Språkvårdare med rötter i historien

Bertil Molde – språk­vårdare och folkbildare Sven-Göran Malmgren och Birgitta Agazzi (Langen­skiöld)

Text: Anders Svensson

För fyrtio år sedan försökte Bertil Molde, som då var chef för Svenska språknämnden, att bena ut den knivighet som än i dag är den vanligaste språkriktighetsfrågan. Klurigheten var valet mellan de och dem i meningar som vi skänkte en slant till de/dem som var hemlösa. Fram till dess hade det betraktats som korrekt att använda objektsformen dem efter preposition. Bertil Molde fastslog att den här konstruktionen kunde analyseras på ett annat sätt. Det gick även att se de som subjekt i bisatsen de som var hemlösa. Därför var det lika motiverat att betrakta vi skänkte en slant till de som var hemlösa som korrekt.

Men han använde inte enbart grammatiska argument. Bertil Molde talade gärna om språkets enkelhet och funktionalitet. Ibland mötte hans rekommendationer motstånd. Några av alla de ironiska och mindre smickrande titlar han fick var ”toleransens  överstepräst” och ”svenska språkets värsta dödgrävare”. För många svenskar kändes det naturligt att ta ut sin språkpolisiära frustration på Bertil Molde. I årtionden var han nämligen en språkvårdskändis. Han hördes i radio och skrev språkspalter i pressen.

I Bertil Molde – språkvårdare och folkbildare berättarSven-Göran Malmgren och Birgitta Agazzi om Bertil Molde som privat- och yrkesperson. De konstateraratt han ofta vände sig till språkhistorien för att underbygga sina resonemang. När någon klagade på uttrycket billiga priser förklarade Bertil Molde att adjektivet billig längre tillbaka hade betydelsen ’rimlig’. Därför var det också rimligt att tala om billiga priser. Av samma skäl accepterade han innan som tidspreposition, som i innan jul. Så hade innan använts sedan medeltiden – och han såg inte logiken i att avråda från det bruket; något som många då hade fått lära sig i skolan.

En som inte lät sig övertygas av Bertil Moldes resonemang svarade: ”Ni försvarar vad som helst med att det antingen har funnits sedan Gustav Vasas tid eller att ’alla säger så nu för tiden’.” Men Bertil Molde kontrade: ”Tja, om det nu har funnits sedan Gustav Vasas tid eller om alla säger så, vad är det för fel på det?”

Den här biografin ger intressantainblickar i den moderna svenskans framväxt. Trots att Bertil Molde var så tongivande i språkdebatter var han blygsam. När han som pensionär fick frågan om vilken nytta han hade gjort för det svenska språket var svaret att han förhoppningsvis inte hade gjort någon större skada. Bertil Molde var onekligen en pragmatiker.