Nu sätter regeringen stopp för ohämmad användning av engelska lånord. Genom en ny reglering vill regeringen förhindra att engelskan tar över i det offentliga rummet.

Inom universitetsvärlden finns redan en utbredd oro för domänförluster på flera områden. Eftersom de flesta nya termerna som importeras kommer från engelskan finns det en överhängande risk för att svenska blir obrukbart inom forskning och högre utbildning. Men nu går alltså regeringen till motattack.

I dag presenterar regeringen ett förslag som ska stoppa hotet från engelskan. Företag som verkar i det offentliga rummet – som medier och reklambyråer – kommer att tilldelas utsläppsrätter. Dessa ger dem rätt att ”förorena” svenskan med ett visst antal onödiga lånord. Om de gör slut på utsläppsrätterna måste de antingen sluta använda lånord eller köpa nya utsläppsrätter. I annat fall väntar böter.

– Om du till exempel haft en midseason sale kan du inte annonsera om black Friday också. Ska du ha utsläppsrätter kvar till black Friday får du vackert finna dig i att tala om höstrealisation i stället, säger Pål Siksrop, sakkunnig vid kulturdepartementet.

Exakt hur höga böterna blir är inte klart, men straffsumman kommer att påverkas av spridningen.

– Det kommer att bli dyrare att skriva foodcourt i Aftonbladet än i Säffle-Tidningen.

Systemet med utsläppsrätter följer till stor del lagstiftning som redan finns i Litauen. I Språktidningen 8/13 berättar Anne Markowski i ett reportage om hur otillåten slang, lånord och språkfel kan ge böter. I Sverige pågår nu vid kulturdepartementet arbetet med att efter litauisk förebild ta fram en lista över förbjudna ord och uttryck.

– Vårt benchmark är att blacklisten ska vara klar före årsskiftet, säger Pål Siksrop.

Intäkterna från utsläppsrätterna kommer att gå till insatser för att rädda den svenska skolan. Regeringen vill efter de senaste årens katastrofala resutat i Pisa-mätningarna satsa mer på ämnen som svenska, engelska och matematik. Pål Siksrop anser inte att det är motsägelsefullt att utsläppsrätterna ska finansiera ännu mer engelska i skolan.

– Det är inte fel att använda engelska i England, men i svenska skolor ska inte engelska vara viktigare än svenska. Jag säger som Stefan Löfven: Nu får det vara sluttjollrat.

Språktidningen har sökt kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) för en kommentar. Genom sin sekreterare hälsar hon att hon inte är anträffbar på grund av ett digert schedule med debriefings, appointments och workshops. En enig regering står dock bakom förslaget.

– Anyone who is not on the boat can dra dit the pepper grows, säger Pål Siksrop.

Lis Oppkrås

Foto: Istockphoto

6 kommentarer

Hans ordförråd är som en sjundeklassares och han har samma grepp om grammatik som en sjätteklassare. Donald Trump använder därmed det minst avancerade språket av de namn som vill bli USA:s nästa president. Det mest komplexa språket har Bernie Sanders.

Språkteknologer vid Carnegie Mellon University i Pittsburgh, USA, har analyserat tal av republikanerna Donald Trump, Ted Cruz och Marco Rubio och av demokraterna Hillary Clinton och Bernie Sanders. För att kunna sätta dem i ett historiskt perspektiv har de även analyserat tal av presidenterna Abraham Lincoln, Ronald Reagan, George W. Bush, Bill Clinton och Barack Obama.

Forskarna har enligt en rapport kartlagt hur ofta ord och uttryck använts i aspiranternas offentliga tal. Resultaten jämfördes därefter med tidigare studier om hur elever använder det engelska språket.

I takt med att primärvalen går in i allt mer avgörande skeden förenklas presidentaspiranternas språk. Varierar sig mest mellan olika nivåer gör Donald Trump och Hillary Clinton. Enligt forskarna är det troligt att de skräddarsyr sina tal efter målgruppen.

I det genomsnittliga talet använder Donald Trump ett ordförråd som motsvarar en sjundeklassares. Grammatiken når knappt upp till en sjätteklassares nivå. Donald Trumps språkliga spännvidd är dock stor. I enstaka tal är grammatiken lika avancerad som en åttondeklassares, medan andra hamnar på en fjärdeklassares nivå.

Jämfört med övriga aspiranter uttrycker sig Donald Trump i regel på ett betydligt enklare sätt. Bland de övriga aspiranterna är de språkliga skillnaderna små.

Det mest komplexa språket har Bernie Sanders. Hans vokabulär överträffas bara av Ronald Reagan. När det gäller grammatiken hamnar Bernie Sanders dock i mitten. Där hamnar Marco Rubio i topp, men i den historiska jämförelsen är George W. Bush den enda presidenten som han övertrumfar. Bushs grammatik rankas dessutom som snäppet mindre komplex än Trumps.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Svenska elever som läser gymnasiet på engelska ökar inte användningen av akademisk vokabulär på engelska mer än andra elever. Därför finns det stora möjligheter att utveckla undervisningen. Det fastslår Eva Olsson i en avhandling vid Göteborgs universitet.

I sin avhandling har Eva Olsson undersökt 230 gymnasieelever. Ungdomar som valde ett gymnasieprogram med engelska som undervisningsspråk hade sedan tidigare goda kunskaper. Jämfört med elever som läste svenskspråkiga program talade de mer engelska på fritiden. De använde också akademisk vokabulär i betydligt större utsträckning.

Elever på engelskspråkiga program hade även ett betydligt större intresse för språket. På fritiden exponerades de dagligen för engelska i hela två timmar mer än andra gymnasieelever.

Undervisningen på engelska ger dock inte språkkunskaperna någon anmärkningsvärd utveckling. I stället konstaterar Eva Olsson att bägge grupperna ökar sin användning av akademisk vokabulär i samma hastighet. En skillnad är alltså att eleverna på engelskspråkiga program gör det från en högre utgångsnivå, men gapet mellan grupperna förändras inte.

På samma sätt ligger det till med den engelska som används på fritiden. Inte heller där ökar den akademiska vokabulären i snabbare takt än bland elever som talar mindre engelska utanför skolan. Elever som använder mycket engelska har dock även här ett försprång – de hade ett mer varierat språk och kunde även bättre anpassa det till olika grader av formalitet.

Eva Olssons slutsats är att det på engelskspråkiga program bör finnas rejäla möjligheter att vässa just undervisningen i engelska. Enbart att exponeras mer för språket räcker inte för att utveckla den akademiska vokabulär som är nödvändig för den som behöver använda engelska i arbetslivet.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Av tradition har brittisk lag alltid tryckts på kalvskinnspergament. Men i april i år är det slut på denna traditon. Då blir det papper som gäller, skriver The Guardian.

Förra året fyllde Magna Carta (bilden) 800 år. Fördraget kan sägas ha varit ett första steg mot en grundlag. I fördraget regleras bland annat förhållandena mellan högadeln och kungamakten.

I dag finns fyra originalexemplar av Magna Carta från 1215 bevarade. Samtliga är skrivna på pergament av kalvskinn. Att lagtext nedtecknas på pergament har sedan dess blivit en tradition. Andra tidiga dokument som skrevs på pergament var Domesday Book från 1086.

Kalvskinnspergament har en livslängd på flera tusen år. Papper särskilt avsett för arkivering håller högst 500 år. Varaktigheten har varit ett viktigt redskap i debatten hos politiker som inte vill övergå till papper.

Så det ändå ut att bli redan i april. Skiftet från pergament till papper ska enligt The Guardian spara statskassan på 80 000 pund om året.

Men det finns politiker som inte har gett upp hoppet om att kunna stoppa övergången. Med hänvisning just till tradition och pergamentens hållbarhet vill de även i framtiden se att brittiska lagar trycks på kalvskinn.

Anders

Foto: British Library

0 kommentarer

Sharing economy (’delningsekonomi’) är årets ord 2015 i australisk engelska. Såväl ordet som fenomenet diskuterades och användes flitigt under året. Bakom utnämningen står Australian National Dictionary Centre.

Taxitjänsten Ubers intåg har orsakat debatt i många länder. Inte minst i Australien, där många traditionella taxiföretagare befarar att Uber ska påverka branschen negativt. Uber är en av de nya tjänster som brukar räknas in i delningsekonomin, där användare betalar för eller byter tjänster med varandra.

Användningen av sharing economy ökade kraftigt i australisk engelska under 2015. Det är enligt Australian National Dictionary Centre ett fenomen som hos de flesta väcker positiva associationer.

Andra ord som var med i slutdiskussionerna var dark web (’del av internet som inte går att hitta med traditionella sökmotorer’), lawfare (’användning av juridiska metoder för att påverka ett politiskt beslut’), marriage equality (’jämställda möjligheter till äktenskap för par av samma kön’) och periscope (’direktsända med appen Periscope’).

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

They som könsneutralt och singulart pronomen har röstats fram till 2015 års ord av American Dialect Society. Pronomenet segrade även i kategorin årets mest användbara ord.

Att they används som singulart pronomen i engelskan är inget nytt fenomen. I Wall Street Journal skriver lexikografen Ben Zimmer att pronomenet använts på detta sätt av bland annat Jane Austen, William Shakespeare och Geoffrey Chaucer. Belägg för singulart they finns alltså ända sedan 1300-talet.

På senare tid har användningen av singulart they ökat. Utvecklingen har långt ifrån varit populär i alla läger. En vanlig invändning är att det inte är lämpligt att använda ett ursprungligen pluralt pronomen som ett singulart pronomen.

Den invändningen verkar dock inte bekymra språkbrukarna. På senare år har singulart they bland annat blivit vanligt i tävlingsprogram. När en vinnare av exempelvis ett matlagningsprogram i tv ska avslöjas kan domarna dra ut på spänningen lite extra genom att tala om personen som they. Ordet har också börjat användas på samma sätt i Washington Post.

Med 187 röster utsågs singulart they till årets ord av American Dialect Society. Ofta handlar det enligt organisationen om en användning som kan jämföras med svenskans hen. Singulart they används dels om personer som inte identifierar sig som män eller kvinnor, dels när könet är okänt eller inte ska avslöjas.

Tvåa i omröstningen blev thanks, Obama, som används när en person låtsas ge USA:s president skulden för ett problem. Trea blev ammosexual (’person med vapenfetisch’), fyra ghost (’avsluta ett förhållande genom att inte längre kommunicera med motparten’) och femma on fleek (’oklanderlig, välordnad’).

They vann även kategorin mest användbara ord medan ammosexual röstades fram till det mest kreativa ordet och ghost utsågs till ordet med de bästa framtidsutsikterna.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Elever som spelar dataspel minst fem timmar i veckan får bättre betyg och lyckas bättre på nationella prov i engelska. Spelandet bidrar till att utveckla ordförrådet. Det visar en svensk studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften System.

Pia Sundqvist, docent i engelska vid Karlstads universitet, har tillsammans med doktoranden Peter Wikström undersökt 77 niondeklassares resultat i engelska. De har både tittat på betyg och resultat på nationella prov. Slutsatsen är att det finns ett tydligt samband mellan spelande och kunskaper i engelska.

De elever som gjorde bäst ifrån sig på nationella prov spelade dataspel minst fem timmar i veckan. En uppenbar effekt av spelandet var att ordförrådet utvecklades. De flitiga spelarna använde oftare svåra ord – ord bestående av minst tre stavelser – som opportunities (’möjligheter’), surrender (’ge upp, överlämna, kapitulera’) och furthermore (’dessutom’).

Svåra ord gick i det här fallet hand i hand med de bästa uppsatsbetygen i de nationella proven. Höga uppsatsbetyg lade i sin tur grunden för höga vanliga betyg.

Pojkar ägnade i genomsnitt mer tid åt dataspel än flickor. Pia Sundqvist och Peter Wikström noterar att flickor i regel presterar bättre än pojkar i skolan. Men här var rollerna omvända – tack vare dataspelandet.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Binge-watch (’serietitta’) är årets ord i engelskan 2015 enligt Collins Dictionary. Användningen ökade dramatiskt i takt med att allt fler ratade tablålagd tv för att i stället se sina favoritserier i sträck med hjälp av nättjänster som Netflix.

Det traditionella tv-tittandet – så kallad linjär tv eller tablålagd tv – minskar i popularitet. I stället för att pricka in en viss sändningstid på en viss kanal finns det i dag olika typer av tjänster som gör att ett program kan ses när det passar tittaren. Det nya sättet att titta på tv gör det också möjligt att se flera avsnitt i följd av en favoritserie. På engelska kallas ett sådant sätt att titta binge-watch.

Användningen av verbet binge-watch ökade under 2015. Dessutom var det ett ord som kännetecknade det gångna året. Därför valdes det till årets ord av Collins Dictionary.

Ordboksredaktionen utsåg ytterligare nio ord som på olika sätt representerade 2015. De var dadbod (’pappakropp’ – en otränad vuxenkropp som av vissa ändå uppfattas som attraktiv), shaming (’skammande’ – utpekandet av någons påstått bristfälliga beteende med syftet att få denna person att skämmas), Corbynomics (’Corbynekonomi’ – den nyvalde Labourledaren Jeremy Corbyns ekonomiska politik), clean eating (’rent ätande’ – en diet bestående av nyttiga och naturliga livsmedel utan tillsatser), ghosting (’det att avsluta ett förhållande genom att inte svara på något av ex-partnerns kontaktförsök’), swipe (’svajpa, svepa’ – att styra till exempel en mobiltelefon genom att dra med fingret på skärmen), contactless (’kontaktlös’ – även i Sverige införs nu kontaktlösa betalningar som går snabbt eftersom det inte krävs någon kod för att genomföra kortbetalningen), manspreading (’bresande’ – det att män sitter så bredbent i exempelvis kollektivtrafiken att de tar upp mer än ett säte) och transgender (’transperson’ – ett ord med olika betydelser; den som uppmärksammas av Collins Dictionary gäller när en persons könsidentitet och könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska könet).

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

För första gången utser Oxford Dictionaries något som inte är ett ord till årets ord. Utmärkelsen går i stället till smilisen tears of joy (’glädjetårar’). Under 2015 är det den flitigast använda smilisen i både brittisk och amerikansk engelska.

Smilisen tears of joy har använts i engelskan sedan 1997. Men det är i år som användningen har exploderat. Tears of joy
utgjorde i år 20 procent av alla smilisar i brittisk engelska och 17
procent av alla smilisar i amerikansk engelska. Under 2014 var
motsvarande andelar 4 respektive 9 procent.

Andra heta kandidater var ad blocker (’annonsblockerare’), Brexit (’Storbritanniens eventuella utträde ur EU’), Dark Web (’den del av internet som inte indexeras av sökmotorer’), on fleek (’attraktiv, mycket bra’), lumbersexual (’manlig stadsbo som odlar en stil som om han skulle leva ett hårt vildmarksliv’), refugee (’flykting’), sharing economy (’delningsekonomi’) och they (’personligt pronomen som syftar på en person av ospecificerat kön’).

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Svenskar är bäst i världen på engelska som främmande språk. Det visar språkföretaget EF:s rankning av kunskaper i engelska i 70 länder. Underlaget är företagets språktester som genomförts av 910 000 personer.

Den genomsnittliga svensken får 70,94 poäng i EF:s färdighetstest. Det gör svenskarna bäst i världen på engelska. Tvåa är Nederländerna med 70,58 poäng och trea Danmark med 70,05 poäng. Jämfört med förra årets rankning växlar svenskar och danskar plats.

Vassast är svenskar i åldern 18 till 20 år som snittar 75,57 poäng i testet. Därefter sjunker resultaten i takt med åldern. Bland de svenskar som fyllt 40 år är snittpoängen 67,70.

Svenska män får i allmänhet något högre betyg än kvinnor – 71,51 respektive 70,36 poäng. Mindre skillnader finns också mellan olika län. I toppen återfinns Västra Götalands län där deltagarna får 71,80 poäng. I botten hamnar Skåne med 68,95 poäng.

Sett till hela världen är det i regel kvinnor som är bättre på engelska än män. Det finns enligt EF ett tydligt samband mellan hög livskvalitet och höga löner och goda kunskaper i engelska.

Sämst ställt med färdigheterna är det i Libyen. Där snittar den genomsnittliga deltagaren 37,86 poäng.

Eftersom urvalet inte är representativt bör resultaten tas med en nypa salt. Att Sverige den här gången är bättre än Danmark behöver inte nödvändigtvis betyda att svenskarna blivit bättre på engelska och danskarna sämre. I stället kan det ha slumpat sig så att just de svenskar som gjorde provet var duktigare än genomsnittet.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - engelska