Språk blir allt oftare en politisk stridsfråga

Inför riksdagsvalet 2018 hade språktester för medborgarskap seglat upp som en valfråga. Olle Josephson, välkänd för Språktidningens läsare, kom lägligt ut med boken Språkpolitik.

Språktester var visserligen inte ett nytt förslag – dåvarande Folkpartiet hade lanserat det redan 2002. Men många av de andra partierna har sedan dess svängt i frågan. Och Sverigedemokraterna, som kom in i riksdagen 2010, hade då redan propagerat för språktester i kommunerna och fortsatte nu att driva frågan på riksplanet.

I årets valrörelse stod en majoritet av partierna bakom språkkrav för medborgarskap, några även för permanent uppehållstillstånd. Likaledes lägligt kommer Språkpolitik ut i en ny, uppdaterad upplaga.

Språkkrav för medborgarskap finns numera i nästan alla europeiska länder. Men det finns inget forskningsstöd för att det i sig bidrar till bättre integration. Snarare tvärtom, skriver Olle Josephson: ”Ingen har lyckats visa att språkkrav för medborgarskap leder till bättre språkkunskaper bland invandrare, bättre integration eller fler i arbete.” Liberalerna lanserade dessutom ett förslag om förskoleplikt för tvååringar som inte talar tillräckligt bra svenska – något som enligt Olle Josephson och andra forskare inte heller har stöd i forskningen.

Språkpolitik är oerhört komplext, och måste bedrivas på olika nivåer. Vi har kommit en lång väg från den tid då svenskan var allenarådande i Sverige, trots att här alltid talats andra språk. Olle Josephson, som är professor emeritus i nordiska språk, var den siste chefen för Svenska språknämnden som omvandlades till Språkrådet och gick upp i myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Språkfrågorna skulle få större tyngd och Sverige en uttalad språkpolitik. Språkvården, som tidigare hade varit i fokus, kunde nu ses som en underavdelning. Och 2009 fick Sverige en språklag i likhet med många andra länder där det finns flera minoritetsspråk.

Sedan dess har mycket vatten flutit under broarna. Ser vi Sverige som ett i grunden enspråkigt eller flerspråkigt samhälle, frågar sig Olle Josephson som tycker sig märka en underliggande föreställning i den svenska mångspråkighetsdebatten: flerspråkighet är inte normalt. Men det är den ju. I Språkpolitik får vi hela bilden.

Cecilia Christner Riad är redaktör på Språktidningen.