Midgård tar plats på kartan
[[{"type":"media","view_mode":"media_large","fid":"1775","attributes":{"alt":"","attributes":" media-image 469 width: 500px; height: 469px; 500","class":"media-image","height":"469","style":"width: 500px; height: 469px; ","title":"","typeof":"foaf:Image","width":"500","wysiwyg":"1"}}]]
Författaren och professorn J.R.R. Tolkiens språkintresse är ju vid det här laget berömt och, som bekant för många, har han konstruerat en rad olika fiktiva språk. Däremot är det mindre välkänt att hans oerhört framgångsrika fantasyepos Sagan om ringen till en början faktiskt skrevs för att få ett forum att presentera språken i. Filmtrilogin baserade på böckerna har, oberoende den kunskapen, i dag dragit in nära 3 miljarder dollar världen över och nu kommer ytterligare tre filmer, något som skapat oväntade efterverkningar.
Den första filmen, Hobbit: En oväntad resa, går upp på biograferna den 12 december i år och handlar om en ung Bilbo som slår följe med några dvärgar och beger sig ut på drakdräparäventyr. Filmen är, likt de tidigare, inspelad på Nya Zeeland och huvudstaden, likaledes regissören Peter Jacksons hemstad, Wellington kommer dessutom få äran att ha smygpremiär redan den 28 november. I samband med det har borgmästare Celia Wade-Brown meddelat en något underlig nyhet – staden kommer officiellt byta namn till The Middle of Middle-earth under tre veckor. Namnbytet innebär även att poststämplar och lokaltidningen anpassar sig till förändringen.
Peter Jackson själv har kommenterat nyheten med entusiasm:
– Jag är mycket tacksam för stödet från borgmästaren, stadshuset och alla Wellingtonbor.
En ny stadslogga har lanserats inför det tillfälliga namnbytet, designad av en man vid namn Daniel Reeve, som bland annat arbetat med kalligrafin i Hobbit-filmerna. Genom element som korublad (en symbol för Nya Zeeland), karta över Wellington och estetik lånad från filmserien sammanfogas nu den verkliga staden med den fiktiva världen.
Att Tolkien hoppades nå ut med sina verk kan man väl med god tro anta. Hur han skulle ha reagerat på en, för honom avlägsen, stads namnbyte i hans ära är däremot något vi aldrig kommer få veta. Vad som återigen bevisas är dock att med ett gediget språkintresse kan man nå, väldigt, oanade höjder.
Nathalie
Illustration: Daniel Reeve/Wellington City Council
