Undvika att få USA:s inrikessäkerhetsdepartement i hälarna? Då är det klokt att inte använda ord som attack, gas, ebola, sarin, virus, terrorism och islamist. Det visar en förteckning av nyckelord som departementet har lämnat ut.

Inrikessäkerhetsdepartementet grundades efter terrordåden som riktades mot USA i september 2001. Myndighetens uppgift är att förhindra terrorattacker samt att bistå befolkningen om sådana dåd ändå inträffar.

Ett led i USA:s metoder att förebygga terrorism är att övervaka vad som sägs i sociala medier. Departementet har utarbetat listor med nyckelord, och den som flitigt använder sig av dessa på exempelvis Twitter eller Facebook kan räkna med att väcka analytikernas intresse.

Exakt hur analysarbetet går till är inte känt, men många av de misstänkta orden är vanliga i allmänspråket. Det går förstås att tala om Nigeria, tsunami, erosion och tamiflu utan att ha några som helst avsikter att attackera vare sig USA eller något annat land. Om inte departementet använder någon form av filter lär analytikerna ha fullt upp med att hålla koll på vanliga medborgare som fastnar i det inte särskilt finmaskiga ordnätet när de i sociala medier berättar om hur de åker på semester, diskuterar vädret eller oroar sig för sjukdomar.

En gissning är att övervakarnas intresse ökar ju fler av dessa nyckelord som används. Förteckningen visar att departementet spanar särskilt efter ord med anknytning till droger, epidemier, vapen, infrastruktur, terrorism, naturkatastrofer, internetsäkerhet och länder där det förekommer politisk extremism riktad mot USA.

Anders

0 kommentarer

När en kompis bytte namn passade Ceejay Epton på att piffa till sitt eget. I dag heter hon Ceejay A Apple B Boat C Cat D Dog E Elephant F Flower G Goat H House I Igloo J Jellyfish K Kite L Lion M Monkey N Nurse O Octopus P Penguin Q Queen R Robot S Sun T Tree U Umbrella V Violin W Whale X X-Ray Y Yo-Yo Z Zebra Terryn Feuji-Sharemi.

Under 1800-talet exploderade förnamnskreativiteten i Sverige. I Språktidningen 6/09 skriver Mats Karlsson om ett par som lyckades pricka in hela alfabetet på sina nio barn – från Axel Bernhard Conrad till Åbertha Ägir Östgötha.

Den bedriften klarar alltså Ceejay Epton, som nu fått smeknamnet Miss Alphabet, på egen hand tack vare 241 nätta tecken.

– Jag har just fått barn, så jag tänkte att jag skulle ändra det [namnet] så att det skulle hjälpa honom att lära sig alfabetet, säger Ceejay Epton till den brittiska tidningen Metro.

Den brittiska lagstiftningen har inget tak för antalet tillåtna förnamn. Även i Sverige är det tillåtet att ha förnamn hela vägen från Aron till Örjan. Namnlagen säger att alla ska ha ett eller flera förnamn, men det finns ingen övre gräns för hur många.

– Rent teoretiskt är det fullt möjligt att ha hur många förnamn som helst. Däremot skulle kanske inte sonen eller dottern bli så jätteglad när han eller hon ska fylla i en blankett där samtliga namn måste anges, säger Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare vid Skatteverket.

Däremot skulle myndigheterna förmodligen ha invändningar mot enbokstavsnamn som A och Ö, även om Regeringsrätten för några år sedan godkände pojknamnet Q.

Anders

0 kommentarer

Efter 140 år som papperstidning har nätet tvingat fram en språkrevolution på den anrika dagstidningen The Boston Globe. Nu är det slut på referenser till yesterday ('i går'), today ('i dag') och tomorrow ('i morgon'). I stället ska veckodagen anges i artiklarna.

I ett blogginlägg redogör Charles F. Mansbach för bakgrunden till förändringen. Tidningens medarbetare producerar i dag texter som i vissa fall går ut direkt på nätet, ibland sparas för papperstidningen. De artiklar – ofta händelsenyheter – som först publiceras på webbplatsen bearbetas ofta i flera omgångar innan de hamnar i den tryckta utgåvan. Att då jonglera tidsuttryck som yesterday, today och tomorrow är enligt Charles F. Mansbach en inbjudan till misstag.

Flera andra vanligt förekommande uttryck sorteras också bort ur The Boston Globes språkliga repertoar. Det nyhetsflås som vissa förknippar med late last night ('sent i går kväll') och early this morning ('tidigt i morse') är också historia.

Det enda undantaget är today, ett val som i den tryckta tidningen kan vara motiverat i vissa rubriker. Ordet today signalerar en brådskande natur som inte blir lika omedelbar om det ersätts av exempelvis Friday.

Anders

0 kommentarer

Detta är ett inlägg i Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati

I sommar ska Kungsgatan i Stockholm bli bilfri på helgerna. Centerpartiet har föreslagit att paradgatan ska tillägnas fotgängare och cyklar varje helg under juni–augusti sommaren 2012.

Genom att stänga av Kungsgatan blir det enligt Stockholmscentern plats för konserter, restaurangupplevelser, shopping, sport och andra nöjen mitt på gatan.

Det låter ju toppen.

Men nu kommer mothugg från oväntat håll: Språkförsvaret. Projektet kallas nämligen Open Streets Stockholm.

Språkförsvaret är ett nätverk som arbetar för att stärka svenskans ställning mot engelskan. De har till exempel bedrivit kampanjer mot regeringens engelska e-postadresser och att svenska flygplatser kallats airport. Nu är de på krigsstigen mot Open Streets och kallar namnet enastående fantasilöst. Språkförsvaret tror att Stockholmscentern skäms för svenska språket och att man vill undergräva det.

Markus Berensson, biträdande borgarrådssekreterare vid stadsmiljöroteln, försvarar namnet Open Streets med att det är ett vedertaget internationellt begrepp som beskriver det staden vill göra med Kungsgatan.

Jag är själv inte särskilt upprörd över att svenska företeelser får engelska namn. Det finns ibland skäl för det. Däremot reagerar jag på Markus Berenssons uppfattning om vad som är vedertaget och bekant. Hade du hört talas om Open Streets? Skulle du kalla en bilfri Kungsgata för Open Street? För min del associerar jag open street till gamla motorvägar med fri fart, eller möjligen till mord som begås på just öppen gata.

Det är inte ovanligt att vi använder främmande begrepp för att vi inte är riktigt säkra på vad vi vill säga. Då passar ett engelskt uttryck som handsken. Det händer också att vi använder engelska begrepp när vi är fullt medvetna om att de är luddiga för att det är just luddigheten vi vill åt. Vill kanske Stockholmscentern distansera sig från Vänsterpartiets krav på blifri innerstad. Då passar ett amerikanskt begrepp, associerat till bilimens förlovade land, mycket bättre.

Med det sagt hoppas jag att Kungsgatan blir bilfri i sommar. Benämningen kommer i andra hand. Men om Stockholmcentern faktiskt vill bli förstådd: använd svenska!

Jag lämnar nu över stafettpinnen till just Språkförsvaret.

Patrik

2 kommentarer

Malin’s nagelstudio, Nisse’s mur & bygg, Ulrika’s hudvård och Sigge’s hantverk. Listan på små och stora företag som knökar in en apostrof i namnet kan göras lång. I Storbritannien gör den anrika bokhandeln Waterstone’s precis tvärtom – och skippar apostrofen. Nu driver det försummade tecknet runt på Twitter och erbjuder sina tjänster i utbyte mot något till livs.

I svenskan behövs sällan apostrof för att ange genitiv, men ibland är tecknet på sin plats. I meningen Milos’ matlåda är försvunnen visar apostrofen att den saknade matlådan tillhör Milos och inte Milo.

Språkrådet avråder från att använda apostrof före genitiv-s, som i Lisa’s foto. I Svenska skrivregler heter det att skrivsättet inte hör hemma i svenskan.

Genitivapostrofens popularitet brukar förklaras med engelskt inflytande. Där väljer nu Waterstone’s att i stället skippa apostrofen. Bokhandelns namn ska enligt den nya logotypen skrivas Waterstones.

I ett pressmeddelande motiverar vd:n James Daunt nyordningen med att den skrotade genitivapostrofen öppnar dörren för en mer praktisk stavning som passar bättre i den digitala tidsåldern. Dessutom består kedjan i dag av flera hundra enskilda bokhandlare samtidigt som grundaren Tim Waterstone försvunnit ur företaget. Det gör enligt James Daunt att personnamnskopplingen har spelat ut sin roll.

Förklaringen lyckades dock inte övertyga kritikerna. Om McDonald’s, Gordon’s gin, Colman’s mustard och Claridge’s kan använda genitivapostrof på rätt sätt borde bokhandelsjätten kunna göra detsamma.

Men Waterstone’s har inte låtit sig övertygas. Under tiden irrar den arbetsbefriade apostrofen omkring i den digitala världsväven och meddelar på Twitter att det mesta gått utför sedan den förklarades övertalig.

Till råga på allt har fru Apostrof sagt adjö för gott. Anledningen? Genitivapostrofen var alldeles för possessiv. Kanske dags att söka teknisk asyl i Sverige?

Anders

0 kommentarer

Ju mer en person lyssnar på hiphop, desto mer afroamerikansk slang fastnar i lyssnarens ordförråd. Det visar en studie från University of Alberta publicerad i PLOS One.

Att lyssnare snappar upp ord som förekommer i låttexter är knappast ett revolutionernade forskningsresultat. Men hiphoppen är, skriver lingvisten Paula Chesley, knepigare än många andra genrer. Texterna följer sällan med skivkonvoluten, artisterna rappar ofta snabbt och de använder ofta språket på okonventionella sätt. Många texter är också fulla av obskyra uttryck, dubbeltydigheter, smala referenser och slang.

I studien fick 168 studenter svara på frågor om 64 ord som ofta förekommer i hiphoptexter. De som klarade sig bäst var personer som lyssnade på hiphop, hade sociala band till afroamerikaner och intresserade sig för populärkultur.

Paula Chesley hittade också flera tydliga samband i studien. Den som lyssnade mycket på hiphop förstod i större utsträckning den slang som förekom i testet. Och den som sade sig lyssna flitigt på en viss artist var också vassast på just de ord och uttryck som användes av den rapparen.

Studien visar enligt Paula Chesley att den som lyssnar på låttexter snappar upp de tidigare okända ord som används. Även om hiphop framför allt är populärt hos yngre generationer tror hon att resultaten är allmängiltiga. Det är nämligen lättare att minnas ord och uttryck som förekommer i låtar eftersom där kan finnas musik, rim eller andra företeelser som gör associationerna starkare och därmed får de nya kunskaperna att fastna.

Anders

0 kommentarer

Det språk som förekommer i brittiska grabbtidningar är ofta grövre än det som används om kvinnor av dömda våldtäktsmän. Män identifierar sig i högre grad med våldtäktsmännens uttalanden, och kvinnor rankar grabbtidningarnas språk som mer kränkande. Det visar en brittisk studie utförd vid Middlesex university.

Forskarna lät män i åldern 18 till 46 år ta del av omdömen om kvinnor som saxats ur de fyra brittiska grabbtidningarna FHM, Loaded, Zoo och Nuts samt uttalanden från dömda våldtäktsmän. Deltagarna fick vilseledande information om varifrån citaten hämtats. I vissa fall sades ett uttalande från en våldtäktsman härröra från en grabbtidning och vice versa.

Det visade sig att männen i större utsträckning identifierade sig med sexbrottslingarnas uttalanden, men när de fick veta varifrån citaten plockats sade de sig känna större samhörighet med utdragen från tidningarna.

En grupp kvinnor och män i åldern 19 till 30 år fick ta del av samma citat. De fick ranka uttalandena efter hur grova de ansågs vara. Både männen och kvinnorna uppfattade i regel språket i grabbtidningarna som något mer nedvärderande än det som användes av våldtäktsmännen.

Bakom studien står två doktorer i psykologi, Miranda Horvath och Peter Hegarty. Resultatet är oroande, menar forskarduon. Det visar att det språk som våldtäktsmän använder för att rättfärdiga sina brott är nära besläktat med det språk som används i populära tidningar.

Anders

0 kommentarer

Occupy ('ockupera') är 2011 års ord enligt American dialect society. Valet föll på occupy eftersom ordet blev ett internationellt samlingsnamn för protestaktioner mot ekonomiska orättvisor.

För tjugoandra året i följd har American dialect society genom en omröstning bland medlemmarna utsett det ord som bäst beskriver det gångna året. Occupy var en överlägsen vinnare. Ben Zimmer, ordförande för organisationens nyordskommitté säger i ett pressmeddelande att occupy fick en helt ny innebörd under hösten:

"Det är ett mycket gammalt ord, men inom loppet av bara några få månader fick det ett nytt liv och rörde sig i nya och oväntade riktningar, tack vare en nationell och global rörelse."

Bland bubblarna återfanns även the 99% och 99 percenters, ord med anknytning till Occupy-rörelsen. Begreppet myntades av de amerikanska initiativtagarna till proteströrelsen. I USA äger nämligen 1 procent av befolkningen 40 procent av förmögenheten. Demonstranterna ansåg sig symbolisera de 99 procent av invånarna som inte hade del av dessa tillgångar.

En annan kandidat var FOMO, en bokstavsförkortning av fear of missing out ('rädsla för att missa/gå miste om något') som beskriver känslan av att ständigt behöva uppdatera sig inom sociala medier för att inte riskera att missa något viktigt. Även humblebrag ('falsk ödmjukhet, koketteri') fick många röster.

Systerorganisationen American name society röstade samtidigt fram Arab spring ('arabiska våren') till årets namn i kölvattnet av de folkliga protesterna för demokrati och yttrandefrihet i Mellanöstern och Nordafrika.

Anders

Foto: Anders Svensson

0 kommentarer

Whatever är det mest irriterande ordet i vardaglig engelska – för tredje året i följd. Hela 38 procent av de amerikaner som tillfrågats av Marist college institute for public opinion pekar ut ordet som den mest störande diskurspartikeln.

Diskurspartiklar är ord och fraser som fungerar som smörjmedel för samtal. De påverkar sällan den konkreta betydelsen av det någon säger, men forskning visar att de underlättar förståelse. I svenskan är ju, liksomtyp och alltså vanliga diskurspartiklar. Den som väcker flest negativa känslor är möjligen ba.

Whatever är alltså den minst uppskattade diskurspartikeln i USA. Kanske för att det svåröversatta whatever ('något ditåt, vad som') liksom många andra diskurspartiklar är oerhört mångsidig och kan användas som pronomen, adjektiv och adverb. Ordet kan också uttrycka både likgiltighet och avståndstagande.

Nummer två på listan över mest störande uttryck är like med 20 procent av rösterna, följt av you know (19 procent), just saying (11 procent) och seriously (7 procent).

Jämfört med föregående års undersökning har dock acceptansen för whatever ökat något. Då var det i stället fler som ansåg att like var det största irritationsmomentet i vardaglig engelska.

Läs mer om diskurspartiklar i Språktidningen 2/2010.

Anders

0 kommentarer

Det har snart gått två år sedan Justitieombudsmannen fastslog att regeringens engelska e-postadresser bryter mot språklagen. I sommar får samtliga regeringsanställda inom de olika departementen en gemensam svenskspråkig mejladress, skriver Riksdag & Departement.

Sommaren 2009 JO-anmälde Språkförsvaret och Olle Josephson, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet och krönikör i Språktidningen, regeringskansliets engelskspråkiga mejladresser. Den som exempelvis vill skriva till en anställd vid miljödepartementet använder i dag adressen environment.ministry.se.

JO-anmälningarna gjordes i kölvattnet av den språklag som infördes tidigare samma år, där myndigheter åläggs ett särskilt ansvar för svenskans utveckling och användning. JO skrev i beslutet från februari 2010 att de enbart engelska e-postadresserna stod i strid med språklagens krav samt att de inte var förenliga med myndigheternas språkvårdsansvar.

I sommar införs i stället den gemensamma e-postadressen regeringskansliet.se, som ersätter de tidigare departementspecifika adresserna. De engelskspråkiga adresserna kommer att finnas kvar under en övergångsperiod, skriver Riksdag & Departement.

Anders

2 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - engelska