Gästbloggare: Thunberging – klimatragg på svenska
Den brittiska dagstidningen The Guardian skriver om en boomande dejtingtrend. Trenden kallas thunberging, och handlar om att berätta om sitt klimatengagemang i nätdejtandet, vilket uppenbarligen blir allt vanligare. Och siffrorna talar sitt tydliga språk: med hela 240 procent har ordet thunberging ökat under de senaste två åren. Men vad vi ska kalla fenomenet på svenska? Ofta sägs ju svenskar vara dåliga på att framhäva sin personliga och nationella förträfflighet.
Kanske kan i chosefri äktsvensk enkelhet kalla det klimatragga? Alternativt gregga eller gragga? De två senare orden har fördelen att de visserligen inkluderar och ”kreddar” Greta, men detta görs diskret, precis enligt den blygsamma skrytprincip som ofta förknippas med vårt land. Lagom ska vara lagom, mellanmjölk säljer bäst.
Senast en (o)lagom svensk gav upphov till ett verb på ett annat språk var 2012. Då var det Zlatan som trängde ur rutan. Verbet zlatanera uppstod under den store Malmösonens karriär i den parisiska superklubben PSG. Där brukade Zlatan dominera matcherna storstilat. Detta genererade det franska zlataner, med den svenska motsvarigheten zlatanera, något som innebär att ’klara något med kraft’ och ’att dominera’, ett beteende som fortfarande fungerar – nu i Milano – men som tyvärr står sig allt sämre som staty utanför Malmö stadion.
Greta och Zlatan, två världsberömda svenskar som det finns all anledning att vara stolt över, precis som att Sverige fortsätter att ha ett högt globalt anseende, enligt en färsk undersökning av Svenska Institutet. Från zlatanera till thunbergera går en stolthetens och kärlekens rosenröda tråd. Frågan är bara hur väl Greta och Zlatan överensstämmer med föreställningen om att svenskar är så väldigt lagom.
Erik Cardelús är lektor i språkdidaktik vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.
Läs mer om thunberging i The Guardian.
Zlatanera är en så kallad eponym – ett ord bildat efter personnamn. Här kan du läsa mer om eponymer i Språktidningen.
Och här finns studien från Svenska institutet – om bilden av Sverige utomlands.
Foto: Wikipedia och Istockphoto
