Vem blir kränkt av svordomar?

Svarta hål suger. Så står det på en t-tröja som jag har i garderoben. Där får den ligga nästan jämt. Jag har förstått att en del blir stötta av budskapet, kanske kränkta. Det är illa. Ja, det suger rent av. För det var jag som hittade på texten. Då jobbade jag på Forskning & Framsteg och tyckte att det var en rolig slogan för en populärvetenskaplig tidning.

I USA hade jag sett en tröja med texten black holes suck. Ett skämt som kan översättas, tänkte jag. Men med översättningen kom inte bara dubbeltydigheten i ordet suger, utan ytterligare betydelser hos orden sucks och black holes som en vit medelålders trebarnsfar inte fattade. Andra på tidningen såg och reagerade. Tröjans budskap var kränkande.

Skolminister jan björklund vinner poänger på att införa ordningsbetyg i skolan. Ett av hans argument är att ”enligt OECD har Sverige det mest kränkande språkbruket i skolmiljön av alla industrialiserade länder”. Vad skulle Jan säga om min tröja?

Östen Dahl, professor i lingvistik vid Stockholms universitet, har ägnat en del möda åt att kartlägga bakgrunden till Björklunds uttalande. Det visar sig inte alls vara OECD som gjort undersökningen och den gäller inte alla industrialiserade länder. Men framför allt: den handlar inte om kränkande språkbruk.

Rektorer i 20 länder fick svara på hur ofta svordomar förekom i skolmiljön. Sverige är helt enkelt det land där flest rektorer säger att svordomar förekommer ofta. Hela 85 procent av eleverna svär varje vecka eller varje dag, enligt skolledarna. Genomsnittet för de 20 länderna är 29 procent.

Man anar att de som tillfrågats, som så ofta i internationella värderingsundersökningar, har svarat på lite olika saker. Eller har kanske svenska skolledare lite bättre koll på verkligheten? Hur som helst vet vi inte om någon blir kränkt.

I samma rapport redovisar man dock elevernas uppfattning. De får svara på om de blir retade eller får ta emot glåpord. Och plötsligt är rankningen omvänd. I Sverige är det 11 procent av eleverna som uppger att de blivit utsatta, mot 25 procent i snitt i alla länder.

Var tionde svensk elev blir retad. Det är inte bra. Men svordomarna haglar betydligt tätare än så, enligt skolledarna. Är det kanske någon annan som tar illa upp av språkbruket? Skolledaren? Lärarna? Eller är kopplingen mellan svordom och kränkning möjligen något svagare än Jan Björklund vill låta påskina?

Av: Patrik Hadenius

Bild: Johan Bergling