Om lättaste och svåraste språken att lära sig

En fråga som ibland dyker upp i redaktionens mejlkorg är om det finns språk som är lättare eller svårare att lära sig. I Daily Telegraph listas exempelvis de tio lättaste språken att lära sig för en som har engelska som modersmål.

Någon allmän sanning om vad som är lätt eller svårt finns inte. Det är i högsta grad individuellt. Daily Telegraph utgår från släktskap, och anser därför att frisiska borde orsaka minst problem för engelsktalande. Andra språk som bedöms vara lätta att lära sig är norska, svenska och franska. De två förstnämnda är nära släkt, medan franskan är något mer avlägsen men samtidigt har försett engelskan med mängder av lånord.

Den som har svenska som modersmål kan tycka att färöiska är lättare att lära sig än finska. Släktskapet gör att de två germanska språken har mer gemensamt.

Men för den som är omgiven av finska, exempelvis genom att vara bosatt i Finland, kan språkkontakten innebära att vågskålen tippar över från svenskan till finskans fördel. På samma sätt kan steget till engelskan för många säkerligen kännas kortare än steget till färöiskan. Engelskans utbredning gör det närmast omöjligt att inte snappa upp ord och fraser från tv-serier, musik och annat. Den som däremot vill höra färöiska i Sverige får nog finna sig i att på egen hand ordna det språkbad som ger inlärningen samma skjuts.

I Språktidningen 3/2007 svarar Eva Olofsson, språkvårdare vid Språkrådet, på frågan om vilket som är världens krångligaste respektive lättaste språk och varför:

Det finns inget språk som kan pekas ut som det krångligaste respektive lättaste språket. Det går nämligen inte att exakt mäta språks svårighetsgrad. Hur svårt det är att lära sig ett språk beror bland annat på hur nära detta språk ligger det egna språket. Svenska och finska exempelvis är obesläktade språk och har mycket få gemensamma ord. En svensk tycker förmodligen därför att det är svårare att lära sig finska än tyska, som är nära besläktat med svenska. Det beror också på vilka andraspråk man kan. Eftersom finska och estniska är mycket nära besläktade, såkan en svensk som lärt sig finska tycka att det är lättare att lära sig estniska än en svensk som inte kan någon finska alls. Förmodligen uppfattar man det också som lättare att lära sig främmande språk, ju flera språk man redan kan.

Att lära sig läsa och skriva främmande språk som skrivs med andra tecken än bokstäver, som japanska och kinesiska, kan vara svårt om man är van vid alfabetisk skrift, eftersom man måste kunna flera tusen tecken för att kunna läsa och skriva hyggligt. Men det innebär inte att japanska och kinesiska behöver upplevas som svårare att lära sig tala och förstå för en svensk än exempelvis iriska och albanska.

Anders