Bild: 
Joel Nilsson / Lindsten & Nilsson
”Jag vill lära barn att älska böcker”

Porträtt

Dialog ger intrigen fart framåt

 
av: Maria Leijonhielm

Språket måste stämma för Martin Widmark. Det får inte skugga handlingen, för barn är smarta – även om de ännu inte behärskar krångliga ord.

En gråkall morgon i slutet av 1990-talet, på väg till dagis, frågade en liten pojke sin pappa hur man fångar en tiger. Frågan fick oanad effekt. Martin Widmarks barnboksdebut Att fånga en tiger kom ut år 2000.

Martin Widmarks egen första omvälvande läsupplevelse var Professorn och diamantligan som han fick i julklapp då han var åtta år.

– Det var min första kapitelbok, och jag blev som förälskad. Jag kunde inte sluta läsa – jag ville vara med boken hela tiden. Eftersom det är just den åldersgruppen jag skriver för, så har jag extra höga krav på mig själv. Jag vill lära barn att älska böcker.

För Martin Widmark är begrepp som underklass och överklass underordnade begreppet den läsande klassen. I tio år arbetade han som lärare på mellanstadiet i den invandrartäta Stockholmsförorten Rinkeby. Då fanns det alltid massor av böcker i hans klassrum och varje dag avsattes en stund åt antingen högläsning eller ”bänkbok”.

De följande åtta åren undervisade Martin Widmark vuxna invandrare i svenska, och då fanns läsning av dagsfärska tidningsartiklar med som en central del av studierna.

Nu oroas han över att så mycket som en femtedel av eleverna i årskurs nio inte kan läsa och skriva ordentligt. Den som inte behärskar det skrivna ordet har svårt att få jobb och att vidareutbilda sig – och riskerar att lämnas ohjälpligt utanför.

– Läsning utvecklar förmåga till empati och reflektion, säger han.

I backspegeln kan Martin Widmark se att anledningen till att han utbildade sig till lärare främst var politisk. I klassrummets miniatyrsamhälle blev hans mål att alla skulle känna sig inkluderade, och han strävade efter att möta varje individ på den språkliga och intellektuella nivå som hen befann sig. Det målet har han också som författare.

– På samma sätt som en vuxen invandrare kan prata knackig svenska, men ha hög intellektuell kapacitet, så ligger barns intellektuella nivå mycket högre än deras språkliga. I mina böcker vill jag att språket ska vara tillgängligt, men intrigen utmanande.

Martin Widmark vet att det inte räcker med korta meningar och korta konkreta substantiv för att en text ska vara lätttillgänglig. I hans böcker är det framför allt dialogen som för handlingen framåt och ger stämningsfärg. Inte heller tyngs texten av miljöbeskrivningar, eftersom dessa finns i illustrationerna.

– Mina läsare kommer direkt från bilderboksvärlden och har stor kompetens när det gäller att läsa av bilder, säger Martin Widmark. I texten, däremot, finns inte plats för några kringelikrokar. Om exempelvis en präst får gå in och byta om i sakristian, får läsarna reda på vad en sakristia är utan att det stör rytmen i texten. Bilden ger den informationen.

”Lättläst, men inte lättlöst” har varit ett vinnande koncept.

På 16 år har Martin Widmark gett ut drygt 100 böcker – mer än en bok varannan månad. Böckerna har översatts till 35 språk och sålts i mer än 7 miljoner exemplar.

Efter debuten Att fånga en tiger har böckerna om Lilla extra, Nelly Rapp och Halvdan Viking fått barn världen runt att läsa. Mest känd i Sverige är Martin Widmark nog ändå för serien om Lasse-Majas detektivbyrå, som också har blivit tv-serie, julkalender och film. Lasse och Maja är två klasskompisar i den lilla staden Valleby, som driver en detektivbyrå ihop. De stöter hela tiden på nya mysterier, varav Saffransmysteriet, Guldmysteriet och Modemysteriet är några av de senaste. Helena Willis illustrerar.

Uppslag till nya äventyr och frågeställningar fortsätter att rinna till i en strid ström. Just nu är Martin Widmark engagerad i att skriva en rapp-bilderbok för 4–5-åringar, tillsammans med Ayesha Quraishi, rappare och konstnärlig ledare för Kulturhuset och Stadsteatern i Vällingby.

– Tänk en 37-årig pappa som rappar texten för sin 4-åring! Då måste det vara lättrappat! Då krävs det rytm och klara rim – och så känsla förstås.

Förutom böckerna skriver Martin Widmark serien Uppladdat för lite äldre barn, tillsammans med Erik Fichtelius, tidigare chef för Utbildningsradion. Den första boken i serien utkommer efter årsskiftet. Den handlar om några barn som driver en nättidning och råkar ut för olika moraliska dilemman. Kanske blir den en plantskola för framtida journalister.

Och så är det den politiska thrillern Talmannens hämnd som han och Petter Lidbeck jobbar med tillsammans.

– Jag är inte ett storslaget författargeni, och mina ord är inte huggna i sten, säger Martin Widmark. Fler personer tillför ett arbete fler värden – jag älskar att arbeta i grupp. Men det jag aldrig tummar på är dels textens kvalitet, dels tilltalet, som ska passa målgruppen.

Under sina mer än tusen klassrumsbesök har Martin Widmark gång på gång fått bekräftat hur stor skillnaden är mellan skolklasser med stor respektive liten läsvana. De som läser mycket har inte bara ett betydligt större ordförråd och är bättre på att lyssna – de ställer också fler frågor, drar slutsatser, är nyfikna och ifrågasätter.

Återigen gör Martin Widmark en koppling mellan det som händer i klassrummet och det som pågår utanför.

– Läsförståelse är början på all bildning, och ju mer bildad en befolkning är, desto bredare och djupare blir toleransen i samhället. Med ”bildning” menar jag inte bara faktisk kunskap, utan också förmåga till reflektion.

Martin Widmark hade turen att växa upp under en epok då kvaliteten på den obligatoriska skolutbildningen i landet nådde sin höjdpunkt. Sedan gick det utför, menar han.

År 2013, när det visade sig att Sverige i Pisaundersökningen rasade till trea nerifrån vad gäller läsförståelsen bland elever i OECD-länderna, påbörjade Martin Widmark projektet En läsande klass. Målet är att öka läslusten hos låg- och mellanstadieelever genom att de tillsammans diskuterar gemensamt lästa böcker.

– Att jag arbetar ideellt för En läsande klass är min payback för allt bra jag har fått av samhället när jag växte upp, säger han. Resultaten är fantastiska, men man borde förstås börja när barnen är ännu yngre. Jag har en vision om ett litet bibliotek på alla förskolor i hela Sverige. Det skulle skapa en massa unga bokälskare! För 5 000 kronor per förskola tänkte vi få ihop ett litet bibliotek, med cirka 60 noga utvalda bilderböcker. Finansieringen skulle gå på 40–50 miljoner kronor. Det låter mycket men vore en lönsam samhällsinvestering.

Maria Leijonhielm är vetenskapsjournalist.

Läs mer om En läsande klass på http://www.enlasandeklass.se

Martin Widmark

Ålder: 56 år.
Bor: Villa i Stockholmsförorten Stureby. Uppvuxen i Linköping.
Yrke: Författare och av regeringen utsedd till delegat i Läsdelegationen. Debuterade år 2000 med Att fånga en tiger. Är mest känd för serien om Lasse-Majas detektivbyrå, som hittills omfattar 25 böcker. Flera av böckerna har dessutom filmatiserats.

Publicerad i nummer: 
Maj 2017