Språkbruket som skapar irritation

Varje vecka får jag hundratals mejl med frågor om och synpunkter på svenskt språkbruk. Många ämnen är återkommande: var eller vart, de eller dem, före eller innan, felaktiga särskrivningar. Men jag vet också att dessa ämnen bara återspeglar en del av alla språkfrågor som diskuteras. När jag föreläser i skolor tar jag ibland upp före eller innan som en språkriktighetsfråga på utdöende. Länge hävdade språkvården att innan skulle vara en bisatsinledare – en subjunktion – medan före var en preposition. Det skulle alltså heta före matchen, men innan matchen började. I dag har språkvården skrotat den rekommendationen och betraktar även innan matchen som korrekt.

För eleverna är det en nyhet att före och innan över huvud taget skulle kunna vara en stridsfråga. Här är det uppenbart att kursändringen har blivit så rotad i lärarkåren att symboliken har gått förlorad.

Att kunna skiljade och dem har däremot alltjämt hög prioritet. Redan i Svensk språklära för den högre elementarundervisningen från 1904 beskrev professor Natanael Beckman detta som något som var svårt för elever att ta till sig. Sedan dess har frågan blivit alltmer laddad – och med hänvisningar till såväl uttalsmässiga som grammatiska förändringar har det genom åren kommit en rad förslag på att ersätta de och dem med dom i skrift.

Språkvården och medierna har sällan ställt sig på barrikaderna för reformer. När jag diskuterar aktuella språkfrågor på redaktioner frågar jag ofta journalisterna om de vill gå över från de och dem till dom. Det brukar aldrig vara mer än någon enstaka som räcker upp handen. Kanske är det helt enkelt så att den som har suttit i skolbänken och lärt sig en norm inte är sugen på att överge den. Ett sådant skifte skulle i praktiken kunna tolkas som att den kunskapen inte längre har något värde.

På sistone har en dom-reform åter debatterats. Kanske skulle den råda bot på felaktigt använda dem som subjekt – som i dem spelar – en av dom största källorna till irritation i dagens svenska.

I samarbete med Novus har Språktidningen undersökt vad som stör mest i språket i dag. I topp finns en gammal käpphäst och en nyare vattendelare. Du hittar resultatet på sidan 16.

Trevlig läsning!

Av:

Bild: Martin Stenmark