Ingela ’Pling’ Forsman – Schlagerarbete

–?En dålig sångtext är en text som inte säger något över huvud taget. Där orden är ljud och nästan används som ett instrument.
Efter mer än trettio år i branschen vet Sveriges kanske mest kända sångtextförfattare, Ingela ”Pling” Forsman, hur hon vill att en sångtext ska vara uppbyggd.
–?Den måste vara språkligt komplett, och tanken med texten måste fullföljas, säger Ingela ”Pling” Forsman. Eller bara Pling egentligen, för ”Ingela är det bara min mamma som säger”.
Felskrivningar som ”när nattens mörker falnar” skulle inte förekomma i en sångtext signerad Pling.
–?Den där meningen, från en välkänd låt, är inte menad att vara rolig. Då kan jag inte ta texten på allvar. Den blir bara felaktig. Att skriva något annat än vad man menar visar att textförfattaren inte kan sitt språk.
En bra text däremot leker med orden, bollar med innebörden eller har en lite syrlig humor som ”What part of no don’t you understand?”, ”If I said you had a beautiful body, would you hold it against me?” eller som Rick Astleys åttiotalshit:

”Never gonna give you up, never gonna let you down, never gonna run around and desert you. Never gonna say goodbye, never gonna tell a lie, never gonna make you cry, and hurt you.”

–?Den texten är genial i sin enkelhet. Den flyter så fint och är så bra tänkt med motsatserna. Ett bra hantverk!
När en sångtext ska skrivas får Pling vanligtvis en melodi att skriva till, men inte alltid. Hon får heller inte alltid veta vem som ska sjunga låten. En låt till Melodifestivalen, det som Pling är allra mest känd för, har en begränsad längd på maximalt tre minuter. Ramverket för sångtexten är orubbligt, medan innehållet är gränslöst.
–?För den oinvigde låter det som en omöjlig uppgift, men låten får den text den ska ha, säger Pling enkelt.
Får hon en melodi att skriva till lyssnar hon på den i princip oavbrutet tills en fras eller en video kommer upp i huvudet, där ”personerna går runt och jag inte vet hur det ska sluta”.
Det händer också att Pling går igenom sin samling av nedskrivna, sparade fraser tills hon hittar något som hon känner passar just för den aktuella låten. Rader av texten kan hamna på olika platser i melodin, och då blir det att lägga ett pussel med textfragmenten. Men ibland kommer allt på en gång.
Pling har alltid papper och penna med sig för att kunna anteckna. Bredvid sängen ligger en självlysande penna om en ingivelse skulle komma hastigt under natten. Inspirationen gäckar henne; en melodi kan få henne att formulera sådant som hon inte visste att hon kunde skriva.
–?Ibland gråter jag när jag skriver, och då gråter även de som lyssnar på låten. Det är faktiskt sant, utbrister hon med ett jätteskratt.
–?Då och då slår jag an en sträng hos männi­skor, utan att veta själv varifrån jag har fått det.

Med åren har Pling blivit lite återhållsam med att dela med sig av sina egna favoritord eller uttryck. De har haft en tendens att dyka upp lite varstans efteråt. Ett av dem var, och är, ordet evighet, ett annat är oändlighet. Men efter Carolas vinst i Melodifestivalen, med just låten Evighet, har orden blivit allt svårare att använda.
Alla ord hon skriver måste vara sångbara, ”det går ju inte att sjunga västkustskt”, och höga toner måste ha vokaler, annars går det inte att hålla ut dem. För att veta att texten är sångbar sjunger hon den alltid för sig själv. Vet hon vem som ska sjunga anpassar hon textens språk och innehåll till sångarens ålder och personlighet. Men hon försöker inte anpassa texten så att den ska falla den breda publiken på läppen. Integriteten är stark hos Pling Forsman, och det hon skriver ska komma från hjärtat:
–?En bra låt hittar sina vägar ändå. Se på mig vann Melodifestivalen, trots att ingen trodde på den. Jag kan bara skriva det jag själv tycker om.

Oftast tar det en till två dagar för Pling att skriva en sångtext, och listan på sångtexter är efter drygt trettio år oändlig. Några arbetsrutiner har hon inte behövt skapa för författandet. Eftersom kontoret finns i huvudet, som hon säger, sker skrivandet på den plats hon befinner sig. Skulle Pling köra fast går hon ner till Mälaren, eftersom anblicken av vatten rensar huvudet. En av hennes stora inspiratörer är den brasilianske författaren Paulo Coelho, som också delar Plings fascination för vatten. Han säger att ”vatten är Guds kvinnliga ansikte”.
Den stora professionella utmaningen ligger i stället i att översätta musikaler och Disney-filmer. Pling Forsman har översatt sångtexter och dialogerna till musikalerna Cats, Grease, Fame, Hair och Footloose. Sångtexterna ska inte bara översättas korrekt, svenskan ska också fungera med melodin, och språket måste nå ut till publiken. Har musikalen en ung publik måste den kunna känna igen sig i språket: ”Där har jag en fördel av att ha en tonårsson hemma.”
Lägg därtill lyrik av Nobelpristagaren T.S. Eliot:
– Översättningen av Cats är nog det svåraste jag gjort i hela mitt liv. Första gången jag översatte den fick jag åtta veckor på mig. Jag glömde tid och rum och gjorde det på sex veckor. När den skulle sättas upp igen i Malmö i höstas fick jag några månader på mig att bearbeta texten, och den översättningen är jag väldigt stolt över.
När en Disney-film ska översättas är det i första hand de animerade karaktärernas munrörelser som texten måste rätta sig efter. För att hitta de rätta orden ljudar Pling med i munrörelserna och anpassar texten efter ljuden.
–?Det är fantastiskt svårt att få det riktigt bra! Men också oerhört roligt.

I dag arbetar Pling när hon behöver, Luther sitter inte längre på axeln och tvingar henne att sitta på kontoret varje dag. Pauserna är också ett måste för att få inspiration, intryck och lust. Och plötsligt kommer något, som en lyckokänsla, som ger lust att skriva igen. Men när det är dags att sätta sig ner kan tvivlen komma.
–?Tänk om jag har glömt bort hur man gör? Men när jag väl arbetar kommer jag in i ett flow som i regel håller på så länge det behövs.
Två gånger har hon gett sig ut på andra vägar. ABC-boken Ödlan Örjan kom till mer av en slump under en period när tågresorna mellan Stockholm och Göteborg var många. Kollegerna Bengt Palmers och Lasse Anrell tillbringade tiden på tåget med att arbeta, och Pling kände att hon borde göra något hon också. Boken gav mersmak och det blev en barnbok till, Klockan Torsdag.  Pling upptäckte att bokformen gav henne chansen att leka med ord och uttryck utan begränsningar.
–?Klockan Torsdag bygger på uttryck som vi säger till våra barn varje dag utan att tänka oss för som ”här ligger en hund begraven” eller ”nu har du väl fjärilar i magen?” Pojken i boken tar de där uttrycken ad notam en hel dag, och det tycker jag själv är väldigt roligt.
Svenska barn sjunger inte bara med i Plings Melodifestivalstexter, även i kyrkan sjungs Plings verk, psalm 862 med namnet Blomningstid, dock rubricerad som Fylld av längtan vaknar våren.
– Tänk att få finnas med i ett sådant sammanhang. Det är få förunnat, säger Pling stolt.