Booty! Tit! Booby! Den som börjar fnissa åt dessa ord är inte ensam. Det är nämligen de roligaste orden i det engelska språket.

Det är forskare i psykologi vid University of Warwick som har undersökt vilka som är engelskans mest och minst humoristiska ord. I studien har 821 personer satt betyg på 211 ord. En femma betyder att ordet är mycket roligt. En etta innebär att ordet inte är det minsta roligt.

Många av de ord som rankas som roligast har kopplingar till kroppsdelar. Det ord som oftast lockar till skratt är booty (’rumpa’) med snittbetyget 4,32. Därefter följer tit (4,25), booby (4,13), hooter (4,13), nitwit (4,03), twit (4), waddle (4), tinkle (3,94), bebop (3,93), egghead (3,92), ass (3,92) och twerp (3,92).

Det mest humorbefriade ordet är rape (’våldtäkt, våldta’) med snittet 1,18. Andra ord som få tycker är roliga är torture (1,26), torment (1,3), gunshot (1,31), death (1,32), nightmare (1,33), war (1,33), trauma (1,35), rapist (1,37), distrust (1,38), deathbed (1,39) och pain (1,39).

Olika grupper har olika åsikter om vad som är roligt. Bondage, birthmark och orgy är tre ord som män ger högre betyg än kvinnor. Kvinnor är mer förtjusta i giggle, beast och circus. Yngre deltagare rankar oftare goatee, reform och joint som roliga. Äldre föredrar caddie, birthright och squint.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Behavior Research Methods.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Brittisk engelska förlorar mark samtidigt som amerikansk stavning och ord typiska för amerikansk engelska används allt oftare. Så är det både i Sverige och i övriga Europa – åtminstone på Twitter – med undantag för Storbritannien och Irland.

I skolor i europeiska länder har undervisningen i engelska i regel utgått från brittisk engelska. Ändå används – med vissa undantag – amerikansk stavning och amerikanska ord mer än brittisk stavning och brittiska ord. Det framkommer i en studie av engelskt språkbruk på Twitter.

I Europa är det bara i Storbritannien och Irland som brittisk engelska har övertaget. I Sverige används framför allt ord typiska för amerikansk engelska, men även amerikansk stavning är utbredd. Även i resten av världen är den amerikanska engelskan stark. Undantag är tidigare brittiska kolonier som Australien, Nya Zeeland och Sydafrika.

Forskarna har undersökt stavningen av ord som colour/color, moustache/mustache, centre/center, traveller/traveler, catalogue/catalog och whisky/whiskey. De har också undersökt användningen av ord som porridge/oatmeal, railway/railroad, polystyrene/styrofoam, sweets/candy, crayfish/crawfish och lorry/truck.

De inlägg som ingår i materialet har geotaggats i något av de länder som undersökts. Metoden innebär att det går att konstatera att amerikansk engelska används allt oftare utanför USA, men den säger inte vilka som gör det. Ett stort antal amerikanska turister skulle till exempel kunna påverka resultatet. Twittrare utgör inte heller något tvärsnitt av befolkningen. Tidigare undersökningar visar att personer som använder Twitter ofta är yngre och mer politiskt engagerade än genomsnittet.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Amerikanska investerare är mindre intresserade av att satsa på företag i kanadensiska Quebec. Skälet är att franska är officiellt språk i provinsen. Det framgår i en studie publicerad i tidskriften Management Science.

I den kanadensiska provinsen Quebec bor drygt åtta miljoner människor. Fyra av fem talar franska i hemmet. Franska är också officiellt språk. Quebec är den enda provinsen i landet där enbart franska har officiell status.

Investeringarna från USA är proportionellt betydligt lägre i Quebec än i övriga Kanada. Sett till de företag som finns i provinsen är investeringarna 40 procent lägre.

Skälet är franskan. Många amerikanska investerare befarar att det franska språket ska orsaka såväl problem som högre kostnader. Enligt forskarna är de vanligaste farhågorna stora utgifter för översättning och risk för kunskapsluckor som uppstår till följd av en språkbarriär.

De negativa attityderna ökar om det aktuella företaget av något skäl framstår som särskilt präglat av det franska språket. På samma sätt får företag i Quebec som har starka kopplingar till USA – till exempel genom att personer i ledande ställning varit verksamma i landet – ett mer positivt bemötande.

Forskarna undersökte även i mindre omfattning attityder i Storbritannien och i Frankrike. Brittiska investerare hade samma negativa attityder som kollegorna i USA. Franska investerare gick däremot in i bolag i Quebec utan några betänkligheter om språket.

Resultaten förvånade forskarna. Regelverken i Quebec skiljer sig inte från övriga Kanada. Beslut som är viktiga för finansmarknaderna publiceras också på både engelska och franska.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Barn som börjar med engelska redan i första klass blir inte bättre på språket än barn som börjar med engelska i årskurs tre. När de går i sjuan har de elever som började senare bättre kunskaper i engelska.

Ofta talas det i den skolpolitiska debatten om behovet av att påbörja undervisningen i engelska i ett tidigt skede. Men de vetenskapliga beläggen för att en tidig start med engelska i skolan skulle vara en fördel saknas. Några lektioner i veckan ger inget försprång längre fram.

En ny studie utförd vid Ruhruniversitetet i Bochum kommer fram till samma resultat. Tidig engelska är ingen fördel. Tvärtom. De elever som börjar med engelska i trean i stället för i ettan klarar sig bättre.

I studien ingick 5 130 barn från 31 olika skolor i Nordrhein-Westfalen. Ungefär hälften av barnen började läsa engelska i första klass och den andra halvan började i tredje klass. När eleverna gick i femman och sjuan testades deras kunskaper i engelska.

Vid det första testtillfället var de elever som började med engelska i ettan något bättre på både läs- och hörförståelse. Vid det andra testtillfället hade barnen som började med engelska i trean gått om. I sjunde klass fick de bättre resultat i bägge testerna.

Den tidiga undervisningen innehåller ofta sånger, ramsor, berättelser och lekar. Det anses förklara den vassare hörförståelsen i femte klass. De elever som börjar senare möter direkt undervisning som handlar mer om grammatik och ordförråd. Fyra år senare har alltså detta gett resultat.

Enligt forskarna var utfallet väntat. En rad tidigare studier visar att en tidig start på lång sikt inte ger några fördelar. För att den tidiga starten ska ha någon effekt krävs enligt forskarna betydligt mer än några få lektioner. Förstaklassare behöver i så fall ett riktigt språkbad snarare än undervisning några gånger i veckan.

Forskarna siktar nu på att undersöka hur samma elever klarar sig i nionde klass. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Language Learning.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Arabiska är nu det tredje största främmande språket i Finland. Under 2016 gick arabiska om både somaliska och engelska när det gäller antalet modersmålstalare. Störst är ryska följt av estniska.

Enligt Statistikcentralen hade Finland vid årsskiftet 5 503 297 invånare. Av dessa hade 4 857 795 personer finska som modersmål, 289 540 hade svenska som modersmål och 1 969 hade samiska som modersmål. Övriga 353 993 invånare hade ett främmande språk som modersmål.

Det i särklass största främmande språket är ryska med 75 444 modersmålstalare. Därefter följer estniska (49 241), arabiska (21 783), somaliska (19 059), engelska (18 758), kurdiska (12 226), kinesiska (11 334), persiska (10 882), albanska (9 791) och vietnamesiska (9 248). Arabiska gick under året förbi både engelska och somaliska.

Av de tre inhemska språken var det bara samiska som växte. Antalet invånare som uppgav finska och svenska som modersmål minskade. Att Finland förra året ändå växte med 15 989 personer berodde på att modersmålstalare av främmande språk blev fler.

Det innebär att det nu är 5,26 procent av befolkningen i Finland som har svenska som modersmål.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Vinka adjö till whatsername, cassette och matey. Och säg hej till texted, awesome och yoga. Det är några av de ord som har minskat respektive ökat mest i brittisk engelska.

Det är forskare vid universiteten i Lancaster och Cambridge som har undersökt vilka ord i brittisk engelska som har minskat och ökat mest i användning från tidigt 1990-tal till tidigt 2010-tal. Studien har genomförts med hjälp av en databas över informellt talspråk.

Inte helt oväntat präglas förändringarna i ordförrådet av den tekniska utvecklingen. Cassette är ett av de ord som har minskat mest. Samtidigt har bland annat laptop, website och email gjort raketkarriär.

Här finns också ord som speglar livsstilsförändringar. Crossword backar medan yoga går framåt.

Den som kryddar samtalet med ord som matey, golly och whatsername riskerar att uppfattas som lite omodern. Awesome och massively är däremot ord som kännetecknar det moderna talspråket.

Anders

0 kommentarer

Engelsk stavning utvecklas på samma sätt som olika arter konkurrerar. Så småningom blir det en stavningsvariant som dominerar. Det hävdar forskare i engelska i en studie publicerad i tidskriften Language.

Finns det likheter mellan stavningsvarianter och konkurrens mellan arter? Det anser två forskare i engelska efter att ha undersökt engelska suffix, ändelser som används för avledningar. De suffix som undersökts är bland annat -ous, -ic, -al och -y. De kan användas för att bilda adjektiv av substantiv som repetition (repetitious), artist (artistic), music (musical) och sun (sunny).

Forskarna undersökte drygt 1,5 miljoner ord med hjälp av en databas som samlar engelska texter från 750-talet och framåt. Där studerade de hur dessa suffix utvecklats genom århundradena. De kunde bland annat konstatera att alla engelska ord som har -ous som slutbokstäver är adjektiv.

Stavningen av -ous har växt fram. Genom åren har varianter som -ose, -ows, -is, -owse, -ys, -es, -ouse och -us förekommit. Men i dag används bara -ous.

Detta är enligt forskarna något anmärkningsvärt. Det finns ingen institution som reglerar engelsk stavning. Ändå har språkbrukarna ratat en mängd andra former och anammat -ous.

Under 1400-talet fanns exempelvis tre olika stavningar av suffixet: -ous, -ouse och -us. Efter en tids konkurrens blev -ous den dominerande stavningen. Enligt forskarna påminner detta om hur olika arter konkurrerar. Så småningom uppstår i språket en ordning som påminner om naturen. Och det sker utan ingrepp från institutioner.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den som för fram fakta i en diskussion på Twitter kan av nättroll stämplas som shill. Och när väl stämpeln finns i diskussionstråden lockar den användare som främst är ute efter att förolämpa och kränka. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Computers in Human Behavior.

Substantivet shill används på engelska om en person som agerar till förmån för en person eller en organisation. Agerandet sker i tysthet. Den som är en shill berättar alltså inte att den har band till den person eller organisation vars intressen den tjänar.

Shill är vanligt på nätet. Inte minst används ordet i sociala medier. Dessutom fungerar det som en signal till nättroll.

Forskare i psykologi vid universitetet i Huddersfield har studerat inlägg på Twitter om Madeleine McCanns försvinnande. Hon försvann våren 2007 under en semesterresa i Portugal. Hennes öde är fortfarande okänt.

På nätet cirkulerar mängder av teorier om vad som egentligen hände. Trots att det gått tio år sedan försvinnandet engagerar fallet många personer. Vissa delar familjen McCanns sorg över den saknade dottern. Andra lägger skulden för försvinnandet på Madeleines föräldrar.

De som försvarade familjen McCann utsattes liksom familjen för mängder av förolämpningar och kränkningar. Trots att inläggen enligt forskarna bröt mot Twitters användarregler var det sällan som de raderades.

Forskarna gav sig själva in i debatten. Som skäl för sina misstankar mot familjen McCann åberopade flera användare att polisen ska ha uppgett att en spårhund ska ha signalerat att ett lik kan ha funnits i den lägenhet de bodde i under semestern. En av forskarna skrev i ett inlägg om en studie som visar att spårhundar oftare begår misstag vid höga temperaturer.

Diskussionen om spårhundars träffsäkerhet uteblev. I stället svarade trollen med förolämpningar och angrepp. Skribenten anklagades för att vara en shill.

Shill fungerade närmast som ett lockrop. Efter att ordet använts om en av forskarna anslöt sig fler och fler användare till diskussionen. Nu var intresset för att diskutera sakfrågan närmast obefintligt. I stället haglade förolämpningarna.

Mot slutet av studien berättade de forskare som twittrat vilka de var och vilket syftet var. Förolämpningarna mot dem fortsatte, men ändrade karaktär. Nu anklagades de bland annat för att inte kunna skriva och för att vara dåliga forskare.

Anklagelserna om dåligt språk var enligt forskarna särskilt anmärkningsvärda. Många av trollen formulerade sig dåligt och stavade ofta fel.

Forskarna går också in på vad som de anser är nödvändigt för att förbättra tonen på Twitter. Ett sådant steg är att inte tillåta anonyma konton. Personer som är öppna med sin identitet ägnar sig inte alls åt näthat i samma utsträckning som användare med anonyma konton.

Vidare skriver forskarna att troll inte bör få uppmärksamhet i etablerade medier. Eftersom uppmärksamhet är vad trollen vill ha fungerar den snarare som bränsle än ett sätt att försöka nyansera debatten.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

De som har mandarinkinesiska som modersmål är mer musikalisk än engelsktalande. Förklaringen är att tonhöjd i både musik och språk behandlas i samma område i hjärnan.

Länge dominerade uppfattningen att musik och språk processades i olika delar av hjärnan. Men på senare tid har allt fler forskare blivit övertygade om att språk och musik är neurologiskt sammanflätade. Många tror dessutom att överlappningen är stor.

Denna teori får nu ytterligare stöd genom en studie utförd av kognitionsforskare vid University of California i San Diego. De har undersökt hur barn i åldern tre till fem år reagerar på tonhöjd. Hälften av barnen hade engelska som modersmål, och hälften mandarinkinesiska.

Kinesiska är ett tonspråk, där ord får olika betydelser beroende på tonhöjden. I engelska är tonhöjden inte betydelsebärande.

Deltagarna ställdes inför två olika tester. De fick lyssna till en inspelad tonhöjdsförändring och ett instrumentbyte där bägge instrumenten spelade samma ton. Bägge grupperna var duktiga på att identifiera instrumentbytet. Men det var bara de kinesisktalande barnen som reagerade på tonhöjdsförändringen.

De tydliga skillnaderna mellan grupperna beror enligt forskarna på att kinesisktalande barn redan vid tre års ålder vet att tonhöjd är av stor betydelse. De engelsktalande barnen har inte samma kunskaper eftersom tonhöjd inte har samma funktion i deras modersmål.

Resultaten visar, skriver forskarna, att språk och musik inte är fenomen som behandlas i åtskilda områden i hjärnan. Och det är detta som gör att kinesisktalande barn har ett försprång när det gäller att identifiera tonhöjd även i musik.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Developmental Science.

Här kan du läsa mer om tonspråk.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Ghost, photobomb och face-palm är några av de drygt tusen nykomlingarna i Merriam-Websters engelska nätordbok. Många av orden har sedan tidigare sina motsvarigheter i svenskan.

Merriam-Webster uppdaterar regelbundet nätupplagan med nya ord. Nyligen utökades ordboken med drygt tusen ord. Tillskotten kommer från en mängd olika områden.

Både ghost (’ghosta’) och photobomb (’fotobomba’) har redan lånats in i svenskan. Läsare av Språktidningen är sedan tidigare bekanta med bland annat conlangs (’konstruerade språk’) och humblebrag (’ödmjukt skryt’).

Flera av de nya orden hörs också som citatord i svenskan. Några exempel är face-palm (’ta sig för pannan’), truther (’sanningssökare, person som tror på konspirationsteorier’) och bokeh (’suddig, som inte är i fokus i ett fotografi’).

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - engelska