Gästblogg: Årets Eurovision song contest är språkligt spännande

Text:

[[{”type”:”media”,”view_mode”:”media_large”,”fid”:”1575″,”attributes”:{”class”:”media-image”,”height”:”360″,”style”:”width: 480px; height: 360px;”,”typeof”:”foaf:Image”,”width”:”480″}}]]

Dagens gästbloggare är professor Raimo Raag. Med anledning av kvällens delfinal i Eurovision song contest skriver han om udmurtiska, det språk som Rysslands favorittippade bidrag framförs på.

Kanske tillhör du, liksom jag själv, den kategori av människor som tycker att Eurovisionen förlorade sin charm när arrangörerna släppte kravet på att bidragen skulle framföras på modersmålet. Men i år har varje språkvetare och språkintresserad skäl att spetsa öronen lite extra när Rysslands bidrag framförs. Titeln är visserligen engelsk – Party for everybody – men låten framförs på två språk: udmurtiska och engelska.

Gruppen som framför Rysslands bidrag heter på udmurtiska Brangurt pesjanaios (på ryska Baranovskije babusjki), vilket betyder ’Gummorna från Brangurt/Baranovo’. Gruppen kommer från byn Brangurt (ryska: Baranovo), som ligger i södra Udmurtien, och har gjort sig känd för att sjunga dels udmurtiska folksånger, dels internationella pop- och rockhittar på udmurtiska.

Redan för tre år sedan ställde de upp i den ryska uttagningen till Eurovisionen och kom då trea. De lyckades tydligen vinna tv-tittarnas hjärtan i hela Ryssland, för i år gick det, som synes, ännu bättre.

Vad är udmurtiska för språk?

Udmurtiska är ett finsk-ugriskt språk, avlägset släkt med estniska, finska, samiska och ungerska. En modersmålstalande est, finne, same eller ungrare, som inte lärt sig udmurtiska, förstår emellertid udmurtiska lite lite som en svensk förstår sitt släktspråk persiska.

Udmurtiskans närmaste språksläkting är komi. De båda språken uppvisar många lexikala överensstämmelser. Öl heter sur på båda språken och är ett av de ord som har lite större spridning bland de östliga finsk-ugriska språken; på ungerska heter öl sör, men uttalas med initialt sj-ljud: /sjör/.

Den allmänna hälsningsfrasen Hej! heter på udmurtiska Dźećbur! där ź betecknar en tonande frikativa, ett konsonantljud med brusande karaktär, och ć är tecknet för ett språkljud som uttalas som svenskt tj-ljud. Därmed är också en egenhet hos udmurtiska avslöjad: språket har inte mindre än sex affrikator, ett konsonantljud där lufttillförseln först stryps och sedan öppnas något, som i tyskans Pfirsich (‘persika’) och engelskans child (‘barn’).

Udmurtiska skrivs med kyrilliskt alfabet som kompletterats med fem tecken som ryskan inte använder: Ӧ, Ӥ, Ӝ, Ӟ, Ӵ. Hälsningsfrasen ger oss ett exempel på ett sådant tecken: Dźećbur! skrivs i udmurtisk text Ӟечбур!

Det moderna udmurtiska alfabetet har 38 tecken: 10 vokaler och 28 konsonanter. Fyra av tecknen används bara i ryska lånord, som övertas utan ortografisk anpassning: Ф (=f), Х (=h), Ц (=ts) och Щ (=sjtj).

Böjningsläran är tydligt agglutinerande och suffixen många. På samma sätt som i finska fogas alltså i udmurtiskan ordbildningselement till ordstammen. Substantiv, adjektiv, pronomen och räkneord böjs i 15 kasus – som i finska (estniska har bara 14 kasus, nordsamiska futtiga 7, medan ungerskan leder den finsk-ugriska kasusligan med 22 kasus). De udmurtiska kasusändelserna är lika i singularis och pluralis. I pluralis föregås ändelsen av pluralismarkören -oc (=os) eller -öc (=os). Vi finner suffixet i namnet på sånggummorna: (Brangurt) Pesjanaios: pesjanai betyder ‘gumma’, + –os (pluralis).

Verben böjs i tre modus: indikativ (som används för att uttrycka faktiskt information, Stina äter och Pelle lagade maten), imperativ (förekommer vid uppmaningar, Kom nu, Oskar!) och konditionalis (uttrycker något som skulle kunna ske, Om Charlotte vore rik skulle hon köpa en sommarstuga). Verbböjningen är annars okomplicerad: Det finns bara två böjningsklasser, konjugationer. I indikativ böjs verben i fyra tempus: presens, första och andra imperfekt (andra imperfekt kallas av en del forskare perfekt) och futurum. Andra imperfekt uttrycker att talaren själv inte varit med om händelsen, utan återger vad en tredje person sagt: första imperfekt – верад = verad ’du sade/berättade’; andra imperfekt – верамед = veramed ’du ska ha sagt/berättat, det sägs att du har sagt/berättat’. Andra imperfekt är med andra ord något av en skvallerform.

En första grammatika över udmurtiska gavs ut i Sankt Petersburg 1775. Det ligger nära till hands att förknippa utgivandet av språkläran med den kampanj som strax innan inletts för att sprida den ortodoxa tron bland udmurterna. Udmurterna höll nämligen länge fast vid sina förfäders förkristna trosuppfattningar och motsatte sig kristnandet så till den milda grad att de anslöt sig till det stora Pugatjovupproret 1773–75. Upproret slogs ned av trupper som leddes av generalen Johann von Michelson (Michelsohnen) som var född i Väinjärve i Estland.

Under 1800-talet växte ett udmurtiskt litteraturspråk fram. I mitten av 1920-talet utarbetades ett standardspråk som skrevs med latinsk skrift och som började användas för den framväxande udmurtiska litteraturen, men som man tvingades överge i slutet av 1930-talet, då den nuvarande skriften påbjöds.

Udmurtien – var ligger det?

Udmurtien är en republik i Ryska federationen. Den ligger ungefär hundra mil nordost om Moskva, mellan Volgas mellersta lopp och södra Uralbergen. Med sina 42 100 kvadratkilometer är landet lika stort som Danmark och bebos av ungefär 1,5 miljoner människor. Av befolkningen i Udmurtien är endast 28 procent udmurter (62 procent ryssar, knappt 7 procent tatarer), men landsbygden och småstäderna domineras av udmurter. I sånggummornas hembygd, regionen Pitji Purga (ryska: Malopurga eller Malopurginskij rajon) är udmurternas andel 78 procent av befolkningen. (Adjektivet pitji betyder ’liten’ och hänger etymologiskt troligen samman med estniskans pisi och pisike, som också betyder ’liten’.)

Udmurtiska kändisar

Udmurternas antal är enligt den senaste folkräkningen i Ryssland 552 000. Därmed är udmurterna ett av de större finsk-ugriska folken i Ryssland. Två tredjedelar av udmurterna bor i sin titulärrepublik.

Två udmurter torde vara världsberömda, åtminstone bland idrottsintresserade: skidlöperskorna Galina Kulakova och Tamara Tichonova(-Volkova). Kulakova vann två guldmedaljer i Sapporo 1972 och spädde på med ytterligare två guld vid OS i Innsbruck 1976. Tichonova vann två guldmedaljer och en silvermedalj vid OS i Calgary 1988 och är, liksom Kulakova, flerfaldig världsmästare.

I kväll, i den första av tävlingens semifinaler, kommer av allt att döma sånggummorna från Brangurt att ansluta sig den lätt räknade skaran av udmurtiska internationella kändisar. För egen del tror jag att de kan gå långt med sitt Party for everybody. Under alla förhållanden skulle jag vilja tilltala sånggummorna på deras modersmål med frasen Шудбур cїзисько (=sjudbur siziśko) – ‘jag önskar (er) framgång’!

Raimo Raag är professor i finsk-ugriska språk, särskilt estniska, vid Uppsala universitet