Bild: 
Magnus Bard

Svenska för invandrare

Två av tre elever klarar inte sfi

Okunniga lärare och ovilliga elever. Därför fungerar utbildningen i svenska för invandare så dåligt.

Språk öppnar fönster mot världen, som det så vackert står i inledningen till Skolverkets senaste kursplan för svenska för invandrare, sfi, och som gäller sedan årsskiftet.

Men: för en majoritet av sfi-eleverna öppnas fönstret knappt på glänt. Bara var tredje får godkänt på utbildningen.

Jämfört med mitten av 1990-talet har andelen godkända sjunkit rejält: då klarade drygt hälften kursen i invandrarsvenska.

Inger Lindberg, professor i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet och projektledare vid Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet, säger sig vara ”ganska chockerad” över statistiken. Men med tanke på lärarkompetensen är hon ändå inte förvånad:

–?Elva procent av sfi-lärarna har ämneskompetens. Och kompetensen är lägre nu än tidigare.

Siffran bekräftas av Myndigheten för skolutveckling – som nu fått pengar till ett tre­årigt kompetensutvecklingsprojekt för sfi-lärare: de ska få börja läsa svenska.

Inger Lindberg talar också om de ”ständiga förändringarna”, de ”problematiska förhållandena” och de ”kanske orealistiska förväntningarna” inom sfi. Men hon säger att det är svårt att tänka sig en annan utbildning där det skulle gå för sig med en sådan standard på den samlade lärarkåren. Inger Lindberg har själv varit sfi-lärare i flera år och leder numera arbetet med att utforma det nationella provet i ämnet, det som sedan är vägledande för betygssättningen.

Ordföranden i Immigranternas riksförbund, Miguel Benito, hör också till dem som är kritiska till sfi-systemet.

Sfi-utbildningen är i dag uppdelad i tre studievägar, och sammanlagt fyra olika stadier. Tidigare skolgång och studievana avgör bland annat vilken studieväg man ska gå för att så småningom komma fram till den högsta nivån, D-kursen. Sfi:s mål är att alla elever ska ha möjlighet att nå dit. Det är alltså det som knappt 33 procent klarar.

Miguel Benito ser gruppindelningen som ett av huvudproblemen med sfi-undervisningen.

–?I praktiken blir det fortfarande ofta så att högutbildade buntas ihop med lågutbildade, i alla fall i små kommuner, eftersom det inte går att ha hur små grupper som helst.

Ett annat problem, där kritiken är så gott som samstämmig, är att nivån på sfi-utbildningen ser så olika ut på olika håll i landet.

Miguel Benito pekar också på att flyktingar och asylsökande, som kanske har ohyggliga krigsupplevelser i färskt minne, med dagens system ofta känner sig mer eller mindre tvingade att gå i svenskundervisning – långt innan de är mentalt förberedda för att lära sig ett nytt språk. Följden blir att de bara sitter av tiden i klassrummet, medan de i tankarna är kvar i sitt gamla hemland. Ing­en god jord­mån för in­lärning.

–?Systemet är oflexi­belt. Ett av resultaten är medelmåttighet, säger Miguel Benito.

Sedan tar han upp frågan om alla immigranter verkligen ska tvingas lära sig ett språk:

–?Jag kan tycka att det är en rättighet att inte kunna svenska. På många arbetsplatser kan man klara sig ändå. Det finns ju flera företagsledare som bara är engelsktalande, till exempel. Det glöms gärna bort i debatten.

Roger Nyborg har närmare fyrtio års erfarenhet av svenskundervisning. Först under­visade han invandrare, numera utländska studenter vid Stockholms universitet. Också han talar om trauman och psykiska blockeringar, och deras hämmande inverkan på språkinlärningen. Vid sidan av ålder – ju äldre desto svårare – och studievana, är också ”språktypologiska skillnader” viktiga för att förklara hur olika individer och grupper klarar svenskstudierna:

–?Det handlar om vilket modersmål man har. Ju längre från svenskan, desto svårare blir det.

Särskilt klurigt att lära in är den svenska ordföljden, tempus, bestämd och obestämd artikel. Arabisktalande är en av de grupper som har svårt för detta, och arabiska är det vanligaste modersmålet bland dagens sfi-elever.
Allra viktigast för resultatet är ändå lärarna, som Roger Nyborg ser det. Att de är ”verkligt kunniga i språket”.

Det är inte elevinsatserna det är fel på.

– De flesta elever gör så gott de kan, säger Inger Lindberg.

Integrationsminister Nyamko Sabunis förslag, att ge ett par tusenlappar i premie till alla som får godkänt på sfi, kan ändå tolkas som att det är eleverna som behöver motiveras.

Miguel Benito hör till dem som är starkt kritiska till idén. Som han ser det bör var och en ha rätt att lära svenska när hon eller han känner sig motiverad och mogen för det.

Publicerad i nummer: 
December 2007