.

– Man måste skilja mellan tester och god undervisning. Testerna i sig förbättrar inte integrationen. Man antyder också att de som kommer hit behöver en piska, eftersom deras motivation för att lära sig svenska inte räcker till.

Från politiskt håll har det ibland talats om att lägga ner sfi. Ett argument har varit att undervisningen fungerar så dåligt att den inte gör någon nytta. Tommaso Milani, professor i flerspråkighet vid Göteborgs universitet, håller med om att det finns brister i sfi. Men principerna för dagens system tycker han är bra. Undervisningen behöver förbättras i stället för att avvecklas.

– Sverige har ett väldigt bra system nu. Som språklagen tydligt säger är statens ansvar att ge ”var och en som är bosatt i Sverige möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska”. Möjligheterna finns, men problemet ligger i att sfi har varierande kvalitet beroende på vem som anordnar utbildningen. Bättre och jämnare kvalitet på sfi – som möter studenternas väldigt olika behov – är det som krävs för att migranterna ska vara framgångsrika i sin inlärning av svenska, säger han.

Sexton år har gått sedan Folkpartiet lanserade förslaget om språktest för medborgarskap. Under denna tid har argumentationen delvis förändrats. I dag talas det mer om kunskaper i svenska som ett slags symbol för ambitionen att bli integrerad i samhället. Det är färre politiker som beskriver språktest som ett verktyg som i sig ger bättre kunskaper i svenska. I stället betraktas språkkunskaper som något som kan förväntas av den som vill bli medborgare.

Politiker, väljare och forskare är åtminstone överens om en sak: språkkunskapernas betydelse för integrationen är inte ifrågasatt. Enligt en undersökning gjord av Demoskop är det 61 procent av svenskarna som anser att grundläggande språkkunskaper är den viktigaste faktorn för att kunna integreras i ett nytt land.

Mats Myrberg förvånas över att frågan om språktester ständigt får ny aktualitet. Att vetenskapliga bevis för metodens effektivitet saknas tycks inte bekymra de politiker som driver frågan – trots att forskare länge har sagt att det inte finns något samband mellan lyckad integration och språktester.

– Den politiska världen och forskarvärlden har svårt att komma i kontakt, säger Mats Myrberg.

* Maria är från Spanien. Hon har varit bosatt på Island i tolv år. Hur länge har Maria varit bosatt på Island?

A. 10 år
B. 12 år
C. 15 år
D. 20 år

Här hittar du hela det isländska provet i läsförståelse med svensk översättning.

Publicerad i nummer: 
6/2018