Lånord ger maten en exotisk känsla

Text: Anders Svensson

Engelskan är sedan länge den främsta långivaren till svenskan. Men ord lånas också in från en rad andra språk. Ett av dem är japanskan. I arbetet med att sammanställa Språktidningens och Språkrådets årliga nyordslista hittar vi ofta starka kandidater med japanskt ursprung. Även om engelskan är den dominerande donatorn finns det alltså en strid underström från Japan.

Yukigassen, ’organiserat snöbollskrig’, cosplay, ’ett slags maskerad’, manga, ’en typ av tecknad serie’, och kawaii, ’gullig’, är några av de senaste årens lån från japansk ungdoms- och populärkultur.

Ännu fler är de lånord som har tagit köksvägen in i svenskan. Intresset för japansk kokkonst är stort.

Min första riktiga bekantskap med japanska råvaror kom när jag blev vegetarian vid 16 års ålder. Jag upptäckte tofu, den proteinrika och lite lätt ostliknande massa som produceras av mjölk från fermenterade sojabönor. Tofu har lånats in i svenskan från japanskan, men ordet härstammar från kinesiskans dou, ’böna’, och fu, ’rutten, skämd’. Seitan, som framställs av vetegluten, blev snabbt en favorit marinerad i soja och serverad med svampar som kikurage, ’judasöra’, och shiitake, ’ekmussling’. Ordet seitan myntades på 1960-talet av den japanske filosofen George Ohsawa. Andra upptäckter som snabbt blev självklara inslag på matsedeln var de fyllda degknytena gyoza och den salta smaksättaren miso, en pasta – även den tillverkad av fermenterade sojabönor.

Gemensamt för många av dessa lånord är att det ofta bara är stavningen som anpassas till svenskan. På restaurangmenyer översätts de sällan. Att tala om ramen i stället för nudelsoppa och om soba i stället för bovetenudel ger livsmedlen en doft av ett exotiskt ursprung.

Här skriver Ulf Larsson om den japanska matkulturens intåg i Sverige. Allt tyder på ett fortsatt växande intresse – och med det kommer också nya ord. Smaklig läsning!

TIPS! Besök oss på Bokmässan i Göteborg 26–29 september! Du hittar Språktidningen i monter B07:62.