Arabiska är nu det tredje största främmande språket i Finland. Under 2016 gick arabiska om både somaliska och engelska när det gäller antalet modersmålstalare. Störst är ryska följt av estniska.

Enligt Statistikcentralen hade Finland vid årsskiftet 5 503 297 invånare. Av dessa hade 4 857 795 personer finska som modersmål, 289 540 hade svenska som modersmål och 1 969 hade samiska som modersmål. Övriga 353 993 invånare hade ett främmande språk som modersmål.

Det i särklass största främmande språket är ryska med 75 444 modersmålstalare. Därefter följer estniska (49 241), arabiska (21 783), somaliska (19 059), engelska (18 758), kurdiska (12 226), kinesiska (11 334), persiska (10 882), albanska (9 791) och vietnamesiska (9 248). Arabiska gick under året förbi både engelska och somaliska.

Av de tre inhemska språken var det bara samiska som växte. Antalet invånare som uppgav finska och svenska som modersmål minskade. Att Finland förra året ändå växte med 15 989 personer berodde på att modersmålstalare av främmande språk blev fler.

Det innebär att det nu är 5,26 procent av befolkningen i Finland som har svenska som modersmål.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Vinka adjö till whatsername, cassette och matey. Och säg hej till texted, awesome och yoga. Det är några av de ord som har minskat respektive ökat mest i brittisk engelska.

Det är forskare vid universiteten i Lancaster och Cambridge som har undersökt vilka ord i brittisk engelska som har minskat och ökat mest i användning från tidigt 1990-tal till tidigt 2010-tal. Studien har genomförts med hjälp av en databas över informellt talspråk.

Inte helt oväntat präglas förändringarna i ordförrådet av den tekniska utvecklingen. Cassette är ett av de ord som har minskat mest. Samtidigt har bland annat laptop, website och email gjort raketkarriär.

Här finns också ord som speglar livsstilsförändringar. Crossword backar medan yoga går framåt.

Den som kryddar samtalet med ord som matey, golly och whatsername riskerar att uppfattas som lite omodern. Awesome och massively är däremot ord som kännetecknar det moderna talspråket.

Anders

0 kommentarer

Engelsk stavning utvecklas på samma sätt som olika arter konkurrerar. Så småningom blir det en stavningsvariant som dominerar. Det hävdar forskare i engelska i en studie publicerad i tidskriften Language.

Finns det likheter mellan stavningsvarianter och konkurrens mellan arter? Det anser två forskare i engelska efter att ha undersökt engelska suffix, ändelser som används för avledningar. De suffix som undersökts är bland annat -ous, -ic, -al och -y. De kan användas för att bilda adjektiv av substantiv som repetition (repetitious), artist (artistic), music (musical) och sun (sunny).

Forskarna undersökte drygt 1,5 miljoner ord med hjälp av en databas som samlar engelska texter från 750-talet och framåt. Där studerade de hur dessa suffix utvecklats genom århundradena. De kunde bland annat konstatera att alla engelska ord som har -ous som slutbokstäver är adjektiv.

Stavningen av -ous har växt fram. Genom åren har varianter som -ose, -ows, -is, -owse, -ys, -es, -ouse och -us förekommit. Men i dag används bara -ous.

Detta är enligt forskarna något anmärkningsvärt. Det finns ingen institution som reglerar engelsk stavning. Ändå har språkbrukarna ratat en mängd andra former och anammat -ous.

Under 1400-talet fanns exempelvis tre olika stavningar av suffixet: -ous, -ouse och -us. Efter en tids konkurrens blev -ous den dominerande stavningen. Enligt forskarna påminner detta om hur olika arter konkurrerar. Så småningom uppstår i språket en ordning som påminner om naturen. Och det sker utan ingrepp från institutioner.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den som för fram fakta i en diskussion på Twitter kan av nättroll stämplas som shill. Och när väl stämpeln finns i diskussionstråden lockar den användare som främst är ute efter att förolämpa och kränka. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Computers in Human Behavior.

Substantivet shill används på engelska om en person som agerar till förmån för en person eller en organisation. Agerandet sker i tysthet. Den som är en shill berättar alltså inte att den har band till den person eller organisation vars intressen den tjänar.

Shill är vanligt på nätet. Inte minst används ordet i sociala medier. Dessutom fungerar det som en signal till nättroll.

Forskare i psykologi vid universitetet i Huddersfield har studerat inlägg på Twitter om Madeleine McCanns försvinnande. Hon försvann våren 2007 under en semesterresa i Portugal. Hennes öde är fortfarande okänt.

På nätet cirkulerar mängder av teorier om vad som egentligen hände. Trots att det gått tio år sedan försvinnandet engagerar fallet många personer. Vissa delar familjen McCanns sorg över den saknade dottern. Andra lägger skulden för försvinnandet på Madeleines föräldrar.

De som försvarade familjen McCann utsattes liksom familjen för mängder av förolämpningar och kränkningar. Trots att inläggen enligt forskarna bröt mot Twitters användarregler var det sällan som de raderades.

Forskarna gav sig själva in i debatten. Som skäl för sina misstankar mot familjen McCann åberopade flera användare att polisen ska ha uppgett att en spårhund ska ha signalerat att ett lik kan ha funnits i den lägenhet de bodde i under semestern. En av forskarna skrev i ett inlägg om en studie som visar att spårhundar oftare begår misstag vid höga temperaturer.

Diskussionen om spårhundars träffsäkerhet uteblev. I stället svarade trollen med förolämpningar och angrepp. Skribenten anklagades för att vara en shill.

Shill fungerade närmast som ett lockrop. Efter att ordet använts om en av forskarna anslöt sig fler och fler användare till diskussionen. Nu var intresset för att diskutera sakfrågan närmast obefintligt. I stället haglade förolämpningarna.

Mot slutet av studien berättade de forskare som twittrat vilka de var och vilket syftet var. Förolämpningarna mot dem fortsatte, men ändrade karaktär. Nu anklagades de bland annat för att inte kunna skriva och för att vara dåliga forskare.

Anklagelserna om dåligt språk var enligt forskarna särskilt anmärkningsvärda. Många av trollen formulerade sig dåligt och stavade ofta fel.

Forskarna går också in på vad som de anser är nödvändigt för att förbättra tonen på Twitter. Ett sådant steg är att inte tillåta anonyma konton. Personer som är öppna med sin identitet ägnar sig inte alls åt näthat i samma utsträckning som användare med anonyma konton.

Vidare skriver forskarna att troll inte bör få uppmärksamhet i etablerade medier. Eftersom uppmärksamhet är vad trollen vill ha fungerar den snarare som bränsle än ett sätt att försöka nyansera debatten.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

De som har mandarinkinesiska som modersmål är mer musikalisk än engelsktalande. Förklaringen är att tonhöjd i både musik och språk behandlas i samma område i hjärnan.

Länge dominerade uppfattningen att musik och språk processades i olika delar av hjärnan. Men på senare tid har allt fler forskare blivit övertygade om att språk och musik är neurologiskt sammanflätade. Många tror dessutom att överlappningen är stor.

Denna teori får nu ytterligare stöd genom en studie utförd av kognitionsforskare vid University of California i San Diego. De har undersökt hur barn i åldern tre till fem år reagerar på tonhöjd. Hälften av barnen hade engelska som modersmål, och hälften mandarinkinesiska.

Kinesiska är ett tonspråk, där ord får olika betydelser beroende på tonhöjden. I engelska är tonhöjden inte betydelsebärande.

Deltagarna ställdes inför två olika tester. De fick lyssna till en inspelad tonhöjdsförändring och ett instrumentbyte där bägge instrumenten spelade samma ton. Bägge grupperna var duktiga på att identifiera instrumentbytet. Men det var bara de kinesisktalande barnen som reagerade på tonhöjdsförändringen.

De tydliga skillnaderna mellan grupperna beror enligt forskarna på att kinesisktalande barn redan vid tre års ålder vet att tonhöjd är av stor betydelse. De engelsktalande barnen har inte samma kunskaper eftersom tonhöjd inte har samma funktion i deras modersmål.

Resultaten visar, skriver forskarna, att språk och musik inte är fenomen som behandlas i åtskilda områden i hjärnan. Och det är detta som gör att kinesisktalande barn har ett försprång när det gäller att identifiera tonhöjd även i musik.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Developmental Science.

Här kan du läsa mer om tonspråk.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Ghost, photobomb och face-palm är några av de drygt tusen nykomlingarna i Merriam-Websters engelska nätordbok. Många av orden har sedan tidigare sina motsvarigheter i svenskan.

Merriam-Webster uppdaterar regelbundet nätupplagan med nya ord. Nyligen utökades ordboken med drygt tusen ord. Tillskotten kommer från en mängd olika områden.

Både ghost (’ghosta’) och photobomb (’fotobomba’) har redan lånats in i svenskan. Läsare av Språktidningen är sedan tidigare bekanta med bland annat conlangs (’konstruerade språk’) och humblebrag (’ödmjukt skryt’).

Flera av de nya orden hörs också som citatord i svenskan. Några exempel är face-palm (’ta sig för pannan’), truther (’sanningssökare, person som tror på konspirationsteorier’) och bokeh (’suddig, som inte är i fokus i ett fotografi’).

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Forskare bör lägga den knastertorra stilen på hyllan. I stället ska de berätta en historia. Då ökar sannolikheten för att deras forskning ska få genomslag.

Forskningsrapporter handlar inte bara om innehåll utan också om presentation. Det konstaterar forskare vid University of Washington i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

Forskarna har analyserat sammanfattningar i 732 vetenskapliga artiklar på engelska om klimatförändringar. De har inte tagit någon hänsyn till de vetenskapliga rönen. Deras intresse har enbart varit författarnas sätt att formulera sig.

De mest läsarvänliga artiklarna var också de artiklar som fick störst genomslag. Dessa artiklar kännetecknades av att ett starkt inslag av historieberättande. Där fanns också tydliga samband mellan orsak och verkan samt en direkt anmodan till läsaren att agera.

Dessutom kunde forskarna konstatera att de mest prestigefyllda tidskrifterna föredrog artiklar av berättande karaktär. Om det enbart var de berättartekniska knepen som fällde avgörandet eller om artiklarna hade större vetenskaplig tyngd har inte undersökts.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Den som har blicken på läpparna förstår bråkdelen av en sekund snabbare än den som tittar på talarens ansikte. Det fastslår japanska forskare i en artikel publicerad i tidskriften Scientific Reports.

Personer som har japanska som modersmål tittar i regel inte på samtalspartnerns läppar under en konversation. Det brukar däremot personer som har engelska som modersmål göra. Denna skillnad – som är dokumenterad genom flera tidigare forskningsprojekt – visar sig nu ha viss inverkan på språkförståelsen.

Den som tittar på läpparna får en liten ledtråd till förståelse redan innan samtalspartnern börjat tala. Bråkdelen av en sekund före starten formar talarna läpparna på ett sätt som hjälper till att ringa in vilka ord som kan vara på väg. Denna ledtråd gör störst nytta i samtal i bullriga miljöer.

På samma sätt kan läpparnas rörelser också vilseleda. Det är vanligt vid exempelvis dubbning. Om läpparnas rörelser inte överensstämmer med vad som sägs tar det längre tid att förstå.

Engelsktalandes språkförståelse är någon millisekund snabbare eftersom de samtidigt lyssnar och tittar på motpartens läppar. När de japansktalande fick titta på läpparna samtidigt som de lyssnade hade det ingen positiv effekt.

Uppenbarligen behandlar de två grupperna av modersmålstalare inte språk på exakt samma sätt i hjärnan. En japansktalande gör enligt forskarna kopplingen mellan ljud och synintryck i ett något senare skede.

Anders

Illustration: Istockphoto

0 kommentarer

Känsloladdade ord fungerar inte alls i USA:s högsta domstol. Bättre förutsättningar att vinna har advokater som uttrycker sig sakligt och inte använder sig av överdrifter. Det visar en studie publicerad den vetenskapliga i tidskriften Journal of Law and Courts.

I det amerikanska presidentvalet gjorde Donald Trumps känslosamma stil succé bland väljarna. Men samma manér hade fungerat dåligt i landets högsta domstol. Där är det sakligheten som triumferar.

Det är fyra amerikanska statsvetare som studerat språket i 1 677 rättsfall som behandlades mellan 1984 och 2007. Med hjälp av ett datorprogram identifierade de ord med stark laddning, exempelvis adjektiv som outrageous (’skamlig, upprörande’), apprehensive (’insiktsfull, omdömesgill’), wonderful (’underbar, förunderlig’) och glorious (’ärorik, strålande’).

De advokater som späckade språket med laddade ord hade sällan framgång i rättssalen. I stället minskade förtroendet för dem. Betydligt bättre gick det för advokater som uttryckte sig neutralt och avstod från överdrifter. Skälet är enligt forskarna att domare enbart lyssnar efter logiska argument.

Användningen av känsloladdat språk gav dessutom advokaterna lägre trovärdighet.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Post-truth är årets ord enligt Oxford Dictionaries. Adjektivet beskriver en värld där känslor och personliga övertygelser har större betydelse än fakta när det gäller att påverka opinionen.

Flera medier kunde under valrörelsen visa att Donald Trump strösslade rejält med faktafel i sina tal. Men felaktigheterna hade enligt en färsk studie ingen särskilt negativ inverkan på väljarnas uppfattning om honom. I stället gillade de hans känslosamma och övertygande stil.

Reaktionerna på Donald Trump är enligt Oxford Dictionaries typiska för post-truth, ett adjektiv som ofta används i frasen post-truth politics. Det handlar alltså om hur opinionen formas av känslor i stället för rationella överväganden.

Post-truth är i denna betydelse belagt sedan 1992. Användningen har ökat kraftigt i år. Det är inte bara presidentvalet i USA som gett användningen en skjuts. Även i rapporteringen om den brittiska folkomröstningen om EU-utträde har post-truth använts flitigt.

I detta sammanhang används post- på ett sätt som blivit allt vanligare. Post- refererar inte längre till en tid efter en viss händelse, utan signalerar att något tillhör en tid där en viss företeelse blivit irrelevant.

Oxford Dictionaries listar ytterligare nio ord som kännetecknar 2016. De är adulting (’det att bete sig som en ansvarsfull vuxen’), alt-right (’alternativ höger, politisk rörelse med djupt konservativa värderingar’), Brexiteer (’person som förespråkar brittiskt EU-utträde’), chatbot (’datorprogram som simulerar samtal med människor’), coulrophobia (’coulrofobi, stark rädsla för clowner’), glass cliff (’utsatt position för ledare tillhörande underrepresenterat kön eller minoritetsgrupp’), hygge (’mys’), Latinx (’könsneutral benämning av latinamerikan’) och woke (’uppmärksam på orättvisor i samhället’).

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - engelska