Rapportera till Språkpolisen

Har du stött på några slemmiga språkgrodor på sistone? Anmäl dem här! Ett urval publiceras i Språktidningen.

Anmäl!

Vänligen skriv in vad du vill anmäla.
Vänligen skriv in ditt namn.
Uppdatera Skriv in bokstäverna som visas i bilden
Type the characters you see in the picture; if you can't read them, submit the form and a new image will be generated. Not case sensitive.  Switch to audio verification.

Senaste anmälningarna

Jag retar mej på dom som envisas med å inte skriva ut ett ord på det sätt det uttalas. Den alfabetiska principen urholkas av bakåtsträvare.
tisdag, november 1, 2016 - 10:51
Slutade man lära ut sj- & tj-ljud i skolan någon gång på 90-talet, eller finns det någon annan orsak till att människor (och journalister ;) ) ända upp i 40-årsåldern inte längre kan skilja på stjärna - kärna, skjuta - tjuta, skön - kön, Fotbollsmatj, förtjöka, kantje, tjåklad, schack - tjack ...o.s.v. ??? // 49-årig Timråbo
söndag, oktober 30, 2016 - 14:15
Att Norge har sitt bokmål är känt, men svenska språket har en variant av bokmål – ett märkligt talspråk som enbart förekommer i böcker. När man läser en skönlitterär bok kan man roa sig med att notera hur ofta vissa bestämda uttryck används som inledning på repliker: de vanligaste är "se så" (sannolikt "look here" i original), "hör nu på", ”hör på” eller ”lyssna” (sannolikt "now listen"). Och sedan kan man fundera över hur ofta man använder sådana uttryck dagligt tal. Sannolikt aldrig! Jag började lägga märke till detta för längesen; först tänkte jag att det enbart förekom i översättningar eftersom det kunde förklaras. Men dessvärre hittar jag dem även i svenska originaltexter, kanske som ett ”arv” eller en kutym från den översatta litteraturen? Snälla författare och översättare, rensa bort de här överflödiga uttrycken ur er vokabulär! Åtminstone på mej gör de ett mycket klumpigt intryck, och de bidrar definitivt inte till att göra replikerna trovärdiga och naturliga. (En annan onaturlighet är det flitiga användandet av namnet på den tilltalade i repliker, men det har åtminstone en praktisk förklaring i att det ibland gör det lättare att hänga med i vem som talar till vem.)
fredag, oktober 28, 2016 - 21:21
Även fast. Konstruktionen är en sammanblandning mellan även om eller fastän. Ser dock även fast alltför ofta i elevtexter.
fredag, oktober 28, 2016 - 11:17
När jag ser att någon tycker att ölen är god, undrar jag om vederbörande även tycker att kaffen är god.
måndag, oktober 24, 2016 - 12:02
Ivar Arpi i ledare i Svenska Dagbladet 22/10: "Ni kanske inte visste det, men anledningen till att kvinnor är kortare än män beror på att föräldrar omedvetet ger sina döttrar mindre mat än sina söner" "Anledningen är" eller "Det beror på" men inte "Anledningen beror på" !
lördag, oktober 22, 2016 - 22:18
Är det bara jag som skiljer på räfsa och kratta numera? Så här års hör man ofta folk prata om att de krattar löv, när det egentligen är en räfsa de använder.
fredag, oktober 21, 2016 - 17:54
Dagens dumma anglicism: "Han är i problem" om en cyklist som kommit på efterkälken i ett lopp. "Har problem" heter det på svenska såvitt jag minns.
fredag, oktober 21, 2016 - 11:03
Det vore trevligt om tevekockarna lärde sig någon synonym till härligt.
torsdag, oktober 20, 2016 - 22:20
Folk som skriver till språkpolisen och klagar på att svenskar uttalar engelska ord fel. Vi är inte engelsmän. Jag skulle aldrig komma på idén att klaga på engelsmän som inte kan svenska perfekt!
torsdag, oktober 20, 2016 - 22:16

Sidor