Släktnamn på väg bort

Namnlagen tillåter inte nya dubbelnamn utöver de etablerade som redan finns – som William-Olsson och Cavalli-Björkman. Det vill det nya förslaget till namnlag ändra på. Vid giftermål ska makar kunna bilda ett gemensamt dubbelnamn utan att någon av dem behöver ge upp sitt eget namn. Det betyder att kvinnors efternamn kan leva vidare i större utsträckning. Samtidigt ska mellannamnen försvinna.

Men för kommande generationer kan det vara upplagt för dragkamp. När Lisa Olsson-Svensson gifter sig med Pelle Larsson-Johansson måste paret välja bland sina fyra namn om det vill ha ett gemensamt namn. Mer än dubbelnamn ska man inte kunna bära.

– Det kan bli svårt att välja, säger Eva Brylla, vikarierande avdelningschef vid Institutet för språk och folkminnen, Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.

– Man kan säga att namnstabiliteten och släkttillhörigheten därmed går förlorad.

Den gamla lagen från 1963 betonade namnstabiliteten. I den nuvarande lagen, som kom 1982, började den luckras upp. I den enkät som gjordes i samband med arbetet med den nya lagen framkom att namnkontinuitet inte är så viktigt för människor längre.

– Numera finns ju andra möjligheter att identifiera människor. Med personnummer till exempel, säger Eva Brylla.

Lagförslaget om dubbelnamn har tillkommit för att familjer lättare ska kunna visa samhörighet. Det kan de också göra genom att ta sig ett nytt namn. Den övergripande tanken med det nya lagförslaget är att det ska bli lättare att byta namn (bara inte till ett adligt). Enligt förslaget ska man få göra det hur många gånger som helst. Däremot ska språkexpertisen få ett ord med i laget om tveksamheter uppstår.