Med två officiella språk ställer kanadensisk lag långtgående krav på att offentlig service ska vara tillgänglig på både engelska och franska. I höst rycker språkkommissionärens observatörer ut till åtta stora flygplatser för att kontrollera att inget språk försummas.

Observatörerna ska enligt ett pressmeddelande utföra över 1 500 kontroller på landets åtta största flygplatser. Alla flygplatser som har över en miljon passagerare om året måste nämligen tillhandahålla service på både franska och engelska.

Kontrollerna omfattar bland annat skyltning och kontakter med personal både på marken och ombord Air Canadas flygningar. Om något av språken förbises kan den som inte lever upp till kraven räkna med en anmärkning.

En majoritet av kanadensarna är enligt The Globe and Mail för tvåspråkighet. Samtidigt är språksituationen en ständig källa till konflikter. Beth Trudeau, talesperson för Canadians for Language Fairness, hävdar exempelvis i en intervju med Sun News att syftet med de kontroller som nu ska utföras enbart är att gynna den fransktalande minoriteten på den engelsktalande majoritetens bekostnad.

Anders

0 kommentarer

Amelia och Harry var 2011 års populäraste förnamn i England och Wales. De petar därmed ned Olivia och Oliver till andra plats. Det visar statistik från Office of National Statistics.

Kanske var det uppmärksamheten kring prins Harry av Wales och den fiktiva trollkarlen Harry Potter som påverkade föräldrarna i England och Wales under förra året. Hela 7 523 pojkar fick då förnamnet Harry.

Med 5 054 nya bärare blev Amelia det populäraste flicknamnet. Amelia klättrade fyra platser jämfört med 2010.

Flicknamnen som ökade mest i popularitet var Eliza, Evelyn, Sofia och Harriet. Bland pojkarna klättrade Jenson, Dexter, Arthur och Riley snabbast.

Precis som i Sverige används fler flicknamn än pojknamn. Totalt föddes 723 913 barn i England och Wales under 2011. Pojkarna delade på totalt 28 000 namn medan de flicknamn som registrerades var drygt 35 000. De tio namnen i topp svarade bara för 14 procent av alla förnamn.

Föräldrarna i England och Wales hade olika favoriter för sina nyfödda. I England toppade Harry och Amelia, men i Wales hade Oliver och Lily flest nya bärare.

Anders

0 kommentarer

Att lösenord som 1234 och qwerty tillhör varje hackares dröm känner de flesta till. En brittisk studie visar att lösenord på indonesiska är de lättaste att knäcka för ett lexikonbaserat datorprogram. Kinesiska och koreanska lösenord var den största utmaningen.

Forskare vid universitetet i Cambridge har studerat lösenord från 69,3 miljoner anonymiserade Yahoo-konton. För att undersöka säkerheten användes ett datorprogram som på samma sätt som riktiga hackare använde lexikon med vanliga ord för att knäcka lösenorden.

Elva olika språk ingick i studien: indonesiska, grekiska, engelska, vietnamesiska, italienska, spanska, portugisiska, franska, tyska, kinesiska och koreanska.

De svåraste nötterna att knäcka erbjöd koreanska och kinesiska användare. Där lyckades programmet bara lista ut 2,8 respektive 2,9 procent av lösenorden på 1 000 försök. För indonesiska var siffran hela 9,3 procent.

Av brittisk, amerikansk, australisk och kanadensisk engelska visade sig den senare erbjuda de mest osäkra lösenorden. De mest säkerhetsmedvetna användarna återfanns i gruppen 35 till 54 år, medan personer mellan 13 och 20 år hade de mest lättknäckta lösenorden.

Studien konstaterar att variationerna mellan olika användargrupper inte är särskilt stora och att många tycks välja lösenord efter liknande principer oavsett språk. Det görs inga försök att förklara de skillnader som finns mellan olika språkgrupper.

Anders

0 kommentarer

Undvika att få USA:s inrikessäkerhetsdepartement i hälarna? Då är det klokt att inte använda ord som attack, gas, ebola, sarin, virus, terrorism och islamist. Det visar en förteckning av nyckelord som departementet har lämnat ut.

Inrikessäkerhetsdepartementet grundades efter terrordåden som riktades mot USA i september 2001. Myndighetens uppgift är att förhindra terrorattacker samt att bistå befolkningen om sådana dåd ändå inträffar.

Ett led i USA:s metoder att förebygga terrorism är att övervaka vad som sägs i sociala medier. Departementet har utarbetat listor med nyckelord, och den som flitigt använder sig av dessa på exempelvis Twitter eller Facebook kan räkna med att väcka analytikernas intresse.

Exakt hur analysarbetet går till är inte känt, men många av de misstänkta orden är vanliga i allmänspråket. Det går förstås att tala om Nigeria, tsunami, erosion och tamiflu utan att ha några som helst avsikter att attackera vare sig USA eller något annat land. Om inte departementet använder någon form av filter lär analytikerna ha fullt upp med att hålla koll på vanliga medborgare som fastnar i det inte särskilt finmaskiga ordnätet när de i sociala medier berättar om hur de åker på semester, diskuterar vädret eller oroar sig för sjukdomar.

En gissning är att övervakarnas intresse ökar ju fler av dessa nyckelord som används. Förteckningen visar att departementet spanar särskilt efter ord med anknytning till droger, epidemier, vapen, infrastruktur, terrorism, naturkatastrofer, internetsäkerhet och länder där det förekommer politisk extremism riktad mot USA.

Anders

0 kommentarer

När en kompis bytte namn passade Ceejay Epton på att piffa till sitt eget. I dag heter hon Ceejay A Apple B Boat C Cat D Dog E Elephant F Flower G Goat H House I Igloo J Jellyfish K Kite L Lion M Monkey N Nurse O Octopus P Penguin Q Queen R Robot S Sun T Tree U Umbrella V Violin W Whale X X-Ray Y Yo-Yo Z Zebra Terryn Feuji-Sharemi.

Under 1800-talet exploderade förnamnskreativiteten i Sverige. I Språktidningen 6/09 skriver Mats Karlsson om ett par som lyckades pricka in hela alfabetet på sina nio barn – från Axel Bernhard Conrad till Åbertha Ägir Östgötha.

Den bedriften klarar alltså Ceejay Epton, som nu fått smeknamnet Miss Alphabet, på egen hand tack vare 241 nätta tecken.

– Jag har just fått barn, så jag tänkte att jag skulle ändra det [namnet] så att det skulle hjälpa honom att lära sig alfabetet, säger Ceejay Epton till den brittiska tidningen Metro.

Den brittiska lagstiftningen har inget tak för antalet tillåtna förnamn. Även i Sverige är det tillåtet att ha förnamn hela vägen från Aron till Örjan. Namnlagen säger att alla ska ha ett eller flera förnamn, men det finns ingen övre gräns för hur många.

– Rent teoretiskt är det fullt möjligt att ha hur många förnamn som helst. Däremot skulle kanske inte sonen eller dottern bli så jätteglad när han eller hon ska fylla i en blankett där samtliga namn måste anges, säger Ingegerd Widell, verksamhetsutvecklare vid Skatteverket.

Däremot skulle myndigheterna förmodligen ha invändningar mot enbokstavsnamn som A och Ö, även om Regeringsrätten för några år sedan godkände pojknamnet Q.

Anders

0 kommentarer

Efter 140 år som papperstidning har nätet tvingat fram en språkrevolution på den anrika dagstidningen The Boston Globe. Nu är det slut på referenser till yesterday ('i går'), today ('i dag') och tomorrow ('i morgon'). I stället ska veckodagen anges i artiklarna.

I ett blogginlägg redogör Charles F. Mansbach för bakgrunden till förändringen. Tidningens medarbetare producerar i dag texter som i vissa fall går ut direkt på nätet, ibland sparas för papperstidningen. De artiklar – ofta händelsenyheter – som först publiceras på webbplatsen bearbetas ofta i flera omgångar innan de hamnar i den tryckta utgåvan. Att då jonglera tidsuttryck som yesterday, today och tomorrow är enligt Charles F. Mansbach en inbjudan till misstag.

Flera andra vanligt förekommande uttryck sorteras också bort ur The Boston Globes språkliga repertoar. Det nyhetsflås som vissa förknippar med late last night ('sent i går kväll') och early this morning ('tidigt i morse') är också historia.

Det enda undantaget är today, ett val som i den tryckta tidningen kan vara motiverat i vissa rubriker. Ordet today signalerar en brådskande natur som inte blir lika omedelbar om det ersätts av exempelvis Friday.

Anders

0 kommentarer

Detta är ett inlägg i Centrum för lättlästs bloggstafett om språk, makt och demokrati

I sommar ska Kungsgatan i Stockholm bli bilfri på helgerna. Centerpartiet har föreslagit att paradgatan ska tillägnas fotgängare och cyklar varje helg under juni–augusti sommaren 2012.

Genom att stänga av Kungsgatan blir det enligt Stockholmscentern plats för konserter, restaurangupplevelser, shopping, sport och andra nöjen mitt på gatan.

Det låter ju toppen.

Men nu kommer mothugg från oväntat håll: Språkförsvaret. Projektet kallas nämligen Open Streets Stockholm.

Språkförsvaret är ett nätverk som arbetar för att stärka svenskans ställning mot engelskan. De har till exempel bedrivit kampanjer mot regeringens engelska e-postadresser och att svenska flygplatser kallats airport. Nu är de på krigsstigen mot Open Streets och kallar namnet enastående fantasilöst. Språkförsvaret tror att Stockholmscentern skäms för svenska språket och att man vill undergräva det.

Markus Berensson, biträdande borgarrådssekreterare vid stadsmiljöroteln, försvarar namnet Open Streets med att det är ett vedertaget internationellt begrepp som beskriver det staden vill göra med Kungsgatan.

Jag är själv inte särskilt upprörd över att svenska företeelser får engelska namn. Det finns ibland skäl för det. Däremot reagerar jag på Markus Berenssons uppfattning om vad som är vedertaget och bekant. Hade du hört talas om Open Streets? Skulle du kalla en bilfri Kungsgata för Open Street? För min del associerar jag open street till gamla motorvägar med fri fart, eller möjligen till mord som begås på just öppen gata.

Det är inte ovanligt att vi använder främmande begrepp för att vi inte är riktigt säkra på vad vi vill säga. Då passar ett engelskt uttryck som handsken. Det händer också att vi använder engelska begrepp när vi är fullt medvetna om att de är luddiga för att det är just luddigheten vi vill åt. Vill kanske Stockholmscentern distansera sig från Vänsterpartiets krav på blifri innerstad. Då passar ett amerikanskt begrepp, associerat till bilimens förlovade land, mycket bättre.

Med det sagt hoppas jag att Kungsgatan blir bilfri i sommar. Benämningen kommer i andra hand. Men om Stockholmcentern faktiskt vill bli förstådd: använd svenska!

Jag lämnar nu över stafettpinnen till just Språkförsvaret.

Patrik

2 kommentarer

Malin’s nagelstudio, Nisse’s mur & bygg, Ulrika’s hudvård och Sigge’s hantverk. Listan på små och stora företag som knökar in en apostrof i namnet kan göras lång. I Storbritannien gör den anrika bokhandeln Waterstone’s precis tvärtom – och skippar apostrofen. Nu driver det försummade tecknet runt på Twitter och erbjuder sina tjänster i utbyte mot något till livs.

I svenskan behövs sällan apostrof för att ange genitiv, men ibland är tecknet på sin plats. I meningen Milos’ matlåda är försvunnen visar apostrofen att den saknade matlådan tillhör Milos och inte Milo.

Språkrådet avråder från att använda apostrof före genitiv-s, som i Lisa’s foto. I Svenska skrivregler heter det att skrivsättet inte hör hemma i svenskan.

Genitivapostrofens popularitet brukar förklaras med engelskt inflytande. Där väljer nu Waterstone’s att i stället skippa apostrofen. Bokhandelns namn ska enligt den nya logotypen skrivas Waterstones.

I ett pressmeddelande motiverar vd:n James Daunt nyordningen med att den skrotade genitivapostrofen öppnar dörren för en mer praktisk stavning som passar bättre i den digitala tidsåldern. Dessutom består kedjan i dag av flera hundra enskilda bokhandlare samtidigt som grundaren Tim Waterstone försvunnit ur företaget. Det gör enligt James Daunt att personnamnskopplingen har spelat ut sin roll.

Förklaringen lyckades dock inte övertyga kritikerna. Om McDonald’s, Gordon’s gin, Colman’s mustard och Claridge’s kan använda genitivapostrof på rätt sätt borde bokhandelsjätten kunna göra detsamma.

Men Waterstone’s har inte låtit sig övertygas. Under tiden irrar den arbetsbefriade apostrofen omkring i den digitala världsväven och meddelar på Twitter att det mesta gått utför sedan den förklarades övertalig.

Till råga på allt har fru Apostrof sagt adjö för gott. Anledningen? Genitivapostrofen var alldeles för possessiv. Kanske dags att söka teknisk asyl i Sverige?

Anders

0 kommentarer

Ju mer en person lyssnar på hiphop, desto mer afroamerikansk slang fastnar i lyssnarens ordförråd. Det visar en studie från University of Alberta publicerad i PLOS One.

Att lyssnare snappar upp ord som förekommer i låttexter är knappast ett revolutionernade forskningsresultat. Men hiphoppen är, skriver lingvisten Paula Chesley, knepigare än många andra genrer. Texterna följer sällan med skivkonvoluten, artisterna rappar ofta snabbt och de använder ofta språket på okonventionella sätt. Många texter är också fulla av obskyra uttryck, dubbeltydigheter, smala referenser och slang.

I studien fick 168 studenter svara på frågor om 64 ord som ofta förekommer i hiphoptexter. De som klarade sig bäst var personer som lyssnade på hiphop, hade sociala band till afroamerikaner och intresserade sig för populärkultur.

Paula Chesley hittade också flera tydliga samband i studien. Den som lyssnade mycket på hiphop förstod i större utsträckning den slang som förekom i testet. Och den som sade sig lyssna flitigt på en viss artist var också vassast på just de ord och uttryck som användes av den rapparen.

Studien visar enligt Paula Chesley att den som lyssnar på låttexter snappar upp de tidigare okända ord som används. Även om hiphop framför allt är populärt hos yngre generationer tror hon att resultaten är allmängiltiga. Det är nämligen lättare att minnas ord och uttryck som förekommer i låtar eftersom där kan finnas musik, rim eller andra företeelser som gör associationerna starkare och därmed får de nya kunskaperna att fastna.

Anders

0 kommentarer

Det språk som förekommer i brittiska grabbtidningar är ofta grövre än det som används om kvinnor av dömda våldtäktsmän. Män identifierar sig i högre grad med våldtäktsmännens uttalanden, och kvinnor rankar grabbtidningarnas språk som mer kränkande. Det visar en brittisk studie utförd vid Middlesex university.

Forskarna lät män i åldern 18 till 46 år ta del av omdömen om kvinnor som saxats ur de fyra brittiska grabbtidningarna FHM, Loaded, Zoo och Nuts samt uttalanden från dömda våldtäktsmän. Deltagarna fick vilseledande information om varifrån citaten hämtats. I vissa fall sades ett uttalande från en våldtäktsman härröra från en grabbtidning och vice versa.

Det visade sig att männen i större utsträckning identifierade sig med sexbrottslingarnas uttalanden, men när de fick veta varifrån citaten plockats sade de sig känna större samhörighet med utdragen från tidningarna.

En grupp kvinnor och män i åldern 19 till 30 år fick ta del av samma citat. De fick ranka uttalandena efter hur grova de ansågs vara. Både männen och kvinnorna uppfattade i regel språket i grabbtidningarna som något mer nedvärderande än det som användes av våldtäktsmännen.

Bakom studien står två doktorer i psykologi, Miranda Horvath och Peter Hegarty. Resultatet är oroande, menar forskarduon. Det visar att det språk som våldtäktsmän använder för att rättfärdiga sina brott är nära besläktat med det språk som används i populära tidningar.

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - engelska