Ska vi skilja på material och materiel? Vad är skillnaden mellan problem och problematik? Är gofika ett onödigt reklamord? Och varför blir vissa irriterade på förkortningen mvh?

I det nionde avsnittet av Språktidningens podd samtalar chefredaktören Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om några aktuella språkriktighetsfrågor.

Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

Anders

 

Prenumerera! Pröva 2 nummer av Språktidningen för 99 kronor.

0 kommentarer

Språkvården i Sverige talar inte längre om vad som är ful och fin svenska. I stället är det funktionalitet som är språkvårdens ledstjärna. I det åttonde avsnittet av Språktidningens podd samtalar Maria Bylin, språkvårdare på Språkrådet, med Anders Svensson, Språktidningens chefredaktör, om hur det estetiska argumentet har förändrats med tiden.

Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

Anders

0 kommentarer

Synen på rätt och fel i svenska språket är ämnet för det sjunde avsnittet av Språktidningens podd. Språktidningens chefredaktör Anders Svensson samtalar med språkvetaren Lena Lind Palicki om synen på rätt och fel i svenska språket. Kommer vi att skilja på var och vart i framtiden? Hur påverkas vårt skriftspråk av talspråket? Är uttrycket komma till bukt med på väg att bli accepterat? Och varför behövs pedagogiska lögner i skolan?

Du hittar podden hos Apple, Spotify, Acast, Soundcloud och Youtube.

Om du vill stödja podden ekonomiskt kan du skicka ett bidrag genom Swish till 123 157 9937.

Anders

1 kommentarer

Myanmar i stället för Burma lyder numera rekommendationen från Språkrådet. Övergången gjordes i somras. Samtidigt genomförde de etablerade medier som inte redan använde Myanmar samma skifte.

I Språktidningen 7/2018 skriver Språkrådets Ola Karlsson om bakgrunden till bytet. Han skriver att Myanmar och Burma lite förenklat är två stavningsformer av samma namn, där Myanmar återspeglar en mer skriftspråklig form och Burma en mer talspråklig form.

Det var en militärregim som 1989 valde Myanmar till officiell latinsk namnform. I protest mot regimen fortsatte dock oppositionen att använda Burma. Samma val gjorde stora delar av omvärlden i ett slags protest mot regimen.

Nu är militärregimens dagar historia. Men den demokratiskt valda regeringen har inte valt att åter använda stavningen Burma. Eftersom frågan inte längre är politiskt känslig finns enligt Ola Karlsson inte längre det motivet för att behålla Burma.

Kommer du själv att göra samma val och skriva Myanmar i stället för Burma? Rösta här intill!

Anders

Foto: Istockphoto

2 kommentarer

Valet mellan de och dem är enligt svensklärare den språkriktighetsfråga som är besvärligast i undervisningen. I en undersökning gjord av Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki var det hela 63 procent som listade de och dem som ett problem.

När Catharina Grünbaum gjorde en liknande undersökning 1976 var det betydligt färre som tyckte att valet mellan de och dem var ett bekymmer. Andra språkriktighetsfrågor som fler nu betraktar som ett besvär är bland annat särskrivningar samt reflexiva och personliga pronomen. Däremot är det färre som uppger att valet mellan innan och före, meningsbyggnad och syftning skapar besvär för elever på högstadiet och gymnasiet.

Vilken språkriktighetsfråga tycker du är mest angelägen i dag? Svarsalternativen har vi hämtat från de nio kategorier som hamnade överst i Susanna Karlssons och Lena Lind Palickis undersökning.

Här kan du läsa hela studien om svensklärarnas syn på språkriktighetsfrågor.

Anders

Foto: Istockphoto

0 kommentarer

Två av tre svensklärare säger att valet mellan de och dem är ett språkriktighetsproblem. Acceptansen för dom i elevernas texter ökar bland lärarna – men i synnerhet på gymnasiet är det många lärare som inte godkänner dom.

Catharina Grünbaum vid Svenska språknämnden gjorde 1976 en undersökning bland svensklärare om attityder till språkriktighetsfrågor. Då var det meningsbyggnad som flest lärare ansåg vara besvärligt. Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki vid Språkrådet följde upp undersökningen 2015. Inom loppet av dessa fyrtio år har lärarnas attityder till olika språkriktighetsfrågor förändrats kraftigt.

Nu svarar 63 procent att valet mellan de och dem är besvärligt. Flera svensklärare uppger dessutom att det är den enda språkriktighetsfrågan som utgör en verklig utmaning i klassrummet. När samma fråga ställdes 1976 var det inte tillräckligt många som angav de och dem som ett problem för att den skulle få en egen kategori.

Acceptansen för dom har ökat. Nu är det 41 procent som på högstadiet accepterar dom för de och 44 procent som accepterar dom för dem i elevernas texter. I den första undersökningen var det i bägge fallen 20 procent som inte hade några anmärkningar.

Men bland gymnasielärarna är attityden inte lika tillåtande. I Catharina Grünbaums undersökning var det 8 procent som accepterade dom för de eller dem. Fyrtio år senare har andelen stigit till 11 procent.

Andra språkriktighetsfrågor som i dag upplevs som mer problematiska är reflexiva och personliga pronomen (22 procent) och särskrivningar (19 procent).

Studien finns att läsa i Svenskans beskrivning 35.

Anders

Foto: Istockphoto

5 kommentarer

Hur gör du för att få dina avokados att mogna? Vilken av mina storys gillar du bäst? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler öppnar Språkrådet för engelskt plural-s. Det berättade redaktören Ola Karlsson under fredagens Språkforum.

Språkvården har länge uppmanat skribenter att inte använda plural-s. I stället har rekommendationen varit att skriva avokador eller avokadoer och storyer. Det har inte varit en oomstridd hållning.

Per Ledin, professor i svenska vid Södertörns högskola, diskuterade för några år sedan pluraländelserna -s och -sar (avokadosar, storysar) i svenskan. Han konstaterade i ett blogginlägg att det var former som ofta var vanligare än de av språkvården rekommenderade formerna. De som använde plural-r – som avokador – var främst vad Per Ledin kallade ”proffsskribenter”, som journalister och andra yrkesgrupper som har språket som arbetsredskap.

Enligt Per Ledin har både plural-s och plural-sar länge varit ganska vanliga. Det är dock former som inte släppts in i de accepterade pluraländelsernas värme. En följd av Per Ledins resonemang skulle helt enkelt vara att Språkrådet nu anpassat rekommendationerna till hur språkanvändningen faktiskt ser ut.

Men det finns också kritik mot den nya synen på plural-s. På nätet finns det gott om skribenter som anser att förändringen på ett negativt sätt ökar engelskans påverkan på svenskan.

Vad tycker du om att tillåta plural-s i svenskan? Rösta här intill!

Anders

12 kommentarer

Ett mer inkluderande språk är målet med SVT:s nya språkråd. Invandrare, förorten och färgad är ord som bör undvikas. Rekommendationerna är ett led i strävan efter att spegla Sverige på ett bättre sätt.

Uppdraget att formulera inkluderande begrepp är nära omöjligt. Språk är makt. Språk är också politik. Språk signalerar normer. Många intressegrupper och individer har starka åsikter om vad som är rätt och fel, och vilka ord som absolut bör eller inte bör användas.

Så skriver Anne Lagercrantz, chef för SVT:s nyhetsdivision, i en introduktion till de nya språkråden. Med hjälp av dem ska anställda få hjälp att uttrycka sig inkluderande om etnicitet.

Svensk är alla som har svenskt medborgarskap. Invandrare är ett ord som medarbetarna avråds från att använda. Om en persons etniska bakgrund är relevant är några alternativ utländsk bakgrund, utländska rötter och utomeuropeiskt födda.

Om en persons utseende ska beskrivas avråder SVT från färgad, av en annan hudfärg och afrikanskt ursprung. Rådet är att vara så konkret som möjligt. Exempelvis kan det talas om östasiatiskt utseende, vit, ljushyad, svart och mörkhyad. Just svart och mörkhyad är två ord som SVT varnar för att använda – de kan väcka kritik. Om utseendet ska beskrivas är det viktigt att ta hänsyn till hur den intervjuade själv vill betraktas.

Inte heller bör det talas om invandrartäta områden eller förorten. Även här lyfter SVT fram kravet på konkretion. I stället anses det vara lämpligare att berätta varför vissa områden skiljer ut sig från mängden. Samma sak gäller exempelvis segregerad skola.

Andra ord som kan användas är tiggare, nyanländ, flykting, asylsökande och EU-migrant. Det finns dock skäl till att använda dem med försiktighet. EU-migranter behöver till exempel inte tillhöra en utsatt grupp.

Anders

Foto: Getty Images/Istockphoto

8 kommentarer

Frågor & svar är en av de populäraste avdelningarna i Språktidningen. I varje nummer svarar Språkrådet på läsarnas frågor om allt från lånord till dialekter.

Nu finns ytterligare ett sätt att få i sig en rejäl dos språkvård. Den finlandssvenska språkvårdens databas har nämligen delvis öppnats för allmänheten. I Ordförrådet finns över 500 språkfrågor och svar som samlats av Svenska språkbyrån under flera decennier. Det fylls också kontinuerligt på med nya artiklar.

För den som vill lära sig mer om pannståndet kaffe, brisken, skumvin, finlandismer och översättning mellan svenska och finska är Ordförrådet väl värt ett besök. Ordet finlandism förklaras för övrigt så här:

 

En finlandism är ett ord eller uttryck som bara används i finlandssvenskan eller som i finlandssvenskan används i en annan betydelse än i standardsvenskan. Även ord eller uttryck som är påfallande mer frekventa i finlandssvenskan än i standardsvenskan räknas till finlandismerna. Sådana ord brukar kallas statistiska finlandismer.

Anders

0 kommentarer

Account managercompliance officeraccounting managercontrollerass. storemanager och front end developer är några av de lediga jobb som i dag går att hitta i Platsbanken. Längre, mer specifika och engelskspråkiga yrkestitlar tycks vara en trend.

Sara Pettersson, researchchef på rekryteringsföretaget Hammer och Hanborg, säger till Resumé i en artikel om titelhysteri att "kunderna efterfrågar t-shaped people, alltså rekryter som har en bred bas med en spetsig nisch". T-shaped people har blivit något av ett modebegrepp. Bill Buxton skriver i Bloomberg Businessweek att det lodräta strecket står för kunskapsdjup och det vågräta för bredd. Så länge inte det lodräta strecket kallas för bas blir den språkliga bilden lättare att begripa.

Den som redan känner sig t-formad behöver kanske ingen hjälp att kryssa genom titeldjungeln. Ass. storemanager betyder rimligtvis biträdande butikschef, i stället för controller rekommenderar Språkrådet styrekonomkey account manager är synonymt med storkundssäljare och front end developer lystrar även till titeln gränssnittsutvecklare. I artikeln i Resumé nämns även center marketing managerassociate experience director och head of integrated production.

Yrkeskategorierna gör det inte bara trångt på visitkortet, utan signalerar även att det rör sig om en viss typ av spetskompetens som efterfrågas – från breda account manager via spetsigare key account manager till sylvassa technical key account manager. Titeln i sig utgör sannolikt det första momentet i rekryteringsprocessen. Den som inte förstår begreppet lever knappast upp till arbetsgivarens förväntningar.

Anna Jeppsson Blomberg, rekryteringskonsult på Wise Group, säger till Resumé att hon tror att titlarna blir särskilt vildvuxna inom kommunikationsbranschen eftersom kreativitet är en viktig egenskap i yrket. Långa titlar blir alltså precisa.

Jessica Bjurström, vd för Sveriges kommunikationsbyråer, menar att titelinflationen har sin förklaring i dagens globaliserade samhälle. Med ökade internationella kontakter ökar behovet att med precision kunna pricka in sig i företagets hierarki. Peter Holm, senior recruitment consultant (eller chefsrekryteringskonsult) på Manpower, tror snarare att det handlar om att göra de lediga tjänsterna mer attraktiva. "Key account manager låter lite bättre än storkundssäljare", säger han till Metro.

Kanske är det den enkla förklaringen till titelhysterin. För somliga ger engelskan lyster, medan en och annan kanske känner sig en smula dyster.

Anders

0 kommentarer

Sidor

Prenumerera på RSS - språkvård