132 000 engelska slangord finns nu på nätet. Green’s Dictionary of Slang är en av de mest omfattande lexikonen i sitt slag. Den är ett resultat av många års arbete signerat upphovsmannen Jonathon Green.

För fem år sedan lanserades en tryckt utgåva av Green’s Dictionary of Slang. Den innehöll närmare 100 000 uppslagsord. Författaren Jonathon Green gav dock inte upp där. Han har fortsatt samlandet både av nya ord, definitioner och belägg.

Resultatet är en digital utgåva av slanglexikonet. Basfunktionerna är gratis. Det kostar inget att slå upp ord och att ta del av definitioner och etymologi. Mer avancerade sökfunktioner erbjuds mot en avgift. I betaldelen finns bland annat en lång rad språkexempel och möjligheten att söka ord efter betydelse och år för första belägg.

Gratisdelen räcker dock utmärkt för den som vill roa sig med att konstatera att Swede, ’svensk’, även kan betyda ’korkad person’.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Den som tidigt behärskar modersmålets siffror och bokstäver har bättre förutsättningar när undervisningen i förskola sker på ett annat språk. Det visar en studie publicerad i tidskriften Applied Psycholinguistics.

I USA finns många spansktalande vuxna som inte känner sig helt bekväma med att tala engelska. Inte sällan innebär det att deras barn växer upp i en miljö där det inte talas mycket engelska. Men när de börjar förskola sker undervisningen ofta på engelska.

Det behöver dock inte vara någon större nackdel. De spansktalande barn som har med sig goda kunskaper om modersmålets bokstäver och siffror kommer snart i kapp. Denna grupp har betydligt lättare för att lära sig engelska än spansktalande elever som inte har tagit de första stegen mot att läsa och räkna.

Forskarnas slutsats är att kunskaper i spanska vässa förutsättningarna för att lyckas med engelskan i förskolan. Det betyder också att spansktalande föräldrar inte behöver känna att osäkerheten när det gäller engelska är lika betungande. Om de ser till att hjälpa barnen med spanskan så hjälper de även indirekt till med engelskan.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Toleransen för rasistiskt och diskriminerande språk blir allt mindre. Svordomar är lättare att acceptera om de upplevs återspegla verkligheten. Det visar en rapport från brittiska Ofcom.

Ofcom är tillsynsmyndighet för sändningar i bland annat radio och tv i Storbritannien. Myndigheten genomför undersökningar där publikens attityd till svordomar, könsord, rasistiska ord och vulgära gester studeras. I den senaste undersökningen – som är den första på sex år – analyseras attityder till 144 ord och sex gester.

Toleransen för ord som diskriminerar eller är rasistiska har aldrig varit så låg som i dag. Publiken har allt mindre överseende med ord som av olika skäl kan uppfattas som kränkande. Samtidigt har sammanhanget stor betydelse. Ordet nigger väcker mindre känslor när det förekommer i ett avsnitt av komediserien Pang i bygget från 1970-talet och när dessutom tittarna varnats för språket.

Rasistiska ord väcker starkare känslor än svordomar. Könsord har ungefär samma laddning som de mest kraftfulla svordomarna.

Mest känsligt är det när svordomar, rasistiska uttryck, könsord eller liknande förekommer i program som sänds före klockan 21. En förmildrande omständighet kan vara om de kontroversiella orden upplevs återspegla verkligheten. Då är toleransen större än när orden enligt publiken används omotiverat. Även direktsändning var en förmildrande omständighet.

Fult språk ansågs i regel vara mer problematiskt i radio än i tv. Förklaringen tros vara att radio betraktas som mer intimt än tv. Dessutom är det fler som har på radion medan de ägnar sig åt annat. Därmed finns det också mindre beredskap för att till exempel se till så att barn slipper höra fult språk.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Inget ord är så metal som burn. Och inget ord är så lite metal som particularly. Det konstaterar en amerikansk datavetare i ett blogginlägg efter att ha analyserat 222 623 hårdrockstexter.

Den som tycker att det börjar lukta hårdrock när texterna myllrar av substantiv som veins, beast, ashes, sword, sorrow och soul har onekligen näsa för genrer. Samtliga är ord som förekommer betydligt oftare i hårdrockstexter än i vardagsengelska. När det gäller adverb som approximately, particularly och relatively är förhållandet det motsatta.

Bakom dessa slutsatser står en amerikansk datavetare som samlat låttexter från webbplatsen Dark Lyrics. Han har därefter jämfört texterna med en korpus över vardaglig amerikansk engelska. Värt att notera är att korpusen har några år på nacken – men det har även många av texterna.

Det mest överrepresenterade ordet i hårdrockstexter är burn. Ordet är 3,81 gånger vanligare i hårdrockstexter än i vardagsspråket. Siffran utgör enligt bloggaren ordets metalness.

Det mest underrepresenterade ordet är particularly. Ordets metalness är -6,47.

Högst läsbarhet har Twisted Sisters texter (bilden). De svåraste texterna är signerade Pig Destroyer. Svär mest gör Five Finger Death Punch.

Foto: Alfred Nitsch

Anders

0 kommentarer

Att behärska engelska blir allt viktigare för personer som utbildar sig till bilmekaniker. Språkbytet har dessutom förändrat elevernas självbild. Det visar Janne Kontio i en avhandling vid Uppsala universitet.

Fordonsprogrammet är traditionellt en utbildning som inte lockat språkintresserade elever. I stället har det inte sällan av fordonselever betraktats som en fördel att kunna slippa språk. Men så är det inte längre. Engelskan blir allt viktigare – inte minst i klassrummet.

I de klasser som Janne Kontio studerat har engelska i stor utsträckning fungerat som undervisningsspråk. Även litteraturen har varit på engelska. Dessutom finns i dag manualer, databaser och datorprogram i regel bara på engelska. Inte ens tidigare svenska Volvo erbjuder längre manualer på svenska.

När de talar med varandra använder eleverna främst svenska, men många engelska ord förekommer i samtalen. I klassrummet talas mest engelska, men bara en av lärarna har engelska som modersmål. Ibland händer det att någon elev inte hittar rätt ord på engelska:

Yeah. I’ve ehh va fan heter svetsa?

Den bästa mekanikern har hög status i klassen. Men även kunskaperna i engelska diskuteras bland eleverna. Den som råkar begå ett misstag riskerar att anklagas för att tala svengelska.

Även engelskan i sig ger hög status. I dag krävs det betydligt högre betyg än tidigare för att komma in på fordonsprogrammet. De som söker sig till programmet har ofta höga betyg i engelska. Samtidigt betraktas fordonsprogrammet som en utbildning som med stor säkerhet leder till jobb. Efterfrågan på mekaniker är stor – i synnerhet om de talar god engelska.

Anders

Foto: Istockphoto

4 kommentarer

Under fyra års doktorandstudier hinner få bli tillräckligt bra på engelska. För att lära sig att skriva vetenskapligt är granskningshjälp från kollegor ett utmärkt verktyg. Det fastslår Karyn Sandström i en avhandling i engelska vid Umeå universitet.

De tio senaste åren har Karyn Sandström undervisat svenska forskare i att skriva vetenskapligt på engelska. I synnerhet inom naturvetenskapliga ämnen har det i Sverige blivit närmast regel att avhandlingar och forskningsrapporter skrivs på engelska. Under dessa utbildningar har Karyn Sandström observerat att många svenskar inte behärskar konsten att skriva vetenskapligt på engelska fullt ut.

Fyra års doktorandstudier är enligt Karyn Sandström inte tillräckligt för att – utöver allt annat som avhandlingsarbetet innefattar – lära sig den vetenskapliga engelskan. Många doktorander har inte skrivit på engelska sedan de gick gymnasiet. Samtidigt kan bristande språklig kompetens innebära att en forskare inte lyckas presentera sina resultat på bästa sätt. I förlängningen kan därför både bidragen och karriären gå om intet.

En lösning på problemet kan vara att diskutera texterna i responsgrupper. I studien ingick elva personer som gav och tog emot kritik på varandras texter. Snart utvecklades ett mönster där deltagarna kom med synpunkter på allt från ordval till disposition.

Vid 40 procent av tillfällena följde skribenterna kollegornas rekommendationer. Men återkopplingen från responsgrupperna hade även andra effekter. I samband med att skribenterna gick igenom synpunkterna ägnade de också mycket tid åt att på olika sätt förbättra texterna. Dessutom utbytte deltagarna kunskaper som främjade förmågan att skriva vetenskapligt på engelska.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Nu sätter regeringen stopp för ohämmad användning av engelska lånord. Genom en ny reglering vill regeringen förhindra att engelskan tar över i det offentliga rummet.

Inom universitetsvärlden finns redan en utbredd oro för domänförluster på flera områden. Eftersom de flesta nya termerna som importeras kommer från engelskan finns det en överhängande risk för att svenska blir obrukbart inom forskning och högre utbildning. Men nu går alltså regeringen till motattack.

I dag presenterar regeringen ett förslag som ska stoppa hotet från engelskan. Företag som verkar i det offentliga rummet – som medier och reklambyråer – kommer att tilldelas utsläppsrätter. Dessa ger dem rätt att ”förorena” svenskan med ett visst antal onödiga lånord. Om de gör slut på utsläppsrätterna måste de antingen sluta använda lånord eller köpa nya utsläppsrätter. I annat fall väntar böter.

– Om du till exempel haft en midseason sale kan du inte annonsera om black Friday också. Ska du ha utsläppsrätter kvar till black Friday får du vackert finna dig i att tala om höstrealisation i stället, säger Pål Siksrop, sakkunnig vid kulturdepartementet.

Exakt hur höga böterna blir är inte klart, men straffsumman kommer att påverkas av spridningen.

– Det kommer att bli dyrare att skriva foodcourt i Aftonbladet än i Säffle-Tidningen.

Systemet med utsläppsrätter följer till stor del lagstiftning som redan finns i Litauen. I Språktidningen 8/13 berättar Anne Markowski i ett reportage om hur otillåten slang, lånord och språkfel kan ge böter. I Sverige pågår nu vid kulturdepartementet arbetet med att efter litauisk förebild ta fram en lista över förbjudna ord och uttryck.

– Vårt benchmark är att blacklisten ska vara klar före årsskiftet, säger Pål Siksrop.

Intäkterna från utsläppsrätterna kommer att gå till insatser för att rädda den svenska skolan. Regeringen vill efter de senaste årens katastrofala resutat i Pisa-mätningarna satsa mer på ämnen som svenska, engelska och matematik. Pål Siksrop anser inte att det är motsägelsefullt att utsläppsrätterna ska finansiera ännu mer engelska i skolan.

– Det är inte fel att använda engelska i England, men i svenska skolor ska inte engelska vara viktigare än svenska. Jag säger som Stefan Löfven: Nu får det vara sluttjollrat.

Språktidningen har sökt kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) för en kommentar. Genom sin sekreterare hälsar hon att hon inte är anträffbar på grund av ett digert schedule med debriefings, appointments och workshops. En enig regering står dock bakom förslaget.

– Anyone who is not on the boat can dra dit the pepper grows, säger Pål Siksrop.

Lis Oppkrås

Foto: Istockphoto

6 kommentarer

Hans ordförråd är som en sjundeklassares och han har samma grepp om grammatik som en sjätteklassare. Donald Trump använder därmed det minst avancerade språket av de namn som vill bli USA:s nästa president. Det mest komplexa språket har Bernie Sanders.

Språkteknologer vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, USA, har analyserat tal av republikanerna Donald Trump, Ted Cruz och Marco Rubio och av demokraterna Hillary Clinton och Bernie Sanders. För att kunna sätta dem i ett historiskt perspektiv har de även analyserat tal av presidenterna Abraham Lincoln, Ronald Reagan, George W. Bush, Bill Clinton och Barack Obama.

Forskarna har enligt en rapport kartlagt hur ofta ord och uttryck använts i aspiranternas offentliga tal. Resultaten jämfördes därefter med tidigare studier om hur elever använder det engelska språket.

I takt med att primärvalen går in i allt mer avgörande skeden förenklas presidentaspiranternas språk. Varierar sig mest mellan olika nivåer gör Donald Trump och Hillary Clinton. Enligt forskarna är det troligt att de skräddarsyr sina tal efter målgruppen.

I det genomsnittliga talet använder Donald Trump ett ordförråd som motsvarar en sjundeklassares. Grammatiken når knappt upp till en sjätteklassares nivå. Donald Trumps språkliga spännvidd är dock stor. I enstaka tal är grammatiken lika avancerad som en åttondeklassares, medan andra hamnar på en fjärdeklassares nivå.

Jämfört med övriga aspiranter uttrycker sig Donald Trump i regel på ett betydligt enklare sätt. Bland de övriga aspiranterna är de språkliga skillnaderna små.

Det mest komplexa språket har Bernie Sanders. Hans vokabulär överträffas bara av Ronald Reagan. När det gäller grammatiken hamnar Bernie Sanders dock i mitten. Där hamnar Marco Rubio i topp, men i den historiska jämförelsen är George W. Bush den enda presidenten som han övertrumfar. Bushs grammatik rankas dessutom som snäppet mindre komplex än Trumps.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Svenska elever som läser gymnasiet på engelska ökar inte användningen av akademisk vokabulär på engelska mer än andra elever. Därför finns det stora möjligheter att utveckla undervisningen. Det fastslår Eva Olsson i en avhandling vid Göteborgs universitet.

I sin avhandling har Eva Olsson undersökt 230 gymnasieelever. Ungdomar som valde ett gymnasieprogram med engelska som undervisningsspråk hade sedan tidigare goda kunskaper. Jämfört med elever som läste svenskspråkiga program talade de mer engelska på fritiden. De använde också akademisk vokabulär i betydligt större utsträckning.

Elever på engelskspråkiga program hade även ett betydligt större intresse för språket. På fritiden exponerades de dagligen för engelska i hela två timmar mer än andra gymnasieelever.

Undervisningen på engelska ger dock inte språkkunskaperna någon anmärkningsvärd utveckling. I stället konstaterar Eva Olsson att bägge grupperna ökar sin användning av akademisk vokabulär i samma hastighet. En skillnad är alltså att eleverna på engelskspråkiga program gör det från en högre utgångsnivå, men gapet mellan grupperna förändras inte.

På samma sätt ligger det till med den engelska som används på fritiden. Inte heller där ökar den akademiska vokabulären i snabbare takt än bland elever som talar mindre engelska utanför skolan. Elever som använder mycket engelska har dock även här ett försprång – de hade ett mer varierat språk och kunde även bättre anpassa det till olika grader av formalitet.

Eva Olssons slutsats är att det på engelskspråkiga program bör finnas rejäla möjligheter att vässa just undervisningen i engelska. Enbart att exponeras mer för språket räcker inte för att utveckla den akademiska vokabulär som är nödvändig för den som behöver använda engelska i arbetslivet.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Av tradition har brittisk lag alltid tryckts på kalvskinnspergament. Men i april i år är det slut på denna traditon. Då blir det papper som gäller, skriver The Guardian.

Förra året fyllde Magna Carta (bilden) 800 år. Fördraget kan sägas ha varit ett första steg mot en grundlag. I fördraget regleras bland annat förhållandena mellan högadeln och kungamakten.

I dag finns fyra originalexemplar av Magna Carta från 1215 bevarade. Samtliga är skrivna på pergament av kalvskinn. Att lagtext nedtecknas på pergament har sedan dess blivit en tradition. Andra tidiga dokument som skrevs på pergament var Domesday Book från 1086.

Kalvskinnspergament har en livslängd på flera tusen år. Papper särskilt avsett för arkivering håller högst 500 år. Varaktigheten har varit ett viktigt redskap i debatten hos politiker som inte vill övergå till papper.

Så det ändå ut att bli redan i april. Skiftet från pergament till papper ska enligt The Guardian spara statskassan på 80 000 pund om året.

Men det finns politiker som inte har gett upp hoppet om att kunna stoppa övergången. Med hänvisning just till tradition och pergamentens hållbarhet vill de även i framtiden se att brittiska lagar trycks på kalvskinn.

Anders

Foto: British Library

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - engelska