Populism är Cambridge Dictionarys val. Dictionary.com väljer i stället complicit. Bägge utnämningarna av årets engelska ord präglas av den politiska debatten.

Med en dryg månad kvar till ett nytt år börjar de första utnämningarna av årets ord dyka upp. I dagarna har Cambridge Dictionary och Dictionary.com gjort sina val. Bägge utser ord som funnits länge i det engelska språket.

Populism är enligt Cambridge Dictionary ett av de ord som flest användare slagit upp under 2017. Det har också trendat vid vissa tillfällen. Ett sådant tillfälle var i samband med att Donald Trump tog över som USA:s president. Samma dag varnade påven Franciskus för negativa konsekvenser av populism.

Även complicit (’medskyldig’) kan kopplas till händelser relaterade till Donald Trump. Flest sökningar på ordet gjordes samma dag som dottern Ivanka Trump i en tv-intervju försökte ge complicit en ny betydelse. Ordet är negativt laddat, men hon sade sig vara medskyldig till att vilja arbeta för förbättringar i samhället.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Nu är det stavningarna internet och email som gäller på engelska. Åtminstone för den som följer skrivreglerna i The Chicago Manual of Style.

The Chicago Manual of Style är en handbok i amerikansk engelska som ges ut av University of Chicago. Första upplagan utkom 1906. Med åren har handboken etablerat sig som en av de mest använda regelsamlingarna. Den sjuttonde upplagan är alldeles färsk.

När internet lanserades skrevs det versalt i både svenska och engelska. Skälet var att ordet betraktades som ett namn på ett visst datornät. Språkrådet rekommenderar sedan flera år tillbaka att skriva internet med liten bokstav. Men så var hållningen inte från början. I Veckans språkråd från 2003 anges Internet som det bästa alternativet, men Språkrådet accepterar även internet:

Så länge det huvudsakligen beter sig som ett egennamn (det böjs t.ex. inte i bestämd form) förespråkar vi i första hand stor bokstav. Vore det ett generiskt ord, dvs. ett substantiv, borde det dessutom försvenskas mer: net borde skrivas nät och man skulle kunna böja det internätet (jfr telenätet, elnätet och systerordet intranät, vilket redan genomgått denna process). Trots detta anser vi att båda skrivsätten i dag måste accepteras.

I dag är det alltså internet som dominerar i svenskan. Chicago Manual of Style rekommenderar nu liten bokstav även i engelska. Stor bokstav ska bara användas om det rör sig om exempelvis ett varumärke.

Även rekommendationen för email förändras. Tidigare har ordet skrivits med bindestreck, e-mail. Förändringen återspeglar språkbruket där till exempel allt fler ordböcker föredrar email. Däremot ska ord som e-book och e-commerce även fortsättningsvis skrivas med bindestreck. Även det är en rekommendation baserad på bruket.

Anders

Foto: Istockphoto

3 kommentarer

Fake news är det ord som kännetecknar 2017. Collins Dictionary har därför utsett fake news till årets ord i det engelska språket.

Kampen om hur verkligheten egentligen ser ut pågår inom en rad olika områden. I samhällsdebatten utmanas vedertagen kunskap och etablerade föreställningar av personer och organisationer som har motstridiga uppfattningar. Hur fakta och händelser ska tolkas är en stridsfråga.

Ett uttryck intimt förknippat med denna debatt är fake news. Det är också starkt förknippat med USA:s president Donald Trump. Han anklagar ofta medier för politiskt färgad rapportering. Han har bland annat sagt att CNN, New York Times och Washington Post ägnar sig åt fake news.

Användningen av uttrycket fake news tog fart under 2016 och har fortsatt i år. Det är alltså skälet till att Collins Dictionary väljer det till årets engelska ord.

Ytterligare nio ord diskuterades. Där finns till exempel unicorn (’nytt företag som värderas till mer än en miljard dollar’), gig economy (’gigekonomi), echo chamber (’ekokammare’) och fidget spinner (’fingerspinnare’).

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Go the extra mile, identify opportunity, shift the paradigm och herd the cats. Så lyder några av de mest uttjatade klyschorna i amerikanska platsannonser. Bakom undersökningen står företaget Textio som har studerat språket i 250 miljoner jobbannonser.

Det är inte bara i Sverige som platsannonser ofta förknippas med en viss typ av jargong. Här har det varit populärt att annonsera efter personer som kan ha många bollar i luften, som är proaktiva och som har förmågan att gasa och bromsa samtidigt.

Samma typ av modeord och trenduttryck finns också i USA. Textio har tagit fram en lista över de 51 företagsklyschor som är mest utmärkande för de olika delstaterna och Washington DC. I Alaska talas det ofta om corporate values medan det som sticker ut på Hawaii är magic happens.

Andra klyschor som ofta hörs även i andra sammanhang är verbfraser som push the envelope (Rhode Island), touch base (Tennessee), bring to the table (Mississippi), go the extra mile (Maine), herd cats (New York), identify opportunity (Kansas), shift the paradigm (Washington DC), increase productivity (Nevada) och build synergy (Arizona).

Men det är inte bara verbfraser som utgör platsannonsspråkets signum i de olika delstaterna. I Nebraska är det overachiever, i New Jersey är det in our DNA, i Iowa är det exit strategy, i Michigan är det eye of the tiger och i Ohio är det out of the park.

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Equality är barnens ord i Australien och Nya Zeeland i år. Trump tar hem utmärkelsen i Storbritannien. Bakom utnämningarna står Oxford university press.

Sedan några år tillbaka utser ordboksredaktionerna vid Oxford university press inte bara årets ord, utan de väljer även ett särskilt ord för barn. Förra året föll valet på refugee (’flykting’) i Storbritannien.

Utnämningen görs efter läsning av uppsatser skrivna av unga talare. Deltagarna får i uppgift att skriva en uppsats utifrån ett visst ord. Detta ord fungerar som utgångspunkt för texterna.

I Australien och Nya Zeeland var det många elever som valde equality (’jämlikhet’). Men de tog sig an ämnet och ordet på många olika sätt. Vissa skrev om jämlikhet mellan könen och inom äktenskapet. Andra behandlade exempelvis medborgerliga rättigheter och orättvisa löner.

Andra populära ord visade även de på ett stort engagemang i olika samtidsfrågor. Många barn skrev om war (’krig’), freedom (’frihet’), diversity (’mångfald’), refugees (’flyktingar’) och pollution (’miljöförstöring’). Favoritämnen för många var också family (’familj’), soccer (’fotboll’) och friendship (’vänskap’).

Barnens ord i Storbritannien utsågs på samma sätt. Här föll valet på Trump – ett egennamn som i uppsatserna ökat med 1 628 procent sedan 2016. Eleverna skrev inte bara om namnet på USA:s president Donald Trump. Ordet användes i texterna också som verb och som substantiv. I uppsatserna förekom avledningar som Trumplestiltskin, Trumpwinningtastic och Trumpyness.

Andra ord och uttryck som allt fler barn skrev om var fake news (’falska nyheter’), Brexit och alternative facts (’alternativa fakta’).

Anders

Foto: Istockphoto

1 kommentarer

Booty! Tit! Booby! Den som börjar fnissa åt dessa ord är inte ensam. Det är nämligen de roligaste orden i det engelska språket.

Det är forskare i psykologi vid University of Warwick som har undersökt vilka som är engelskans mest och minst humoristiska ord. I studien har 821 personer satt betyg på 211 ord. En femma betyder att ordet är mycket roligt. En etta innebär att ordet inte är det minsta roligt.

Många av de ord som rankas som roligast har kopplingar till kroppsdelar. Det ord som oftast lockar till skratt är booty (’rumpa’) med snittbetyget 4,32. Därefter följer tit (4,25), booby (4,13), hooter (4,13), nitwit (4,03), twit (4), waddle (4), tinkle (3,94), bebop (3,93), egghead (3,92), ass (3,92) och twerp (3,92).

Det mest humorbefriade ordet är rape (’våldtäkt, våldta’) med snittet 1,18. Andra ord som få tycker är roliga är torture (1,26), torment (1,3), gunshot (1,31), death (1,32), nightmare (1,33), war (1,33), trauma (1,35), rapist (1,37), distrust (1,38), deathbed (1,39) och pain (1,39).

Olika grupper har olika åsikter om vad som är roligt. Bondage, birthmark och orgy är tre ord som män ger högre betyg än kvinnor. Kvinnor är mer förtjusta i giggle, beast och circus. Yngre deltagare rankar oftare goatee, reform och joint som roliga. Äldre föredrar caddie, birthright och squint.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Behavior Research Methods.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Brittisk engelska förlorar mark samtidigt som amerikansk stavning och ord typiska för amerikansk engelska används allt oftare. Så är det både i Sverige och i övriga Europa – åtminstone på Twitter – med undantag för Storbritannien och Irland.

I skolor i europeiska länder har undervisningen i engelska i regel utgått från brittisk engelska. Ändå används – med vissa undantag – amerikansk stavning och amerikanska ord mer än brittisk stavning och brittiska ord. Det framkommer i en studie av engelskt språkbruk på Twitter.

I Europa är det bara i Storbritannien och Irland som brittisk engelska har övertaget. I Sverige används framför allt ord typiska för amerikansk engelska, men även amerikansk stavning är utbredd. Även i resten av världen är den amerikanska engelskan stark. Undantag är tidigare brittiska kolonier som Australien, Nya Zeeland och Sydafrika.

Forskarna har undersökt stavningen av ord som colour/color, moustache/mustache, centre/center, traveller/traveler, catalogue/catalog och whisky/whiskey. De har också undersökt användningen av ord som porridge/oatmeal, railway/railroad, polystyrene/styrofoam, sweets/candy, crayfish/crawfish och lorry/truck.

De inlägg som ingår i materialet har geotaggats i något av de länder som undersökts. Metoden innebär att det går att konstatera att amerikansk engelska används allt oftare utanför USA, men den säger inte vilka som gör det. Ett stort antal amerikanska turister skulle till exempel kunna påverka resultatet. Twittrare utgör inte heller något tvärsnitt av befolkningen. Tidigare undersökningar visar att personer som använder Twitter ofta är yngre och mer politiskt engagerade än genomsnittet.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Amerikanska investerare är mindre intresserade av att satsa på företag i kanadensiska Quebec. Skälet är att franska är officiellt språk i provinsen. Det framgår i en studie publicerad i tidskriften Management Science.

I den kanadensiska provinsen Quebec bor drygt åtta miljoner människor. Fyra av fem talar franska i hemmet. Franska är också officiellt språk. Quebec är den enda provinsen i landet där enbart franska har officiell status.

Investeringarna från USA är proportionellt betydligt lägre i Quebec än i övriga Kanada. Sett till de företag som finns i provinsen är investeringarna 40 procent lägre.

Skälet är franskan. Många amerikanska investerare befarar att det franska språket ska orsaka såväl problem som högre kostnader. Enligt forskarna är de vanligaste farhågorna stora utgifter för översättning och risk för kunskapsluckor som uppstår till följd av en språkbarriär.

De negativa attityderna ökar om det aktuella företaget av något skäl framstår som särskilt präglat av det franska språket. På samma sätt får företag i Quebec som har starka kopplingar till USA – till exempel genom att personer i ledande ställning varit verksamma i landet – ett mer positivt bemötande.

Forskarna undersökte även i mindre omfattning attityder i Storbritannien och i Frankrike. Brittiska investerare hade samma negativa attityder som kollegorna i USA. Franska investerare gick däremot in i bolag i Quebec utan några betänkligheter om språket.

Resultaten förvånade forskarna. Regelverken i Quebec skiljer sig inte från övriga Kanada. Beslut som är viktiga för finansmarknaderna publiceras också på både engelska och franska.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Barn som börjar med engelska redan i första klass blir inte bättre på språket än barn som börjar med engelska i årskurs tre. När de går i sjuan har de elever som började senare bättre kunskaper i engelska.

Ofta talas det i den skolpolitiska debatten om behovet av att påbörja undervisningen i engelska i ett tidigt skede. Men de vetenskapliga beläggen för att en tidig start med engelska i skolan skulle vara en fördel saknas. Några lektioner i veckan ger inget försprång längre fram.

En ny studie utförd vid Ruhruniversitetet i Bochum kommer fram till samma resultat. Tidig engelska är ingen fördel. Tvärtom. De elever som börjar med engelska i trean i stället för i ettan klarar sig bättre.

I studien ingick 5 130 barn från 31 olika skolor i Nordrhein-Westfalen. Ungefär hälften av barnen började läsa engelska i första klass och den andra halvan började i tredje klass. När eleverna gick i femman och sjuan testades deras kunskaper i engelska.

Vid det första testtillfället var de elever som började med engelska i ettan något bättre på både läs- och hörförståelse. Vid det andra testtillfället hade barnen som började med engelska i trean gått om. I sjunde klass fick de bättre resultat i bägge testerna.

Den tidiga undervisningen innehåller ofta sånger, ramsor, berättelser och lekar. Det anses förklara den vassare hörförståelsen i femte klass. De elever som börjar senare möter direkt undervisning som handlar mer om grammatik och ordförråd. Fyra år senare har alltså detta gett resultat.

Enligt forskarna var utfallet väntat. En rad tidigare studier visar att en tidig start på lång sikt inte ger några fördelar. För att den tidiga starten ska ha någon effekt krävs enligt forskarna betydligt mer än några få lektioner. Förstaklassare behöver i så fall ett riktigt språkbad snarare än undervisning några gånger i veckan.

Forskarna siktar nu på att undersöka hur samma elever klarar sig i nionde klass. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Language Learning.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Arabiska är nu det tredje största främmande språket i Finland. Under 2016 gick arabiska om både somaliska och engelska när det gäller antalet modersmålstalare. Störst är ryska följt av estniska.

Enligt Statistikcentralen hade Finland vid årsskiftet 5 503 297 invånare. Av dessa hade 4 857 795 personer finska som modersmål, 289 540 hade svenska som modersmål och 1 969 hade samiska som modersmål. Övriga 353 993 invånare hade ett främmande språk som modersmål.

Det i särklass största främmande språket är ryska med 75 444 modersmålstalare. Därefter följer estniska (49 241), arabiska (21 783), somaliska (19 059), engelska (18 758), kurdiska (12 226), kinesiska (11 334), persiska (10 882), albanska (9 791) och vietnamesiska (9 248). Arabiska gick under året förbi både engelska och somaliska.

Av de tre inhemska språken var det bara samiska som växte. Antalet invånare som uppgav finska och svenska som modersmål minskade. Att Finland förra året ändå växte med 15 989 personer berodde på att modersmålstalare av främmande språk blev fler.

Det innebär att det nu är 5,26 procent av befolkningen i Finland som har svenska som modersmål.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - engelska